Blodning under graviditet

Hej alla!

jag är nu i v18 och hade oxå små blödningar i v6 men när jag ringde till sjukhuset saq de att om det inte var färskt rött blod så var det inget att oroa sig för, det är vanligt att man har brun-rosa blödningar första veckorna och /eller runt tiden för man skulle ha haft mens. Det beror på att slemhinnorna är skörare och hormonerna anfaller kroppen, senare så kan man få stora flytningar istället med inte heller det är farligt.

Men om du är orolig åk till sjukan och begär ett vaginalt ultraljud då får du ju se den som har flyttat in i magen på dig.

Lycka till.

Jag stannade hemma fran jobbet idag for att komma i balans och vila.

Igar nar jag skrev var jag fortfarande gravid "i huvudet", trodde pa att allt skulle ga bra. Nu ar jag mer nollstalld, det kan ga bra eller sa gar det at skogen. Jag tror inte pa det ena eller det andra.

Forsokte komma till lakaren idag, men de hade ingen tid. Fick bytt fran tisdag till nu pa fredag i alla fall. Da gor de ett ultraljud. Qui vivra verra.

Pa nagot satt kan jag anda ha perspektiv, jag ar varldens lyckligaste med min man, vi kanner oss lyckligt lottade pa manga vis och en vacker dag kommer var drom om barn allt att sla in.

Ha det sa bra alla!

Kan inte låta bli att känna ett stick i hjärtat. Fick missfall i 7:e veckan för två månader och ville inte förstå...
Först brun flytning, påföljande dag ljusröd och dag tre klumpat blod (som Viktoria säger). Man får mycket tröst i att veta att det är väldigt vanligt...
Lycka till imorgon!!!

Jag har oxå haft blödningar under alla mina tre graviditeter, men det var bara under den senaste som jag blev rejält orolig!
Då började jag nämligen STÖRTBLÖDA, var helt övertygad om att nu var det kört! Åkte in på akuten, och fick genomgå diverse undersökningar, däribland ultraljud. Och där på skärmen såg vi det lilla, lilla hjärtat picka på som bara den! Jag var då i vecka 7, och blev sjukskriven i 5 veckor, eftersom dom tyckte att det var oroande med den stora blödningen jag fått, men vad den berodde på, det vet jag fortfarande inte! Men allt gick iaf vägen, och för drygt ett år sedan kom sonen ut, 4855g och 55 cm lång! Vem hade trott det ett par månader innan?

Lycka till och jag håller tummarna för er!!

/Lollan

Tillbaka pa jobbet, laser era svar med tarar i ogonen. Jag kanner mig inte gravid langre. Forsoker att stalla kanslorna pa noll tills min alskling kommer hem fran sin tjansteresa till Honduras ikvall. Langtar sa efter att grata ut i hans famn. Vi ska till doktorn imorgon och fa klarhet.

Men som ni sager, om det blir missfall sa har tidigt i processen sa beror det ofta pa livsoduglighet hos fostret och da ar det kanske lika bra. Hellre att det sker nu an om ytterligare nagra manader.

Det trista ar bara tankarna, hur lange drojer det till jag kan bli gravid nasta gang...

När jag fick missfall sa läkaren att vi skulle ta det lugnt 5 veckor och sedan köra på för fullt igen... ja, försökandet menar jag...

Jag hade den där luriga missfallsformen där fostret "försvann" men att moderkaka och fostersäck var kvar, varpå att jag fortfarande "var" gravid fast inget växte...
Vi räknade ut att när jag upptäckte missfallet v10, så hade det egentliga missfallet skett 5v tidigare, jag hade alltså blivit lurad av min kropp med morgonillamående och trötthet i 5v...

Modestysnake
Hur gick det?
Håller tummarna för dig!
Kram på dig

Håller också tummarna! Kramar i massor!

Hoppas du mår bra!