• Blivande fru Olsen (17/6-06)

    PMS!

    Den här gången är jag iallafall medveten om att jag har PMS. Igår var jag överkåt och stingslig, idag är jag orolig och rastlös. Det hör ju till undantagen att ha den insikten, men det är inte mindre jobbigt för det.

    Fanskapet sätter igång uppemot två veckor innan mens. Jag blir deppig, lättirriterad, trött, öm, seg, uppsvälld. Ju närmare mensen jag kommer, desto värre blir det. Dagarna innan kan jag bli helt förstörd, ligga och gråta i flera timmar för ingenting, och det är inte helt ovanligt att jag är så nere att jag vill ta livet av mig.

    Jag medicinerar sedan 10 mån. tillbaka mot depression och panikångest. Medicinen hjälpte tidigare mina psykiska PMS-problem, men inte nu längre. Tanken har slagit mig att problemen kan bero på mina mini-piller, men kan/vill inte byta, då jag provade tre sorters p-piller, och tre sorters minipiller, innan jag hittade de jag äter nu, som är de enda som inte tycks ge mig samma problem som de tidigare (p-piller: huvudvärk, depression, synproblem. Minipiller: blödningar varannan vecka.).

    De fysiska problemen kan jag leva med, men det är jobbigt att bli så lättretlig och deprimerad. Vad kan man göra åt saken?

  • Svar på tråden PMS!
  • *Blomman*

    Vad tråkigt att du inte känner någon effekt än. :( Har du tagit Efexor så länge att de inte ger effekt längre?

    Det är så jäkla jobbigt att bara kunna vara arg och ledsen. Jag avskyr verkligen att må så dåligt och det värsta av allt är att jag inte kan kontrollera det. Det gör mig galen. När det är riktigt illa skriker jag och slänger en massa saker i golvet. Jag blir också så att jag vill göra slut med min pojkvän för minsta lilla. Jag blir helt enkelt knäpp i huvudet.

  • Gulla

    Hej!
    Jag har också hemskt PMS. Blir väldigt ledsen, allt är elände och jag känner mig helt nere.
    Jag åt minipiller ett tag men gradvis smög sig en depression på mig. Tillslut grät jag varje morgon när jag läste dagstidningen. Det otroliga var att redan en vecka efter jag slutade med mini-piller så var depressionen som då pågått i flera månader över!
    Efter det kan jag inte tänka mig att ta hormoner. P-piller hade jag redan testat en massa sorter innan och mådde illa mm av dem. Nu skulle jag aldrig använda ett hormon-preventivmedel!

  • *Blomman*

    Gulla

    Har du fortfarande PMS efter att du slutat med både mini-piller och p-piller?

  • Bröllopstokiig

    ...för att senare samma dag komma på hur mycket jag saknar och älskar honom... :-S Humörsvängningarna är ett gissel.

  • Swing

    Jag har PMS. Hemskt. Blir då deprimerad, jättetrött, alla är dumma, elaka, orättvisa och hackar på stackars mig och gör mitt liv till ett elände. Vill flytta från familjen och bara vara i fred.

    Har sen i mars antidepressiva som jag kan börja ta i LÅG dos veckan före mens. Brukar sluta med dom när mensen är i gång ordenligt. Tabletterna hjälper, jag känner mig lugnare, lite mer "avtrubbad", på ett positivt sätt, men har svårare att få orgasm.

    Under sommarhalvåret, särskilt kring semestern, kände jag mig ibland bättre före mens och tog inga tabletter. Stålsatte mig, försökte tänka positivt och stå ut. Det lyckas inte i vanliga fall pga jobb o stress. Jag mådde dåligt och kämpade i ett antal år innan jag sökte läkare.

    Ibland känner jag som ett hugg av panikångest en viss dag. Då brukar det vara 10 dar kvar till mens och jag tänker -Aha, ta det lugnt nu tjejen. Jag håller noga koll på mensen och försöker förstå min kropp, men det lyckas inte alltid.

  • Blivande fru Olsen (17/6-06)

    Blomman:

    Det kan vara så, men isåfall har det gått fort. Första omgången jag medicinerade varade i åtta månader, och då mådde jag jättebra. Sedan hade jag uppehåll i ungefär ett år, innan jag började igen i januari i år, och då kände jag effekt. I juni hade jag en rejäl dipp, och ökade då dosen i samförstånd med läkare, och då blev det lite bättre, men nu känns det som att jag dippar igen.

    Det måste ju inte bero på att Efexor har tappat effekt heller, det kan ju bero på att jag är mer stressad, påverkad av minipiller, post-traumatisk stress (vojne!) o.s.v. Pratade med sambon om att söka terapi, men det har bara inte blivit av.

    I morse var jag jätteledsen, men släpade mig iväg till skolan ändå. Har bara velat åka hem igen, gömma mig under täcket och gråta ett par liter. Sambon är underbar med sitt tålamod! Ros ska han ha!

    Just för tillfället mår jag bättre än i morse, men nu dras jag med huvudvärk istället. Jo, körd i huvudet är man ju, både psykiskt och fysiskt. :-S

  • Blivande fru Olsen (17/6-06)

    Gulla:

    Som det låter och verkar, så kan det ju vara mina mini-piller som påverkar mig. Hade gärna slutat, men vet inte vad jag ska använda för alternativ. :(

  • Blivande fru Olsen (17/6-06)

    Swing, m.fl:

    Jag är tydligen inte ensam. Hälften av befolkningen är kvinnor, en stor del plågas av PMS, varför är då forskningen och botemedel/lindring så obefintlig?

    (Jo, vi vet nog svaret allihop...)

  • Trancequeen

    Testa kopparspiral istället, inga hormoner alls :)

  • Swing

    Om en vecka är det dags för mens och jag börjar känna mig lite olustig. Usch! Min PMS förvärras i alla fall inte av tillförda hormoner. Har kopparspiral sen 1977 (med avbrott för 2 barn i början av 90-talet).

Svar på tråden PMS!