• Micke Picke Päronp*ng

    Sommarflirt

    Det klassiska dilemmat:
    Är man singel traffar man ingen. Har man partner så nog f*n haglar anbuden tätt.

    Tänkte bena lite i ämnet.
    Kort briefing:
    Tillbaka från en semester med fru, barn och kompisar + deras vänner. Har träffat kompisens väns sambo tidigare hos dem - helt ok person med rätt sorts humor. Har inte träffat henne på flera månader men nu har vi alltså 2 veckors semester tillsammans. Utan att märka det (fast min sambo gör det förstås) pratar och pratar vi och skojar hela tiden. För mig är hon en skoj tjejkompis men jag märker sedan att vår blickar blir längre och längre. Oj oj, farlig farligt!
    Inte offrar man familjen för en flirt? När man har det bra med barn man älskar! Situationen är bra och allt funkar.

    Men vad gör man med pirret i magen då?

    Ändå plågas jag av nån slags kärlek. Vet inte vad för sort men det påminnner om när jag var typ 20år gammal. Sömnlös och glad.

    Tillsammans sökte vi situationer då vi kunde smita iväg ihop men bådas respektive verkade vara på sin vakt fast vi inte gjorde mer än snackade. När semestern var slut och vi skildes blev kanske kramen för lång. Kändes som att riva av ett plåster sakta. Jag grät nästan.

    Kanske är denna beskrivning luddig - men hur beskriver man det som händer vid en förälskelse?

    Nu känns känlsan lite mysig och pirrig. Ska jag bara låta den dö ut?
    Jag vill tillägga att känlsan inte är sxuell -det bara kändes som vi inte pratat klart på långa vägar.

  • Svar på tråden Sommarflirt
  • Micke Picke Päronp*ng

    Lacy -> är du och jag de enda med samma åsikter här . Håller med precis i vad du säger. Hoppas du kan få behålla lite pirr..

    För att förenkla vad jag vill med den här tjejen.
    Jag tror vaken hon eller jag letar efter nått nytt. Kanske lite trötthet på skrikande barn och ostädade hem och stressigt arbete/arbetslöshet får oss att leta spänning?? Jag har ingen aning.

    Men! Jag beoundrar den här tjejen verkligen och i och med det skulle jag vilja tala om det för henne (smickra). Hur ofta får man höra sånt? Vilken människa kan säga att man inte bryr sig om smicker? Få gånger i mitt liv har jag upplevt dessa känslor och DÅ vill jag säga den personen; jag gillar dig, du är perfekt i mina ögon, du är fin,vacker och om jag inte vore förlovad med min sambo skulle jag göra mycket för att få dig. MEN just nu är varken du eller jag "available" -shit happens, man lever bara en gång så jag vill åtminstone att du skall få glädjen av att veta det.

    Kan nån av bruttorna här på forumet säga att ni inte skulle bli glada av sån form av beröm och som fick er att växa?

    Jag kommer säga detta till henne nästa vecka. Om vi kan förbli vänner och träffas ngn gång i halvåret som vi gjort innan detta så kommer jag att bli glad.

  • virrpannan

    Hej Micke...
    Jag ahr fått sånt smicker av andra män. För egen del tyckte jag att det bara var jobbigt. Den trevliga glada stämningen försvann och den relation vi hade innan blev krystad. Jag kände mig inte bekväm med situationen. Så länge inte killarna sa något kun de jag intala mig själv att vi var som vilka vänner som helst. Men då killarna satte ord på sina känslor så kändes relationen kravfylld. Jag visste att hur jag än gjorde så skulle någon bli sårad.
    Varje gång har jag valt min sambo vilket har medfört att jag sårat en manlig "vän".

    Jag vet inte om du blev klokare av det här....lite virrigt kanske? Men jag är vad jag heter :)

  • Cassiopeja

    Visst gillar man smicker ibland..

    MEN då en gift kille berättar "hur bra jag är" viftar jag nog lätt bort det och har svårt att ta det på allvar!
    En grabb som gör saker bakom ryggen på sin fru är väldigt svår att känna som någon seriös person för MIN del..

  • MajaD

    Jag har också hört sånt smicker från en vän (jag trodde i alla fall att vi bara var väldigt bra vänner). Efter det har jag inte velat se honom mer. I mina ögon förstörde han vänskapen genom att berätta om sina känslor, så man ska vara försiktig med vad man säger.

  • Bobou

    Jag har också, som så många andra, varit med om nästan exakt det du beskriver, Micke. Och jag tycker att du beskriver det på ett väldigt bra sätt!

    Det var i synnerhet en kille som jag hade dessa känslor för. Jag tyckte att han var en av de underbaraste personer jag träffat och jag ville så himla gärna fortsätta ha kontakt med honom eftersom jag tyckte att jag träffat en så ovanligt bra samtalspartner och vän. Men av respekt för min pojkvän så gjorde jag inget, även fast jag fortsatte att tänka på killen i flera månader.

    Senare har jag förstått att många av de fina egenskaperna tilldelade jag honom bara för att det kändes så bra just då att ha någon att prata med och framför allt för att jag vid det tillfället behövde det så förtvivlat mycket. Jag har fått veta saker om honom i efterhand som visar att han inte alls är den jag trodde.

    Kanske är det så att det är din situation, Micke, och inte egentligen tjejens person som har framkallat de här känslorna? Att du känner som du gör kanske beror på att du behöver det just nu, och den tjejen har utrsamt kommit in i bilden som ett lämpligt objekt för dina känslor? Jag vet iaf flera historier där jag tror att detta varit fallet. Men det är förstås oerhört svårt att se det när man är mitt i det.

  • Micke Picke Päronp*ng

    Cassiopeja:
    Varför är inte smicker ok om det kommer från en gift man, om det nu är så att han inte ställer några krav på dig? Att bara få höra "vad du är trevlig" eller nåt hör ju inte till vardagsmaten direkt. I alla fall inte för mig.. Eller nån som frågar hur man mår (och menar det).

    MajaD:

    Jag har tänkt på den varianten och fått lite ågren nu till helgen. Tänk om hon inte alls vill träffa mig och snacka om det här. Hon kanske plötsligt tycker att jag är en stor idiot eller nåt. Jag tar den chansen helt enkelt. Men det lilla jag känner henne så är vi på nåt sätt på samma linje. Humor, livssyn, familjesituation (så man förstår vad man pratar om). Skulle det ändå vara så att hon avvisar möte med mig kommer jag nog känna mig jäkligt dum men ändå förstå att jag kanske var dum som drog upp detta med henne. Jag lovar att åtekomma i ämnet.

    Babou:
    Jag förstår vad du menar och har väl tänkt på det. Det här kanske säger mer om min situation än om hurdan hon är...

    Hoppas bara hon kan ta det som smicker och ta det till sig eller bara skita i det. Jag kommer gilla henne sterhårt ändå. Hon är verkligen en skitball tjej..

    OCH, min kära sambo är väl införstådd i att jag gillar den här tjejen. Hon sa att hon förstod det för 3 år sedan då vi var på samma fest. No hard feelings där inte.

    Men ok. jag kör ju inte med helt öppna kort.

  • Micke Picke Päronp*ng

    Snacka med henne igår. Litte käbbel men utgången ändå OK.

    Hon hävdade att hon inte flirtat med mig...?!?

    Kanske orkar hon inte ta konsekvenserna nu när jag hörde av mig.

    Hursomhelst gillar vi varandra jättemycket som kompisar. Och så skall det förbli, sa vi. Helt ok för mig och jag hoppas hon känner samma.

    Vi brukar ibland träffas på gemensam fest i bekantskapskretsen och det ska bli intressant att se hur VI reagerar då.

    hon är ändå en speciell människa.... och jag lever bara en gång.

  • addicted

    Men hon kanske inte flirtade med dig? Kan du inte ha misstolkat att hon var snall eller nat?

    Trakigt att det inte gick som du tankt dig men det var nog lika bra det!

    Ha en bra sommar anda!

  • Miriam

    Lite sent ute (efter ditt snack med henne), men kände att jag ville kommentera ändå.
    För min del är det trevligt med smicker så länge personen UTELÄMNAR "vore jag inte upptagen skulle jag stöta på dig".
    Tycker att det är det som gör det hela klyschigt och mindre "äkta" om ni fattar hur jag menar. Att det skulle vara någon slags gardering "för är man upptagen kan man ju fjäska för vilken rugguggla som helst, man är ju ändå på säker is."

    Har själv en killkompis som är helt fantastisk som MÄNNISKA och jag kan säga att jag älskar honom för det och inte för vilket kön han är.
    Har inte sagt det åt honom dock, då jag är rädd för att misstolkas eftersom jag är singel och han sambo. Vill absolut inte framstå som om jag stöter på honom, samtidigt som vi kan prata om så himla mycket och jag skulle verkligen vilja berätta för honom hur mycket han betyder för mig, på ett rent platoniskt plan.

    Tips och tricks, någon?

    /Miriam

    Man

  • suslof

    En sak att tänka på också.. det är en helt annan sak att möta en ny bekantskap och det är alltid med spänning och pirr då. Annat blir det med den man lever med 24/7 om man säger så, men en gång i tiden hasr det varit så även med den människan! Så tänk efter lite ändå va..?

    Man saknar inte kon förrän båset är tomt....!

    I övrigt blir jag orolig måste jag säga.. gillar inte detta med smygande, tänk om jag inte alls kan lita på MIN sambo?? Han kanske smyger med nåt?! :( Hoppas inte det iaf....!

Svar på tråden Sommarflirt