Inte firad på mors dag... Besviken

Man får nog tala om hur man vill ha det, till slut kommer det väl spontant en vacker dag...och kom ihåh att påminna typ dagen innan eller veckan innan, en diskret "hint" om vad du önskar..typ restaurangbesök, rosor, "slappardag" eller vad som helst.

Jag tycker nog att den här uppskattningen för allt det som mor gör som ni talar om att visa på mors dag är något som istället borde visas varje dag. Det är lätt att bli rörd om man får frukost på sängen en dag per år av sina barn, men jag uppskattar hellre att barnen hjälper till med maten, tvätten och städningen varje dag. Det tror jag skulle ge betydligt piggare mammor runt om i landet.

Tycker ni att mors dag är en tradition värd att bevara även till nästa generation så får du väl pränta in det i dina barn och fira såsom du vill bli firad på fars dag.

Märkligt tycker jag dock att det är att du inte berättar för din man att mors dag betydde något för dig och att du blev ledsen av utebliven uppvaktning. Jag kan säga allting till min man och skulle hellre ta det direkt med honom än låta BT lösa problemet.

blivande fru J,
Min M2B hade dagen innan pratat om att det var mors dag och att vi skulle åka till våra respektive mammor med en blomma. Då säger han till mig: du ska ju oxå självklart få en blomma.
Men uppvaktningen uteblev ändå.

Självklart kan jag prata med honom om allting! Jag ville bara ha råd från fler tjejer om det bara är jag som är löjlig som reagerade besviket eller om det är fler tjejer som är likadana. Om det är en "tjejgrej" eller bara jag som är extrem.
BT kan väl inte lösa några problem!? Vill jag ha problemlösning tar jag det med proffs. Men råd kan man väl ändå få härifrån?

MrsBolt: Råd kan du få härifrån och jag tyckte mitt svar var svar på din fråga:

"Hur ska jag säga till honom att jag är besviken att jag inte blev firad på mors dag? Eller ska jag inte säga nått alls?"

Klart du ska berätta det för honom! Kan ni prata om allt är det här knappast någon stor grej. Säg att du hade förväntat dig något mer och att du därför blev besviken.

Nej det är egentligen inte nån stor grej. Det kändes bara så igår! Jag var lessen, trött och förstorade nog upp saken mer än vad det var värt.
Ska prata med honom ikväll när han kommer hem från jobbet. Det är ju det oxå, man vill ju helst få sitta ner i lugn och ro och vara på bra humör och inte vara som jag var igår. För då blir allting så dumt och fel.

Men det känns ändå skönt att få skriva av sig och få se att jag faktiskt inte är ensam om att känna så här ibland. Jag kanske är en normal småbarnsmamma som gör så gott jag kan...

Du är nog fullt normal :D Vardagen är ju inte alltför glamorös och då är det lätt att ha för höga förväntningar. jag förstår om du blir ledsen om han dagen innan lovat en blomma och sedan inte ordnade en sådan. Det var inte snyggt gjort! då får man morras grr :)

Ibland känner jag mig som en Desperate Houswife. Fast utan glamour...!!

Oj, felstavat vart det oxå. Desperate Housewife skulle det vara.... hej och hå.

Jag förstår dig precis. Tror inte det är pressenterna i sig som är viktig utan själva tanken. Frukost på sängen / ett bad/ en bakad kaka / enlagad middag.
Egentligen vad som helst- ett liten uppskattnings gest helt enkelt. Alla har vi behov av att känna oss extra uppskattade ibland - och ibland väntar man sig det mer.
Minns att jag blev jättebesviken förra året på alla hjärtans dag när mannen gick ut med kompisarna och inte på minsta sätt uppmärksammade vilken dag det var. Han fick gärna gå ut- men jag hade nog väntat mig att han iallafall skulle pussa mig lite extra.

Kommer inte ihåg hur det blev iår, men han är nog allmänt dålig på sådana här speciella dagar.

Jag blir lite förvånad när jag läser om alla som vill bli firade av sin karl?!?! Är det inte Mors dag man firar så det är barnen som ska fira sin mor, inte karln som ska fira sin fru????
Jag hjälper mina barn att fira mig. Talar om vad det är för dag och att det är helt okej att ge en teckning eller bara en extra kram. Vill dom köpa något kan dom få en extra slant att köpa för. JAG gör tårta för att dom firar mig, precis som när födelsedagsbarnet bjuder på tårta. Att min karl inte gör någon tycker jag är helt ok, han ska ju fira sin Mor.
Är jag helt ute och cyklar eller?

abnocto: Det var ju precis det jag skrev i början av tråden. Sen framkom att mycket av TS besvikelse låg i att hennes sambo dagen innan utlovat en blomma men att han sedan struntade i det.

abnocto Nej det är du inte :)

abnocto: Bra skrivet!

Jag skulle då aldrig "fira" mig själv... och eftersom min son är 3år gammal och inte riktigt förstår än, så SKA respektive förälder hjälpa till och fira den andra.

Jag är ju ändå hans sons mamma som burit hans barn i mig i 9månader och utanpå mig bra länge :)

Om jag någon gång kräver att få uppmärksamhet så är det då. Och det gör jag åxå!! Utan att skämmas (eftersom många kommer att kommentera det kan jag tänka mig)

Något måste jag få se fram emot eftersom det är ganska torrt resten av året.

Men sån är jag å andra tycker säkert annorlunda.

Jag hyllar alla mödrar... utan er fanns inga barn!!! :D

Ska även tillägga att min pappa alltid hjälpte oss att fira min mamma på morsdag, med frukost på sängen och paket!

abnocto, jag är med dig.