Inte firad på mors dag... Besviken

Hilde: Jag vet att det finns personer som glömmer många olika typer av dagar, det hade jag kunnat acceptera. Det var för egen del just det att han mycket väl visste om att det var morsdag men inte ville gratulera mig som gjorde mig mycket ledsen. Efter samtal i normal ton redde vi dock ut det, men det svider fortfarande en hel del att bli bortvald på morsdag.

Jag tycker att du ska säga hur du känner, för med 99% säkerhet så menade han inget illa, utan var bara glömsk och otänkt. Min syster skulle aldrig komma ihåg att gratta mamma om jag inte påminde henne- och jag började fira mamma först när jag var 15.

Jag minns väl hur jag sparade läänge för att ha råd att köpa henne en berlock i 18 k guld det året. På alla hjärtans dag det året hade mamma överraskat oss med hjärttvålar från bodyshop och då blev jag så glad att jag la undan pengar i flera månader, jag hade bara månadspeng på 350 kr/månaden så jag fick verkligen snåla för att ha råd :D

Morsdag är väl dels till för att fira mamma, och eftersom din M2B inte är ditt barn har han väl inga sådana skyldighter. jag firar inte min sambo på fars dag och han inte mig på mors dag, därmeot firar vi våra mödrar och fäder med en tanke eller en blomma, dels är det väl ett kommersiellt påfund av handeln för att få sälja mera.
Din man är ju just din man och inte din son och barnen antagligen för små för att förstå vikten/tjaffset med det hela.

Jag tycker du kan slappna av lite, din födelsedag däremot är ju just din egen och där bör din M2B vara på alterten och engagera barnen.

Jag håller INTE med blivande fru J... Har man små barn så tycker jag att pappan SKA hjälpa till att fira sina barns mamma!!

Jag måste erkänna att i min familj firar man inte ens mordag. Jag ringer mamma och pappa på mors respektive farsdag. De tycker själva att det är en kommersialiserad dag och att det är viktigare att visa varandra kärlek och omtanke alla dagar eller överraska på en dag när man minst av allt anar det. De blir istället arga om jag lägger pengar på något till dem under dessa påhittade dagar.

Man kanske inte ska ta dessa dagar så högtidligt - däremot födelsedag kan jag förstå att du blir ledsen över om ni inte firade. Det är ju trots allt DIN dag och ingen "påhittad" dag. Håller därmed med "blivande fru J" - det är väl inte din M2B som ska fira dig utan dina barn om ni nu önskar fira mors- och farsdag.

MrsBolt:

Kan inte annat att känna precis som du. Det var inte nån som firade mig eller ens gav mig en kram. Min blivande låg på soffan och kräktes för att han var så fyllesjuk. Det hade varit svensexa för honom på lördagen. Så visst, jag är inte sur för att han var dålig, det kan ha få va. Men vi sa då att vi flyttar mors dag till måndagen, alltså igår. Lite tillfälligt för att han kankse skulle må lite bättre och orka komma ihåg mig. Men icke! Allt jag fick var en puss och -jag älskar ju dig, räcker inte det?
Men ibland vill man ha mer!

Kanske bara att han hade lagat middag för en gångs skull, eller bara köpt en trisslott ellr vad som helst egntligen.

Så säger han till sitt försvar, att han är ju sån, oromantisk och glömsk. Men vaddå? Han försöker ju inte ens.

Nä, så jag har nog gett upp. Får vänta tills min dotter är stor nog att kankse plocka en liten blomma i trädgården

jag säger så här.... har man inte den traditionen i familjen så finns det ju ingen anledning till att fira dagen.

Men om man är uppfödd med att uppvakta mamma å pappa lite Xtra en speciell dag så skulle jag åxå bli riktigt besviken om jag inte blev uppvaktad på morsdag.

Min allra första morsdag var hemsk.... min M2B struntade helt enkelt i den fast än han visste hur mycket jag sett fram emot den. Dagen efter fick jag en jättefin tavla av min svåger som han målad själv där det stod "världens bästa mamma". Han tyckte helt enkelt synd om mig och ville muntra upp mig.

Den här morsdagen fick jag en jätteskön shoppingdag med mina systrar och när jag kom hem hade han skrivit ut en jättefin dikt och bokat en plats på bio (som jag gick på tillsammans med en väninna)

Han fick mig att gråta den här morsdagen med, men i år pga glädje :)

Tack för alla svar! Både positiva och negativa..

blivande fru J,
Nej, min M2B är inte min son, men jag har faktiskt barn med honom så jag är ju mamma till hans barn. Och som "tbmh" säger så kunde han ju hjälpt barnen med att rita en teckning eller nått. Sen att du tycker att mors dag är kommersiellt jippo får stå för dig. Jag tycker det är en fin tradition och man behöver inte köpa nått utan det räcker med sovmorgon och frukost på sängen. Lite extra omvårdnad den dagen.

Men visst, jag kanske är löjlig och ska slappna av lite men jag känner mig ändå sårad. Vi firar ju våra mammor med tårta och blommor men min familj ska inte fira mig??

Skitsamma, mors dag är över och i höst är det fars dag och då ska jag och barnen fira deras pappa ordentligt!

Jag tycker absolut att pappan kan hjälpa barnen (när de är små) att fira Mors dag. Hur skall de annars lära sig .

Sedan är det ju olika hur viktigt man tycker att sådana dagar är. Men jag tycker absolut att man kan uppmärksamma det hela med en liten blomma eller ett kort/teckning åtminstone.

Om man vill bli firad på Mors Dag/Fars Dag och inte blir det kan man skrika och härja så mycket man vill om att man är besviken. Banne mej.

Jag blir själv bättre för varje år på att ringa mamma, mormor och farmor på Mors Dag.. när jag var liten var traditionen att pappa köpte mammas favoritros på Mors Dag och att jag och mamma gjorde en tårta tillsammans åt pappa på Fars Dag.. mycket mer än så behövs ju inte..