I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Alla tummar för FruE  och eskimåerna nu....

Och Muggles - vilka fina tjejer du har! Såna glada leenden! Och bra där med sömnstrategi. Nattkurade du nånsin Moa? Och kör du magläge på tvillingarna nu?

Hej alla, jag har ett par saker jag kände att jag ville säga bara.

September, hej, jag menade verkligen inte att överge dig i andra tråden, jag har haft ett par så otroligt stressiga veckor att till sist var det bara att stryka vissa saker i tillvaron. Så jag har ingen koll på vad någon haft för sig i tråden på nya stället heller, bara så att du vet. Skönt att hitta dig här i alla fall, nu när jag kände att jag behövde en liten paus här på jobbet.

Muggles, jag såg att tvillingarna strular på nätterna, jag skickar en kram, minns ju själv hur jobbigt det var och då hade jag ju ändå bara en.

Dfk, usch, vad jobbigt men en andra hälft med sådana träningsvanor, förstår att du blir less ibland, kram!

PB, roligt att höra att du fortsätter med dina promenader och att det faktiskt verkar gå riktigt bra.

Sedan, Heloise, usch, jag har verkligen inte några problem på samma nivå som du har och har haft vad det gäller mat men jag kan känna igen mig i en del. Jag är själv överviktig, särskilt nu efter två graviditeter verkar det omöjligt att komma ner i någon slags vikt man känner sig nöjd med igen för jag orkar liksom inte ta tag i någonting med barnen som suger all kraft ur en - och nej, det ska man inte skylla på, men hur som, jag har själv genom min uppväxt alltid haft dåligt samvete för att jag inte borde äta så mycket som jag gör eller för att jag skulle vilja äta mer än jag fått och ibland har jag ätit i smyg. Nu har vi en fyraåring som väger för mycket och dessutom är lite kräsen med maten, jag som inte äter kött, bara fisk och i övrigt vegetariskt, en make som är normalviktigt men som behöver äta mycket för att inte ligga för lågt med sin diabetes så jag måste alltid laga massor med mat med risk för att jag råkar äta för mycket, en snart tvååring som kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt och så inget av barnen som gillar vegetarisk mat. Hur fasen ska man få ihop måltider med en make som behöver äta, två barn som vill äta, varav det ena inte bör äta onyttigt och den andra kan äta vad som helst, båda barnen vill ha korv och köttbullar och jag vill ha vegetariskt och fisk och ska ska helst inte äta så mycket fast jag älskar att äta och allt måste gå jäkligt fort att laga på vardagarna. Jag har ångest över hur vi ska få ihop maten och vad vi ska äta veckans alla dagar kan jag säga. Önskar att jag också var kock.

Och vad ville jag säga med detta, egentligen bara att trots att mina problem inte är lika dina så känner jag igen mig i matproblematiken och den får mig att må dåligt.  Och så ville jag skicka en kram!

BS! Vad kul att se dig! Jag har gått och hoppats att du ska masa dig hit, fast jag vet att du har häcken full just nu, så jag har inte tjatat.

Du vet att du är välkommen va? Du har ju varit halv-på-G redan innan trådflytten för Tivoli.

BS och MSW välkomna hit!

BS:  jag återkommer med ett inlägg om mat, jag kanske kan vara till någon hjälp( hoppas jag).

PB, jo, jag har ju varit på gång länge men någonting tycks alltid komma i vägen... Främst är det väl att när jag har mycket på jobbet och inte hinner in så mycket på dagtid så blir det knepigt eftersom tiden från det att barnen lagt sig tills man ska lägga sig själv är så pass kort att man lagom hinner typ vika tvätt, plocka i diskmaskinen, plocka undan, ta kattlådan, kaninburen, duscha och ja, allt man inte fått gjort innan helt enkelt. I och för sig hjälper ju maken till så det är inte det men tiden tycks gå...

Heloise, skulle du komma på något framöver så är minsta lilla tips definitivt välkommet! Fast stressa inte med det nu.

BS, nu ska jag fråga en korkad fråga, som jag just nu inte kommer på det logiska svaret på: Äter man ägg om man är vegetarian?

Hur kommer det sig att du valt att var det förresten? Har du alltid ätit vegetariskt, eller har du vid någon tidpnkt valt det mer medvetet och av något speciellt skäl?

Folk äter enligt så många olika modeller och av så olika anledninger nuförtiden, så det är av nyfikenhet jag frågar.
Min granne tex, har börjat äte enligt sin blodgrupp-något som tydligen gett hennes kropp bra balans känner hon själv. Jaha liksom, finns det en sådan variant också...

Puh... åter från en 2-dagarsbläcka inkl konferens med jobbet.... Har haft det roligt o bra. Men det var skönt att komma "hem" Fanns nån som längtat och stod med öppen famn. Inga bannor "gud vad sliten du är, vad har du gjort?!" Utan när han hörde att jag hade jordens halsbränna pga vin, vin, vin, kaffe, kaffe, kaffe... så hällde han upp ett stort glas A-fil åt mig och sa att det var skönt att ha mig hemma igen

PB, jag vete sjutton om man äter ägg egentligen, fast jo det kanske man gör förresten, det är väl om man är vegan som man utesluter ägg och mjölk och allt väl. Jag är ju i vilket fall inte ens någon riktig vegetarian eftersom jag äter fisk och skaldjur. Egentligen tycker jag att det känns lite sådär att äta det men det är ju så gott och annars skulle det bli så himla knepigt. Jag har inga hälsoskäl, heller inga moraliska skäl till att jag äter som jag gör, jag bara en dag såg en blodig biff stekas och hur allt blod sipprade upp och bara bläh, det här går inte längre. Det var väl en 15 år sedan eller så nu. Jag har flera gånger försökt börja äta kyckling igen, bara för att jag tycker att det är så jobbigt att hålla på med olika mat och så till alla, men jag har suttit där och tittat på den där kycklingen och inte lyckats. Det enda är att jag ju äter gelatin, det känns ofräscht faktiskt men det har varit för svårt att låta bli bakverk och smågodis. Sedan är det ju det där med löpen i osten, känns inte heller OK egentligen. Fast den psykiska påfrestningen börjar bli för stor om man tänker sig att man smäller i sig enzym från kalvmagar och delar från djurfötter och annat så jag försöker hela tiden hålla de tankarna på avstånd...