I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Flamman: jag tänker på dig! Skriver under alla goda råd du fått här i tråden. Hoppas att läget är lugnare nu och att du får känna dig trygg.

Jaha. Där försvann mitt inlägg...

Ninnis: fina du och Mini! *hjärtar*

Ska inte ge några råd om dagsovning, för jag är i stort behov av dem själv. Parvlarna sover i vagnen under promenad. Ibland vaknar de under rask promenad på skumpig grusväg, fast då kanske man måste dra slutsatsen att de har sovit färdigt. För det mesta är det inga problem med att de sover så lite (förutom att det är omöjligt att få någonting gjort när man är ensam med dem), men ibland är de lite väl trötta när det börjar närma sig middagsgröt.

Håller med fullständigt.

Jo, Ninnis, förresten: Jag har fått sova mycket de senaste två veckorna tack vare de "ofarliga" sömntabletterna (den sort som inte är vanebildande och så milda att man t o m kan ta dem som gravid) och antidepressiva och känner mig nästan som mig själv igen. Bortsett från när det blir krångel och motgångar, för då har jag en väääldigt kort stubin. När jag tänker efter så har stubinen varit väl så kort ända sedan parvlarna kom. Det tillsammans med att jag ofta är ledsen över att underbaraste parvlarna har haft osedvanlig otur när de fick mig som mamma ("de förtjänar bättre"), för tankarna till en förlossningsdepression som inte har gjort så mycket väsen av sig förrän jag slutade sova och allt bara blev pannkaka.

Ser fram emot att få träffa en kurator och prata av mig lite. Och kanske få lite reda i funderingar och tankar.

Vad skönt att det går åt rätt håll, Daa!

Det där med kort stubin känner jag så väl igen. Jag har varit otroligt lättirriterad sedan Mini kom, och i ärlighetens namn har det lett till en hel del tjafs med maken

Vi har iallafall börjat prata om det och försöker hitta lösningar för att förbättra situationen, men grunden till det hela (det jag tror är grunden iallafall) är svårt att påverka, nämnligen kombinationen sömnbrist, ledsen bebis (i perioder) och att maken är borta en del i jobbet. Den däe himlastormande bebislyckan och föräldrakärleksbubblan med maken som en del pratar om upplever jag inte riktigt just nu. 

Men du, parvlarna har har osedvanlig TUR som har fått dig som mamma (och Skäggmannen som pappa), det är det inget tvivel om! DU förtjänar däremot att må bättre än vad du gör. Jag hoppas kuratorsamtalen hjälper och att det i kombination med bättre sömn gör att du mår bra igen. Kram, allra finaste parvelmamman!

Tack för sovtips!

Vi testar nog med vagnen och korgen så länge det går, så får vi se. Funkar det inte så testar vi spjälsängen även på dagtid. Han somnade i vagnen på förmiddagspromenaden, men vaknade så fort vi kom hem. Alldeles nyss fick jag honom att somna på egen hand i korgen igen, det känns som ett steg i rätt riktning. Självklart får han sov a i famnen när det är det enda som funkar, men jag vill gärna prova att få honom att somna själv. Och idag funkade det  

Lanovia, vad skönt att renoveringen av hallen går framåt.

Fru Bygg, hur har du det? 

Flamman, hur är det med dig?

I eftermiddag ska jag på efterkontroll. Hoppas jag får godkänt på knipövningarna