I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Fru Bygg: åh, så jobbigt. Har du ringt BM? Nog måste de ta din oro på allvar, för det är en alldeles för stor börda att lägga på dig, att det är upp till dig att känna efter och behöva vara rädd för att missa något. *kramar om*

 

Ninnis: jag håller med de andra. Det är jobbigt och det är okej att vara nedstämd och orolig när ditt barn bara gråter och gråter.

Vi har upptäckt att parvlarna kan bli riktigt griniga om de tycker att det är för varmt (kanske ännu ett oombett och påträngande tips? Ignorera i så fall). När ingenting är bra fungerar det ibland att ta ut den ledsna på farstubron eller ner i källaren en stund. Jag, som ibland är lite frusen, kan missa den grejen.

*kramar om Ninnis med*

Tack för alla era kramar!
Det är precis så som du skriver flamman som jag känner. Det känns som om det är ett stort medicinsk ansvar på mig.
Jaja, nu har jag prata med min BM (som är toppen) och hon förstod att jag var orolig och tyckte verkligen att jag skulle kräva fler kontroller och besked från förlossningen. Hon pratade även med läkaren på kliniken där jag går (vi går privat denna gången och det är toppen) och hon sa samma sak.
Jag bet ihop igen (har bölat hela eftermiddagen när jag ringt samtal) och ringde förlossningen. Ogillar verkligen att det finns folk inom sjukvården som inte har människoempati. Men fick prata med en annan läkare på mottagningen som tyvärr inte kunde se noteringarna från mitt besök idag (de andra satt i möte), men som tyckte att jag överreagerade lite och det säkert inte var någon fara med barnet. Men om jag var orolig så kunde jag få en ny tid till imorgon och ett nytt CTG. Jatack, sa jag och fick en ny tid vid 11.30 imorgon. Jag ska efter CTG få träffa en annan läkare (som vi haft en gång tidigare under gravidititen med E). Han var då supergo och är överläkare på avdelningen och specialist på hjärta, så det känns bra. Hoppas att CTG-kurvan är bättre imorgon eller att man åtminstone får en anledning eller en plan för framtiden.
Så det känns lite bättre nu, men kommer väl att bryta ihop imorgon hos läkaren. Men det är väl inte första gången som de ser en höggravid kvinna böla!
Nu ska jag torka tårarna och sminka bort rödheten och gå till dagis och hämta E. Hon har säkert haft en toppendag. Ikväll ska vi bara mysa jag, maken, E och lilla pricken i magen! (vi bokade av makens syster som skulle kommit på besök). Orkar inte riktigt med det idag.

Tack igen för allt stöd! Ni är verkligen toppen! Många kramar!!!!

Men dina inlägg är ju inte ego, vännen! Blir bara så arg när jag läser om skitstövlen, så ibland vågar jag inte kommentera! Du är en förebild, du är så vacker, stark, modig och så totalt oegoistisk! Det hoppas jag du vet!!!
Många kramar till dig!

*försöker citera Flammans inlägg om mindre makt åt ärkeas, men det fungerar inte*

 

JAAA! Mindre makt ska de ha!

 

Härligt att höra positiva nyheter, käraste Flamman.

Du har alla mina sympatier och all min oro när det gäller din sömnbrist.

*kramar om Flamman och kallar ärkeaset för ärthjärna flera gånger*

Bra att du fått en ny tid, Fru Bygg.

 

Håller verkligen med dig: det är hemskt att det finns folk inom sjukvården som så totalt saknar förmåga att leva sig in i hur en annan människa kan känna. Ska hålla tummarna för bra och vettiga besked imorgon.

 

Skönt med familjemys ikväll.

Hvidis: jag ser din gröna prick. Om jag inboxar mitt mobilnummer, blir jag också bildbombad då? *fladdrar lite med ögonfransarna*

 

Syrinx: hej på dig! *vinkar* Välkommen.

 

Fru E: skönt att det gick bra med Buster. Vilken fin repertoar han har. *hjärtar*

 

Villemoa: bra jobbat med träningen. Ska vi försöka peppa varandra? Jag har börjat jogga, men hunnit sluta igen. Igår var jag på aerobics för första gången sedan jag blev gravid. Det var kul, men det är bara en gång i veckan. Skulle behöva komplettera upp det med styrketräning och mer konditionsträning, men jag vet att jag inte kommer att idas hålla på om jag måste ta bilen och ge mig iväg i smällkalla vintern.

Nu funkade citatfunktionen. Besynnerligt.

Tack.

Nu har jag sovit bra en natt och hyfsat en. Det på precis samma sorts sömntablett och samma dosering. Resultatet är i alla fall att jag är betydligt gladare.

Jag hoppas i första hand att det ska fungera att jag sover med min familj igen. Nu har jag inte gjort det på länge. Maken och jag är överens om (jag lite motvilligt) att min sömn är för skör och för dyrbar efter all sömnförlust för att vi ska våga riskera att den störs av ibland ganska oroliga parvlar.

Sedan hoppas jag kunna halvera dosen av sömntabletter för att så småningom klara mig enbart på antidepp. Dem tror jag att jag kommer att få dras med länge däremot.

Och så, förstås, hoppas jag få veta vad det beror på. Kan jag verkligen ha blivit utbränd av att ta hand om parvlarna ensam på halvtid? Eller är det en eftersläpande förlossningsdepression? Det kanske inte gör någon skillnad vad som är orsaken, men det borde ju underlätta att undvika att hamna i det här igen.

Nu tror jag att en fröken Lillparvel och en herr Sprattelman vill ha lite mat.

 

Massa kramar till alla.

Fru Bygg, vad skönt att du har fått en ny tid. Hoppas allt ser bra ut imorgon.

Daa, så bra att du har sovit lite bättre och är lite gladare! Kram på dig och finaste parvlarna. 

Tack för kramar och tips! Era tips är ALDRIG oombedda eller påträngande utan i högsta grad uppskattade. Jag tycker det är toppen att kunna prova tips från er, ni har ju gjort detta innan

Jag har successivt återinfört mjölkprotein, bortsett från mjölk, fil och yoggi. Jag tycker inte det verkar som Mini har knip, utan mer som att han blir förbannad. Sen kan han ju såklart få magknip av annat, även om vi fick bukt med mjölkallergin (om det nu kan kallas allergi). 

Han äter ordentligt ibland, så jag får väl helt enkelt bara låta honom äta när han vill och slippa när han inte vill. Nu sover han i ergon på min mage, vi har precis varit ute med hunden.

Vi har 3-årig bröllopsdag idag, men maken är som sagt i Göteborg fram till torsdag. Jag tror det gör mig lite extra låg också, att han inte är här på vår bröllopsdag. Jag har känt mig väldigt lättirriterad senaste tiden och är nog inte världens roligaste fru för tillfället. I kombination med att maken är borta en del just nu  tror jag tror vi hade mått bra av att fira lite. Jaja, maken föreslog att vi skulle fira lite i helgen så det blir nog bra. 

Jag tror Mini är ganska varm av sig, så det kan säkert hjälpa ibland. Tack!