Syrinx, USCH vad hemskt det är när man får vänta just av den anledningen! Tyvärr är det i Sthlm rätt vanligt. När det ropas ut att tågen är stoppade pga problem på spåret, så är det verkligen inte bara löv och is det kan handla om. Ju luddigare besked, desto troligare att det är en "PUT" Person UnderTåget, och det är inget man bara sopar undan så att säa. FY fan för att ha det jobbet! *kräks och svimmar*
Min morbror är pensionerad lokförare, och han mådde verkligen ap-dåligt den gången det var han som körde. 
Snacka om mardrömmar efteråt man skulle få. Hu!Och vad folk kläcker ur sig i parti och minut, orkar jag knappt tänka på.
När det är skolbarn ute på rast som gör det när jag råkar gå förbi och höra, då måste jag iofs reagera. Så, idag har jag tagit ett gäng ungar uppspetade i en klätterställning, en riktig äkta Passion-erad åthutning. Det blev moltyst både i den och i klätterställningen bredvid. "VAD är det här för slags lek och HUR är det egentligen möjlig att någon av er lyckats inbilla er själva att det finns NÅGOT i det här som skulle vara roligt? Nu känner jag inte er som sitter här, några av er vet jag vilka det är, men jag förutsätter att ni allihop äger intelligens nog för att begripa att så här ska det inte vara på rasten och så här tilltalar man inte varandra. Sånt här vill jag INTE höra och se när jag går förbi skolan! Jag utgår ifrån att ni hör vad jag äger och förstår vad jag säger. Skulle någon av er till äventyrs inte göra det, uatn behöver prata vidare om saken, så är ni varmt välkomna hem til mig i Sagohuset och så kan vi prata vidare över en fika tills vi förstår varandra. Annars är det bara SLUT på det här nu, och så tar ni och visar att det där faddersystemet ni har är värt namnet och att ni vet hur en bra kompis är." och så vidare ....
Jädrar i min låda vad jag känner att jag bara inte tycker att man som vuxen får skita i sådant man ser och hör. Och kanske faktiskt oftare redan när det är relativt litet-innan det blir helt åt pipan.
När rastvakterna kom ångande, så bölev jag lite rädd att de skulle bli arga och tycka jag la mig i. "jag skulle kunna krama dig och TÄNK om fler vuxna som rör sig häromkring tyckte att de självklart ska engagera sig i sådant de ser och hör. Jag hyllar dig!" Sa ena fröken. Så då kändes det bra.
Vi hade föräldramöte igårkväll, och gjorde små grupparbeten med tankar om hur man förebygger kränkningar och problem. Alla vill ha mer info från skolan, kommunikation mellan föräldrar och personal och så. Massor av bra tips och idéer.
Någon sa "...ja för man kan ju inte fostra andras ungar", men då måste jag inflika att det tycker jag visst att vi i ganska stor mån faktiskt både ska, måste och gör. Varje barn som träffar dig möter dina värderingar , ser dina gränser och hör vart de har dig någonstans. Att finna sin plats bland andra människor och formas till en fungerande länk i samhälle, familj och alla sina olika miljöer, det ÄR fostran, och jag fattar inte när det blev varje förälders enskilda angelägenhet? Eller hur det skulle kunna handla om skola vs föräldrar som någon isolerad grej?
Nä, jag sa till hela klassens föräldrar att jag personligen förväntar mig att de är vuxna gentemot min son överallt de träffar honom. Uppmuntran och att var sedd för detbra man gör, och tillrättavisning och vägledning när man gör mindre bra eller farliga saker. Det är våra barn, vårt ansvar, hla tiden och varje gång vi möter dem. Jag tror det är farligt och förödande när barn existerar i någon slags parallell verklighet, där vuxa passerar osynligt, tyst och anonymt hela tiden. JAG SER DIG tror jag de behöver veta.
Åh nu gick jag igång sådär igen... 
Vet inte men det var bara en tanke. Hoppas du får nåt klokt svar från bvc! Kram
Snacka om mardrömmar efteråt man skulle få. Hu!Och vad folk kläcker ur sig i parti och minut, orkar jag knappt tänka på.
