För mig är det väldigt viktigt att man minns dem som inte finns med oss längre, och som inte kan närvara på
vårt bröllop.
Hur kan man göra det på bästa sätt i kyrkan, kan man be prästen säga något om det?
Eller skall jag själv kanske säga något om det?
Eller skall man ta det på festen? Och kanske jag ska säga något om det då istället?
Hur hade ni gjort?
Man kan ju be prästen nämna det i vigseltalet.
Tack så bra. 
Ska man kanske ha en tyst minut också. För att visa dem bortgångna respekt?
Jag skulle föreslå att inte ha det, för att vigselakten inte ska präglas av sorgen, utan av glädjen.
Nu är ju inte det riktigt samma sak men när min yngsta son döptes, hade en mycket kär släkting till oss nyligen gått bort. Och vi hedrade honom genom att nämna honom i förbönen. Det kändes väldigt personligt och fint och alla blev rörda men ändå så tog inte sorgen över (som Kjell Präst påpekade) då ett dop ju är en ljus och glädjefylld händelse.
Bröllop bryter sorg sägs det ju så det där med tyst minut känns overkill
finns det någon särskild ni har i åtanke som ni skulle vilja ha "med" på ert bröllop så kan ni be prästen säga något i bönen eller i vigseltalet.
Bra förslag att nämna de som gått bort. Tyst minut kan vara lite för mycket. Då sorgen kan ta över glädjen som bröllop ändå är.
Jag hade inte haft en tyst minut. Min mamma dog när jag var liten och min pappa nämnde henne i sitt tal och sedan valde jag att lägga min brudbukett på hennes grav. Mer än så gjorde vi inte. Vi ville inte att sorgen skulle ta över glädjen.
En tanke är annars att ha små ramar i buketten med foton på de ni vill "ska vara med". Vi tänker ha så fast dock inte folk som gått bort utan våra barn.
