SMYCKESREGN 15/2 Skriv i stafettnovellen och vinn hjärtslipad ädelsten

hon ville så gärna ringa men vågade inte riktigt. Under tiden så var Stefan fortfarande deprimerad men hade i alla fall börjat jobba som ingengör igen. En dag skulle han på kundbesök och döm till hans förvåning om inte...

..det inte var självaste kungen! jo men vist va det det! men hur kunde det komma sig? och varför hade han uppgett ett annat namn och anlitat deras förhållandevis lilla firma? det var nåt lurt med det hela.. men  allt var bara så rörigt inne i hans huvud, han förstod ingen ting längre, alla dessa tankar på angela hade fått hans hjärna ur balans och gjorde det så svårt att fokusera. men vad ville igentligen kungen honom?!?! det fanns bara ett sätt att ta reda på det..

Har ringde upp numret som kungen lämnat. Ring ring.. Stefan var så nervös, han hade en känsla av att detta skulle leda till något bra. Kungen svarar att han behöver en ingeniör som kan bygga ett rum till hans barnbarn estelles nya nanny! Det är topphemligt och Stefan skulle bege sig genast dit! När Stefan kom dit blev han chockad han såg lilla Estelle i famnen på....

en maskerad man. Någon höll på och försöka kidnappa lilla Estelle men kidnapparen hade inte planerat att någon oplanerad skulle komma just nu så han börja springa men stefan står i dörröppningen och den klantiga kidnapparen kastar över Estelle och försvinner i det stora slottet. Stefan tar Estell som glatt tittar på Stefan och jollrar... Men då kommer

Drottningen Silva in och skriker VAKTEEEER! Stefan blir nervös och förklarar att kidnapparen spran ut och ger drottningen Estelle. Silva sprayar honom med pepparspray och Stefan svimmar igen

När Stefan vaknar till igen så ligger han bäddad i en säng med de skönaste lakanen han någonsin kännt mot sin kropp. En spröd röst frågar hur är det fatt Stefan... han känner igen rösten men kan inte placera den. Ögonen är alldeles igen svullna så han ser inget. Men sen känner han åter igen de mest sammets lenaste läpparna mot sina, men vad gör Angela här!!! Visst ja hon var doktor och så somna Stefan.

Stefan vaknar av ett barn som gråter. Ögonen svider lite ännu och han ser suddigt. Runtomkring är det klädd i vitt och guldiga toner. Han ser en kvinna med ett barn och tänker: drömmer jag, är jag död? vart är jag?
Sen märker han en smekning mot hans kind och en röst som viskar hur mår du? Han öppnar ögonen försiktigt och ser Angelas vackra ansikte. Drömmer måste jag göra svarar han

Du drömmer inte, Kungen skicka hit dig för att du skulle bygga mitt nya rum. När du kom så förhindra du en knippare från att ta Estelle, du är en hjälte! Men, sa Stefan. är du inte doktor fråga han Angela. Nä svara hon.

Men du sa att du var det och följde med i ambulasen, varför gjorde du det då?

Du förstår din lilla toker jag kände massa fjärilar i magen när jag kysste dig. Det var ingen mun mot mun utan jag utnyttjade situationen kan man säga... VA?? sa Stefan det var det .....

bästa jag någonsin varit med om. De pratade i flera timmar om allt mellan himmel och jord. Det känndes som de hade känt varandra sen de var småbarn. När klockan börja närma sig natten så sa Stefan, jag måste nog hem till ..... herregud tänkte han jag kan ju inte säga att jag bor hemma hos mamma då kommer hon aldrig vilja träffa mig igen. Så Stefan tog sina saker och rusade ut ur rummet. Ensam satt en förvånad Angel kvar och undra vad hände nu då, vad gjorde jag för fel.