• Styrka

    Kyrkligt eller borgerligt - hur gör ni andra agnostiker?

    Hej!

    (En agnostiker är en person som tror på NÅGOT - en positiv stark gudomlig kraft som vakar över oss, en mening med livet och universum eller ett syfte med livet i stort - men som inte tillkänner sig till någon av de etablerade religionerna. Som tror på en Gud, men som inte tycker att Bibeln/Koranen/Torarullarna är rätt sätt att finna Gud.)

    Jag antar att jag inte är den enda agnostikern som går i giftastankar. hur tänker ni andra i valen mellan kyrkligt och borgerligt?

    Jag hade gärna gift mig med religiösa förtecken - att ceremonin kännetecknar ett godkännande från högre makter, tal om att kärleken är livets mening och tjänar ett högre syfte, omnämnande av det välvilliga universum/den goda kraften/den heliga medmänskligheten - men de bibelcitat jag hittar passar mig helt enket inte. ("därför ska en man lämna sin far och sin mor och leva med sin hustru och de tu ska bliva ett" "till man och kvinna skapade han dem" "lev ditt liv genom Herren" "knäböj och prisa Gud" etc. Psalmerna ska vi knappt prata om)

    En vanlig borgerlig ceremoni känns så platt - och så kort - och så futtig utan de här storslagna religiösa inslagen. Ett giftermål ÄR ju stort, men det känns inte så stort när ceremonin tar 4 minuter, och som i stort bara består av frågan "Vill ni gifta er? Ja, men då är ni gifta nu."

    Jag vill ha en religiös cermemoni - men ingen av de etablirade religionerna! Hur löser man detta? *kliar mig i huvvet*

  • Svar på tråden Kyrkligt eller borgerligt - hur gör ni andra agnostiker?
  • Syrinx

    Jag är agnostiker och tror att det finns något större, men jag vet inte riktigt vad eller hur. Min blivande däremot är kristen och uppvuxen i Svenska Kyrkan, och för honom var det väldigt viktigt att gifta sig i kyrkan. För mig var det absolut inte självklart, utan jag tänkte väldigt mycket på det. TIll slut kom jag ändå fram till att jag tycker att "Gud" kan ses som ett namn för den högre makt som jag ändå tror finns, och att stå inför den högre makten och få en välsignelse över sitt äktenskap kan ju inte vara helt fel.  

    Men TS, det verkar ju som att du inte alls finner din tro i någon av de mer etablerade religionerna, och då är det kanske lättare att ha en borgerlig ceremoni, med den förrättare ni haft kontakt med. Ni skulle t. ex. ändå kunna vigas på något slags andligt ställe - jag tänker som en klosterruin eller en gammal offerplats från förkristen tid? Ni kan också välja att lägga in olika andliga texter som inte pratar specifikt om Gud och att man ska leva sitt liv genom Herren, det finns ju så många fina! Så får ni ändå in det andliga.

    Däremot så tycker jag inte alls att ni ska prata med er prästbekanta och be henne stryka alla "Guddelarna". Vad jag förstått det som så begår en präst, även en pensionerad sådan, tjänstefel om de stryker delar av den svenskkyrkliga vigselceremonin. Det är trots allt en gudstjänst, och vill ni inte ha det så är det helt klart bättre att utgå från en borgerlig ceremoni och välja till vad ni vill. 

  • Syrinx
    Syrinx skrev 2011-09-17 13:08:42 följande:
    Jag är agnostiker och tror att det finns något större, men jag vet inte riktigt vad eller hur. Min blivande däremot är kristen och uppvuxen i Svenska Kyrkan, och för honom var det väldigt viktigt att gifta sig i kyrkan. För mig var det absolut inte självklart, utan jag tänkte väldigt mycket på det. TIll slut kom jag ändå fram till att jag tycker att "Gud" kan ses som ett namn för den högre makt som jag ändå tror finns, och att stå inför den högre makten och få en välsignelse över sitt äktenskap kan ju inte vara helt fel.  
    Jag ska kanske tillägga att eftersom jag också är delvis uppvuxen i Svenska Kyrkan, med barndop, kyrkans barntimmar och kyrkokörer, så är det inte alls främmande för mig med den svenskkyrkliga gudstjänsten. Även om jag inte vet vad jag tror, så finner jag ändå en trygghet i det på något sätt. Så det har inte varit något absurt kompromissande, vare sig inom mig eller mellan mig och min fästman eller mellan oss och prästen som ska viga oss.
  • Styrka

    Fast vår prästbekanta är lesbisk, gift med en kvinna har barn ihop med henne och har döpt sin son till ett könsneutralt namn, så hennes inställning är i mångt och mycket densamma som vår. Och vi ska ju inte be henne stryka alla Gud-delarna, tvärtom, de tycker vi om, men vi vill stryka de heteronormativa och kvinnofientliga delarna, som jag har på känn att även hon är kritisk mot...
    För förtydligande kanske jag ska nämna att min sambo är född kvinna men har påbörjat processen att bli man, och således vill bli titulerad 'man' 'make' och 'brudgum' ändrignar som jag inte tror alla präster vill gå med på. men denna präst kanske inte skulle tycka att detta vore så provocerande med tanke på hennes egen privata inställning?
    Tror ni fortfarande att hon skulle ta illa upp om vi vill omforma vigselgudstjänsten så att den passar oss som par? Vi har inget emot gudprat, tvärtom, det är pratet om livegenhet vi vänder oss emot. Men vill inte förolämpa henne genom att indirekt påstå att hennes heligaste skrift är kvinnofientlig... :-S

  • majflicka
    Styrka skrev 2011-09-17 13:39:10 följande:
    Fast vår prästbekanta är lesbisk, gift med en kvinna har barn ihop med henne och har döpt sin son till ett könsneutralt namn, så hennes inställning är i mångt och mycket densamma som vår. Och vi ska ju inte be henne stryka alla Gud-delarna, tvärtom, de tycker vi om, men vi vill stryka de heteronormativa och kvinnofientliga delarna, som jag har på känn att även hon är kritisk mot...
    För förtydligande kanske jag ska nämna att min sambo är född kvinna men har påbörjat processen att bli man, och således vill bli titulerad 'man' 'make' och 'brudgum' ändrignar som jag inte tror alla präster vill gå med på. men denna präst kanske inte skulle tycka att detta vore så provocerande med tanke på hennes egen privata inställning?
    Tror ni fortfarande att hon skulle ta illa upp om vi vill omforma vigselgudstjänsten så att den passar oss som par? Vi har inget emot gudprat, tvärtom, det är pratet om livegenhet vi vänder oss emot. Men vill inte förolämpa henne genom att indirekt påstå att hennes heligaste skrift är kvinnofientlig... :-S
    Det finns ju en mer könsneutral variant av vigselakten som ni kan be om. Det gjorde vi då vi inte kände oss bekväma med att man sa " man och hustru" 14 ggr (liten överdrift jag vet men ni förstår;) ) under akten utan föredrog "äkta makar" ;) trots att vi dock lever i en hetrosexuell relation och är just man och hustru. Den finns på svenska kyrkans hemsida så ni kan kika.
  • gbg2012

    Jag är agnostiker och det innebär att " man inte kan veta om det finns en Gud eller inte" Myntades någon gång på 1800-talet, så det du beskriver stämmer inte. Jag tar inte heller avstånd från tanken på en gud, eller ställning. men jag känner inte att jag har någon direkt gudstro. Jag tänkte gifta mig borgerligt men det strulade till sig. Så nu blir det kyrkligt, från början kändes det jobbigt men nu känns det bra. =)

  • Chicita

    Jag brukar beskriva mig som agnostiker om någon frågar om religion mm. Maken kanske kan falla under samma beskrivning. Men det stämmer inte riktigt på mig eftersom jag nog tror att det finns något.
    Egentligen betyder ju agnostiker - att man tror om det kan bevisas. Och eftersom man inte kunnat bevisa att det finns en skäggig farbror som lever bland molnen och heter Gud, så tja där föll min tro liksom Flört

    Vi hittade en präst som är väldigt bra. Och jag har även ställt en hel del frågor i "fråga prästerna-tråden" och fått svar som jag tyckt kännts bra.
    För mig är det lite så att jag tror ju inte att Gud är en person, en vithårig farbror med långt vitt skägg som sitter och dinglar med benen på ett moln...
    Jag känner ett lugn i kyrkan, jag mår bra där, men jag är inte bekväm med hur Gud beskrivs.

    Jag har sniffat lite på wicca och läst en hel del om andra religioner. Men inget känns riktigt rätt.

    Vår präst, och även Kjell präst (här på BT) har dock fått mig att inse att kyrkan inte är så stel längre. Inte ens alla präster är övertygade om att Gud är en person. Och när jag började tänka mer på det sättet, så insåg jag att man kan se Gud som en sorts kärleksljus. Och då kändes det rätt att gifta oss i kyrkan.
    Det är ju en kärlekshandling. Och att se det utifrån det perspektivet gjorde valet lätt för oss.
    Sen är det vissa bitar där prästerna måste beskriva gud som en manlig person. Oavsett vad dom själva tror. Eftersom det står så i vissa bibeltexter och dom kan inte börja ändra sånt på eget bevåg liksom.. Men det störde mig inte så mycket.

    Min åsikt är att om man inte känner sig bekväm i kyrkan och inte kan acceptera kyrkans åsikter - då ska man välja en borgerlig vigsel.
    Man bör i alla fall kunna visa kyrkan och prästen respekt om man ska vigas kyrkligt.
    Som agnostiker så är man ju inte utesluten så att säga. Man har bara inte bevis för att Gud finns. Och det betyder ju inte att man inte kan känna kärleken och omtanken som finns i kyrkan. Och vad är mer rätt för ett bröllop än kärlek och omtanke? Glad
     

  • Styrka
    majflicka skrev 2011-09-18 11:05:40 följande:
    Det finns ju en mer könsneutral variant av vigselakten som ni kan be om. Det gjorde vi då vi inte kände oss bekväma med att man sa " man och hustru" 14 ggr (liten överdrift jag vet men ni förstår;) ) under akten utan föredrog "äkta makar" ;) trots att vi dock lever i en hetrosexuell relation och är just man och hustru. Den finns på svenska kyrkans hemsida så ni kan kika.
    Tack för tipset! Hittade även den här sidan, superbra:
    www.svenskakyrkan.se/default.aspx
  • Fröken Emma

    gu så svårt :)


    Vi är inte troende, men en mysig liten kurka känns personligt och traditionsenligt.
    Vi letar festplats i första hand och vigellats i andrahand...vi får se vad vi hittar. finns där ingen kyrka vi gillar blir det borgligt.

  • majflicka
    Styrka skrev 2011-09-18 16:28:59 följande:
    Tack för tipset! Hittade även den här sidan, superbra:
    www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=647808
    Vad bra att du hittade den! Var den sidan jag menade men var för lat för att länka ;) Vi skrev ut den och gick igenom den tillsammans och hade som grund när vi sedan hade vårt vigselsamtal. Vi fick på så sätt en fin stund tillsammans när vi verkligen pratade om vigselakten, de ord som sägs och deras innebörd och vår kristna tro och det var också uppskattat av prästen att vi hade förberett oss. Lycka till!
  • Aniara4
    Chicita skrev 2011-09-18 12:07:46 följande:
    Vår präst, och även Kjell präst (här på BT) har dock fått mig att inse att kyrkan inte är så stel längre. Inte ens alla präster är övertygade om att Gud är en person. Och när jag började tänka mer på det sättet, så insåg jag att man kan se Gud som en sorts kärleksljus. Och då kändes det rätt att gifta oss i kyrkan.
    Jag tror ingen av de präster jag känner ser Gud som en person! Iofs tror väl de flesta på en personlig Gud, dvs någon/något som har en avsikt och ser och bryr sig om just dig/mig som person, och inte bara nåt slags allmänt strålande naturkraft.
    majflicka skrev 2011-09-18 11:05:40 följande:
    Det finns ju en mer könsneutral variant av vigselakten som ni kan be om. Det gjorde vi då vi inte kände oss bekväma med att man sa " man och hustru" 14 ggr (liten överdrift jag vet men ni förstår;) ) under akten utan föredrog "äkta makar" ;) trots att vi dock lever i en hetrosexuell relation och är just man och hustru. Den finns på svenska kyrkans hemsida så ni kan kika.
    Egentligen får man bara använda den versionen för samkönade par. T.ex. är den första texten om att en man ska lämna sin far och mor för att leva med sin hustru obligatorisk. Men vår präst tyckte att eftersom man arbetar på en ny vigselordning där det inte kommer att vara så borde det vara ok att skippa den redan nu. Och eftersom ingen av oss gillade den tog vi bort den. Oskyldig

    Vi kände också så att även om vi råkar vara ett normlydigt heterosexuellt par så behöver vi inte bli klappade på huvudet och få höra att vi är duktiga som gör rätt.
  • majflicka
    Aniara4 skrev 2011-09-18 19:51:27 följande:
    majflicka skrev 2011-09-18 11:05:40 följande:
    Det finns ju en mer könsneutral variant av vigselakten som ni kan be om. Det gjorde vi då vi inte kände oss bekväma med att man sa " man och hustru" 14 ggr (liten överdrift jag vet men ni förstår;) ) under akten utan föredrog "äkta makar" ;) trots att vi dock lever i en hetrosexuell relation och är just man och hustru. Den finns på svenska kyrkans hemsida så ni kan kika.
    Egentligen får man bara använda den versionen för samkönade par. T.ex. är den första texten om att en man ska lämna sin far och mor för att leva med sin hustru obligatorisk. Men vår präst tyckte att eftersom man arbetar på en ny vigselordning där det inte kommer att vara så borde det vara ok att skippa den redan nu. Och eftersom ingen av oss gillade den tog vi bort den. Oskyldig
    Ok det visste jag inte. Vi hade ett fint samtal med vår präst bara kring våra önskningar och varför vi kände så och så fick vi den varianten. Han kanske tänkte som er präst gjorde ;)
  • Chicita
    Aniara4 skrev 2011-09-18 19:51:27 följande:
    Jag tror ingen av de präster jag känner ser Gud som en person! Iofs tror väl de flesta på en personlig Gud, dvs någon/något som har en avsikt och ser och bryr sig om just dig/mig som person, och inte bara nåt slags allmänt strålande naturkraft.
    Fast Gud benämns ofta som han alltså som en person i mansskepnad. Vilket är vad jag menade att jag reserverar mig emot.
    Men som jag skrev så visade ju Kjell Präst och "vår" präst att dom inte hade den inställningen.
    Min konfirmationspräst däremot var fullt övertygad om att Gud var en äldre man med vitt långt hår och skägg och de flesta präster jag träffat på tidigare (farmor var väldigt kyrklig) verkar ha haft den inställningen också.
    Så det verkar ha skiftat nu...
  • akronym

    Jag är ateist.

     Jag gillar inte att vara i centrum och bara "vara" utan attt säga något. Fattar ni vad jag menar?

    Jag gillar också att den borgeliga cermonin är Kort och bekväm.

    Musik och dikter kan passa in bättre på festen och då är budskapet  och musikern/uppläsaren i mer fokus.
    Spännande att läsa hur ni andra resonerar i och för sig.

  • JNT

    För oss kändes det givet med en borgerlig vigsel trots att vi båda är döpta och konfirmerade i svenska kyrkan. Jag är agnostiker, min blivande är ateist. Vi vill lova varandra att vi ska älska varandra i nöd och lust, inte lova någon/något som vi egentligen inte tror ens existerar. Vi har valt att göra vår ceremoni så personlig som möjlig, så det är vi, vår framtid och vårt förhållande som finns i fokus och inget annat. Det är helt enkelt vad som känns bäst för oss! :)

  • Styrka

    Är det någon som vet om det finns någon möjlighet för privatpersoner att få vigselbehörighet?

  • PimPim83
    Styrka skrev 2011-10-22 18:42:22 följande:
    Är det någon som vet om det finns någon möjlighet för privatpersoner att få vigselbehörighet?
    Fanns lite info på denna sidan: www.vigselringen.com/borgerlig.html

    Bland annat att man ansöker om att bli vigselförättare hos länsstyrelsen och att de utser så många som det finns behov av. Det står också att det tydligen inte går att bli vigselförättare bara för att viga sina vänner, utan att man då måste vara beredd att fortsätta vara vigselförättare.
  • Styrka
    PimPim83 skrev 2011-10-22 19:04:09 följande:
    Fanns lite info på denna sidan: www.vigselringen.com/borgerlig.html

    Bland annat att man ansöker om att bli vigselförättare hos länsstyrelsen och att de utser så många som det finns behov av. Det står också att det tydligen inte går att bli vigselförättare bara för att viga sina vänner, utan att man då måste vara beredd att fortsätta vara vigselförättare.
    Jaha. Tack för infon!
Svar på tråden Kyrkligt eller borgerligt - hur gör ni andra agnostiker?