Inlägg från: Syrinx |Visa alla inlägg
  • Syrinx

    Kyrkligt eller borgerligt - hur gör ni andra agnostiker?

    Jag är agnostiker och tror att det finns något större, men jag vet inte riktigt vad eller hur. Min blivande däremot är kristen och uppvuxen i Svenska Kyrkan, och för honom var det väldigt viktigt att gifta sig i kyrkan. För mig var det absolut inte självklart, utan jag tänkte väldigt mycket på det. TIll slut kom jag ändå fram till att jag tycker att "Gud" kan ses som ett namn för den högre makt som jag ändå tror finns, och att stå inför den högre makten och få en välsignelse över sitt äktenskap kan ju inte vara helt fel.  

    Men TS, det verkar ju som att du inte alls finner din tro i någon av de mer etablerade religionerna, och då är det kanske lättare att ha en borgerlig ceremoni, med den förrättare ni haft kontakt med. Ni skulle t. ex. ändå kunna vigas på något slags andligt ställe - jag tänker som en klosterruin eller en gammal offerplats från förkristen tid? Ni kan också välja att lägga in olika andliga texter som inte pratar specifikt om Gud och att man ska leva sitt liv genom Herren, det finns ju så många fina! Så får ni ändå in det andliga.

    Däremot så tycker jag inte alls att ni ska prata med er prästbekanta och be henne stryka alla "Guddelarna". Vad jag förstått det som så begår en präst, även en pensionerad sådan, tjänstefel om de stryker delar av den svenskkyrkliga vigselceremonin. Det är trots allt en gudstjänst, och vill ni inte ha det så är det helt klart bättre att utgå från en borgerlig ceremoni och välja till vad ni vill. 

  • Syrinx
    Syrinx skrev 2011-09-17 13:08:42 följande:
    Jag är agnostiker och tror att det finns något större, men jag vet inte riktigt vad eller hur. Min blivande däremot är kristen och uppvuxen i Svenska Kyrkan, och för honom var det väldigt viktigt att gifta sig i kyrkan. För mig var det absolut inte självklart, utan jag tänkte väldigt mycket på det. TIll slut kom jag ändå fram till att jag tycker att "Gud" kan ses som ett namn för den högre makt som jag ändå tror finns, och att stå inför den högre makten och få en välsignelse över sitt äktenskap kan ju inte vara helt fel.  
    Jag ska kanske tillägga att eftersom jag också är delvis uppvuxen i Svenska Kyrkan, med barndop, kyrkans barntimmar och kyrkokörer, så är det inte alls främmande för mig med den svenskkyrkliga gudstjänsten. Även om jag inte vet vad jag tror, så finner jag ändå en trygghet i det på något sätt. Så det har inte varit något absurt kompromissande, vare sig inom mig eller mellan mig och min fästman eller mellan oss och prästen som ska viga oss.
Svar på tråden Kyrkligt eller borgerligt - hur gör ni andra agnostiker?