Jag är lite nyfiken på hur ni ser på äktenskapet. Betydelsen har ju äktenskapet ändrats väldigt mycket under åren o jag kan gissa att det finns många olika "tolkningar" om vad äktenskapet innebär och vilka förhoppningar man har. Är äktenskapet bara ett steg efter samboliv eller betyder det någonting mer?
Ifall någon präst hittar hit skulle det vara intressant och se hur ni ser på det.
Intressant att du frågar om äktenskapet "bara" är ett steg efter samboskapet eller nånting mer. För mig är det just det steget som ÄR det stora, det som betyder nånting mer. För mig är äktenskapet permanent till skillnad från ett förhållande i mängden. En trygghet och extra stabilitet, liksom. 
För mig innebär det att vi har bestämmt oss för att leva vårt liv tillsammans så att också omgivningen kan uppfatta att vi har bestämt oss.
Jag tycker att det är en jätteintressant fråga, för egentligen så anser jag personligen att jag redan lever i ett äktenskap. Vi bor tillsammans, delar allt, är kära i varandra och ser en framtid tillsammans. Att gifta sig är väl mest för att manifestera detta för omvärlden, och det är ju nog så viktigt. Att få kalla sig äkta makar är en slags status för mig, men det ändrar ju inte vårt förhållande på något sätt.
Vi har inte bott ihop så länge (bara sedan förlovningen sedan 17 juli) så för oss är det nog ett fördjupat och befästande steg. Vi är nog inte riktigt vana att bo ihop ännu. Sedan har vi varit tillsammans i fyra år och bott hos varandra under den tiden.
Vi hade varit tillsammans i 13 ar när vi gifte oss 2006 och jag "väntade" mig varken mer eller mindre av förhallandet efter att vi gift oss. Innan vi gifte oss väntade jag mig ocksa ett stabilt och förhoppningsvis varande förhallande, trohet, kärlek, skratt och allt vad det innebär. Samma sak väntar jag mig inom äktenskapet. En ev. ring och ett papper gör inte maken eller mig mer eller mindre trofast/kär etc..
För oss var det en administrativ fördel, en fin symbol och en ordentlig anledning att ställa till med underbar fest med vara käraste!
Nagra ar efterat sa ser jag fortfarande likadant pa det: vi har fortfarande olika efternamn, ingen av oss bär ring dagligen, men en liten Skrutta pa 2 ar har tillkommit och gör livet än mera underbart!
Spännande att höra hur ni tänker!
Precis som ni har sagt så tycker jag att det är ett sätt att visa omgivningen att det från och med nu är vi som gäller, en stor trygghet som ska vara så länge vi lever. För mig är äktenskapet någonting mer än bara ett förhållande, som vi har nu, vi har varit tillsammans i 11 år har hus o katt. Äktenskapet känns "heligt" kommer inte på något bättre ord. Är det nån annan som också tycker så?
Spännande att höra hur ni tänker!
Precis som ni har sagt så tycker jag att det är ett sätt att visa omgivningen att det från och med nu är vi som gäller, en stor trygghet som ska vara så länge vi lever. För mig är äktenskapet någonting mer än bara ett förhållande, som vi har nu, vi har varit tillsammans i 11 år har hus o katt. Äktenskapet känns "heligt" kommer inte på något bättre ord. Är det nån annan som också tycker så?
Vi hade varit tillsammans i 13 ar när vi gifte oss 2006 och jag "väntade" mig varken mer eller mindre av förhallandet efter att vi gift oss. Innan vi gifte oss väntade jag mig ocksa ett stabilt och förhoppningsvis varande förhallande, trohet, kärlek, skratt och allt vad det innebär. Samma sak väntar jag mig inom äktenskapet. En ev. ring och ett papper gör inte maken eller mig mer eller mindre trofast/kär etc..
För oss var det en administrativ fördel, en fin symbol och en ordentlig anledning att ställa till med underbar fest med vara käraste!
Nagra ar efterat sa ser jag fortfarande likadant pa det: vi har fortfarande olika efternamn, ingen av oss bär ring dagligen, men en liten Skrutta pa 2 ar har tillkommit och gör livet än mera underbart!
Spännande att höra hur ni tänker!
Precis som ni har sagt så tycker jag att det är ett sätt att visa omgivningen att det från och med nu är vi som gäller, en stor trygghet som ska vara så länge vi lever. För mig är äktenskapet någonting mer än bara ett förhållande, som vi har nu, vi har varit tillsammans i 11 år har hus o katt. Äktenskapet känns "heligt" kommer inte på något bättre ord. Är det nån annan som också tycker så?
Spännande att höra hur ni tänker!
Precis som ni har sagt så tycker jag att det är ett sätt att visa omgivningen att det från och med nu är vi som gäller, en stor trygghet som ska vara så länge vi lever. För mig är äktenskapet någonting mer än bara ett förhållande, som vi har nu, vi har varit tillsammans i 11 år har hus o katt. Äktenskapet känns "heligt" kommer inte på något bättre ord. Är det nån annan som också tycker så?
