Äntligen fredag del 23

bland "våra" småttingar ser vi dessutom hur storasyster lär sig att hon kan få uppmärksamhet genom att matvägra (har dock inte med att vara storasyster att göra, det gjorde hon även innan) men det känns onödigt att bekräfta sånt för så små barn - tjejer lär sig ju det tids nog ändå - samtidigt som det måste vara jättesvårt att orroa sig för om barnen får i sig tillräckligt. Knepigt läge, verkligen (medan lillasyster äter allt med god aptit och kommer får höra i hela sitt liv vilket matvrak hon är - oxå terapibäddande för framtiden - håhåjaja)

här väntar en massa färska rabarber på att bli paj, men först ska jag shoppa en sån där ställning man kan ställa plåtar på i flera våningar för att svalna - gillar inte onödiga prylar och slänger mycket just nu, men i ett litet kök känns en sån motiverad ibland 

Det där med matvägran är jättesvårt. Vår tös har ju alltid haft svårt att svälja vissa typer av konsistenser på mat, blivit äcklad av en del färger och utseenden osv osv. Men matvägran i vårt fall är så mångbottnad. Delvis det att hon lätt kväljer sig, delvis att hon minns tidigare gånger hon kräkts, speciellt om hon ser "äcklig" mat och kommer ihåg, hon har också rent vanligt trots när hon inser att hon kan kontrollera genom maten och så en viss stress både från oss och från henne själv just kring ätandet... och säkert en del andra faktorer också. Jättesvårt att manövrera runt och komma över. Vi kör numera med en mattavla där hon får klistermärken att sätta upp i rutsystem. När hon fått ihop en rad (fem st) får hon en liten belöningsleksak. Det fungerar som tillräcklig morot för att övervinna det mesta av sådant som kört ihop sig rent mentalt, däremot hindrar det givetvis inte att hon faktiskt inte klarar att äta en del typer av mat, men hon vågar åtminstone smaka på nya grejer.

Jag blev också storasyster ganska sent. Var sju år och det var jättesvårt. Tror visserligen att det svåraste för mig också var att vi inte hade samma pappa och att hans intresse eller kärlek eller kanske omsorger bara drogs undan totalt när min bror föddes. Men visst det är säkert jättesvårt att bli storasyskon och på många sätt vara barn fortfarande fastän förväntas förstå så mycket mer.

Vad gäller syskonavundsjuka så är det inte alla dagar vår dotter gillar sin lillebror. Jag gör inte så stor affär av det utan brukar säga att hon nog kommer gilla honom imorgon istället. Häromdagen vaknade hon och det första hon sade var att idag var hon kär i lillebror och tänkte känna sig så hela dagen. Det funkade hyfsat tills dess lillebror drog henne i håret Har man barn som är hyfsat nära i ålder så är det också jättenormalt att de vill byta bort varandra då och då. Att lära sig vara snäll mot sin nästa är ju också något man behöver lära sig. Vet ganska många syskon som om de är riktigt nära i ålder har lagt sig ovanpå sina nya småsyskon så de inte får ngn luft.... väldigt skrämmande för föräldrarna att vara med om, men det verkar vara vanligare än jag tidigare trott. Så vi får se hur min lilleman kommer göra med nästa syskon, för han är enormt mån om sin plats hos mamma och pappa och är redan enormt avis så fort storasyster får uppmärksamhet från mamma eller pappa och drar i håret på henne eller försöker slå henne med ngn leksak. jättejobbigt ibland för han har ju inte riktigt vett på att förstå tillsägelser.

Ja och det är säkert mångbottnad i detta fallet också. Jag tycker det är synd (men helt mänskligt förståeligt) att trissa upp situationen så att det blir hela fokus på henne om hon inte äter. Tjejer lär sig kontrollera sig själva och sin omgivning med sitt ätande och bantande tids nog ändå. Men jag hajjar att det är stressande som förälder, både att ha barn som trotsar och att oroa sig för att de får i sig nog.

vi håller på att ro iland det första av mina olika events. Och jag är erbjuden vad som borde bli en befordran, iaf en annan tjänst, på samma jobb. Har just fått rejäl löneförhöjning på min nuvarande tjänst, men nu borde jag både kunna få en slant till och en finare titel. Men så får jag jobba mer självständigt (+) och för mig själv (-), mer specialiserat (+) och resa mer (+?). Jag är lagspelare, så specialiseringen/ensamrollen känns inte hetl 100, men det är ändå övervägande positivt och jag lär nog ta erbjudandet. Har föreslagit vem som ska få mitt nuvarande jobb oxå...

oh löneförhöjning! Låter som om du håller på att komma ur din jobbstiltje? Tror nog du kan klara en ensamroll helt ok ändå. Kanske behöver lite inkörningsperiod bara. Å andra sidan märker du att det inte funkar för dig så är det ju bara att söka sig vidare? eller?

Igår hände föresten något kul. Vi var i Borås djurpark jag och barnen och en väninna med barn. när vi promenerade där så var det tydligen en grupp med mammor som beundrade dotterns outfit jättemycket och min väninna vände sig om och nämnde att jag hade sytt det. Så vips hade hon raggat in lite kunder till min pyttelilla sömnadsverkstad. Jag blev så paff så jag var inte alls speciellt säljande och tyckte det var jättejobbigt att prata pris t.ex. för än så länge har jag ju bara sytt saker till grannars barn och vänner. Har faktiskt funderat lite efter det på om jag ska ta och sy upp lite och t.ex. lägga upp på tradera. Har ju sett andra som har det som extraknäck/hobby. Har hittat lite tyger molntyger bl.a. som nog skulle kunna vara intressanta.

Här vare tomt !

jag har galet mycket just nu. det går över och om en dryg vecka har jag ledigt - det ska bli skönt. Men lite vemodigt också eftersom jag byter arbetsuppgifter, även om jag blir kvar på samma arbetsplats.

Hej allihopa (som fortfarande är kvar). Äntligen fredag!

Jag är ledsen att jag inte tittar in lika ofta just nu. Maken jobbar galet mycket och jag får ta resten vad det gäller hus hem och barnen. Ca 2 veckor kvar till lite familjesemester. Längtar!

Lycka till på nya jobbet apg, även om det verkar vara "i samma hus". Skönt med ett lönelyft!

Hilde, hur långt har du kvar? Det borde närma sig tycker jag. Hur går det för dig? Har ni bestämt om det blir kejsarsnitt eller vaginal förlossning? Jag vet att ni var lite oense om det.

Nu måste jag ner i källaren och stryka kläder inför bröllop imorgon. En god vän som gifter sig.

Kram på er!

Igår var det möhippa med mina underbara flickor. Idag sitter jag hemma hos mamma och pappa med barnen, min lillsyrra och min huvudtärna. :) Tänka sig att detta är min sista kväll som ogift.

För imorgon gifter jag mig!!!!!! :D