Äntligen fredag del 23

Hurra! Ska se om inte maken vill ha brunchvåfflor nån dag...

Det ser ju bra ut här ovanför, lite lagom bra saltat med lite obra, precis som det ska va

Själv har jag den äran att äntligen kunna bidra med en massa (två) bra:

Äntligen sålt gamla huset √

Äntligen börjat på nytt jobb √

Sådärja!

CM. Hurra!!!!! Vilken lättnad båda måste vara! Massa massa kram till dig!

Äntligen.....söndag!?!? Vart tog fredagen vägen???

Grattis cm! (serverar champagne dagen till ära). Skönt med lite mindre laster här i världen.

Hilde, skönt att ha hälften gjort. Hoppas att ul gick bra! Jag känner igen det där med sjuka barn, lite sömn och taskigt humör. Vi hade det tufft runt jul, men det är mycket bättre nu, tack och lov.

Apg, skönt att det värsta kaoset har lagt sig på jobbet. Lite gräl hemma är väl okej, bara det inte blir mer än så.

Vi grälar sällan här hemma. När vi har det tufft så blir det tyst som i graven istället. Vi blir som musslor båda två. Även det kan vara jobbigt på sitt sätt.

Igår fick vi oss en skön promenad i solskenet på isvägen. Idag funderar vi på att åka till flygplatsen, där dom har visning bakom kulisserna för allmänheten.

Kramar utdelas till ALLA!

Vi har varit nera vid sjön och grillat korv med barnen. Kallt men roligt.

Maken sluter sig när nåt är fel, jag tycker det är jättejobbigt att hantera. Hellre lufta medan tid är, typ. Men så har vi väldigt olika temperament.

Idag har jag varit på kyrkogården o lagt blommor, men vårstädningen får vänta några veckor, där var massor med snö. O så har jag hälsat på mormor o försökt shoppa lite, utan framgång - har köpt en del kläder förut i månaden dock, så ingen skada skedd. En ny vårkappa bl a (det var länge sen jag behövde en!!!). O nu har jag lagt ut lite dvdboxar på tradera. Strax matlagning. Ingen dålig söndag, men helgen känns alltid en dag för kort på nåt vis...

*tittar in*

Bråka med maken, var det nåt som gick eller?

Äh, nu är han på mig igen, Häjj!

GAAAAAAAAAAAAHHHH! Måste bara få skrika av mig!!!! Ångesten är ett faktum, dagisansökan är skickad!
Jag viiiiiiiill INTE!!!! Kan inte folk förstå det! Vill inte ha vardag, vill inte lämna mina barn, vill inte jobba bort barnens liv, JAG VILL INTE!!!!!

hmm Janos. Ett svårt dilemma det är det. Själv har jag ångest av motsatt slag. Inser ju att jg kommer vara hemma flera år till och det skrämmer mig. Fast å andra sidan kommer jag säkert ha svårt att lämna barnen när den dagen kommer. Det finns ingen balans tycker jag. Antingen har man ångest för sina egna behov eller så har man det för barnens.