Summan av allt, spring edition

Kikar in och kollar läget här på tråden efter en härlig lång-helg i Sverige, 

Happy: Vad skönt för er att det känns bra och att ni blir kvar i ert ny-inskaffade "näste", det är ju knappast så att tåget gått för alitid, kommer säkert snarare bli tvärtom att när ni nästa gång står inför ett flyttbeslut kommer bitarna falla på plats direkt,  men kan väl vara skönt att inte stressa fram en förändring när ni faktiskt trivs. 

Gemma: jo, magen mår bra, ha, ha känns som om det nu i 12:e veckan börjar märkas även på kläderna och ja, jeansen känns rätt okomfortabla även om jag kan pressa mig i dom. Sverigeresan var toppen, en blandning av familj och vänner. Igår även en shopping-dag, ja mycket pga av just det inte känns som om något sitter snyggt just nu. Blev några leggings från Gina Tricot, en pastellig klänning från Twist and Tango, en snygg tunika-klänning från Juicy Couture och ett par högklackade sandaler med mitt-emellan-klack. Därefter hann jag och mamma med en god lunch, mmm, köttbullar på Prinsen innan det bar av ut till Arlanda och mitt flyg hem. 

Skall försöka jobba lite effektivt under eftermiddagen och kvällen, mannen reste bort i morse och kommer inte hem förrän imorgon kväll. Träffade en väninna i Söndags och drack kaffe och promenerade i vårsolen, fick massor av ny inspiration till mitt projekt. Åh, hoppas bara det kommer något nytt från programmeraren och webdesignern snart, börjar bli lite less att bara sitta med mina texter. 

På fredag bär det av till Berlin för att möta upp med min väninna från Köpenhamn, skall bli sååå mysigt, planen var en tjejhelg men nu visar det sig att mannen fått sina planer inställda och undrar så försynt om han får följa med, ja, han verkar bokat upp enhel del saker på egen hand så det är väl ok och jag är överlycklig över att slippa köra nästan 50 mil enkel väg på egen hand!!

Hade världens musikfest igår kväll med nedladdade Jónsi, The Radio Dept., dum dum girls, bye bye bicycle, Goldfrapp, Vaselines, Elastica... kände oss unga igen, mannen och jag, tills jag såg mig till spegeln innan läggdags. Och då var klockan inte ens två på natten utan bara elva. Kan ruttna på det där, att det ALLTID straffar sig när jag inte går och lägger mig typ halv tio. För mig som levt ett "festa fem nätter i veckan"-liv kan det kännas väldigt trist... att vara så trist. Väcktes halv två på natten av den lille rackarungen som återgått till vanan att äta ganska tidigt under natten. 

Klarade morgonlogistiken ensam med två barn utan att tappa humöret en enda gång, sen fortsatte lyckopartyt i bilen med P3". "Vem är det som sjunger så?" Tjattrade monstret. "Vad heter han?" "Han heter Håkan Hellström och han är jättebra", väste jag medan jag försökte yla med till refrängen. Och så, förväntansfullt från Monstret: "Snart är den här sången slut. Då kan vi lyssna på Små Grodorna istället."

Hon är så envis, den lilla. Tillbringade hela eftermiddagen naken på överkroppen för hon vägrade att ha på sig annat än blommig, ärmlös klänning och det fick hon ju inte för nu måste jag vara stenhård. "Ska jag vara en pojke idag?" Bölar hon, när jag plockar fram byxor och tröja (i olika rosa - plommonfärgade toner). Men nu är i alla fall den blommiga klänningen nytvättad och struken för den ska följa med till Tyskland. Den kommer att bli jättesöt med lackskor och nyinköpt stråhatt (också Jacadi). Själv ska jag ha, eh, amningsklänning. Har gett upp allt annat eftersom jag måste ha jouröppet dygnet runt, så att säga, för att livet ska kännas praktiskt och i förlängningen kul. Kompenserar med röda mary janes och matchande Birkin Bag och hoppas att minimonstret väljer att kräkas på (den smart kamouflageprickiga) klänningen istället. 

Igår var sista dagen på babymassagekursen. Jag träffade fyra trevliga mammor, två supertrevliga och två mindre trevliga. Allt enligt Gauss normalkurva. Har ni tänkt på hur ofta det där 25-50-25-förhållandet stämmer? Det slår nästan aldrig fel. Två mosade svenska jordgubbar i asken, fyra helt okej och två fantastiska. Jag kan f.ö. inte låta bli att köpa en ask nästan varje dag, de är visserligen lite vattniga än men de kostar trots allt bara 30 spänn och dom är Svenska, det är nästan det viktigaste. Känslan. 

Apropå lokalt och sådär, så pratade jag länge med mina föräldrar i mobilen igår. Dom har bilat ner till GArdasjön och nu är dom i Modena - Bolognaområdet och äter otrolig mat, jag nästan dregglade ner tangentbordet när jag hörde allt om ravioli med pumpafyllning och 30-årslagrad balsamico. Fast trist nog skryter tydligen de flesta restauranger om att de har argentinskt kött. Sådär var det inte alls när vi var där, för typ sju år sedan. Känns varken roligt eller ekosmart. 

Och apropå ekosmart... så är det häpnadsväckande att man, så snart man flyttar från flerbostadshus till villa, förlorar möjligheten att källsortera. Papper, glas, plast, allt måste hamna i samma kärl om man inte själv beger sig bort till tippen och liksom, vem orkar det?

Tränade också en timme med fria vikter här hemma igår. Mitt gymmedlemsskap på det sunkiga friskis och svettis hade löpt ut och jag ägnade eftermiddagen åt att inventera alternativet, ett helt nyöppnat Fitness 24/7. Jättefint med Technogymmaskiner men det känns skitkonstigt att det är helt obemannat nästan hela tiden. Jag kan ju bara träna typ helgförmiddagar och då är man alltså helt ensam, känns obehagligt att vem som helst kan knalla in - trots att de hävdar att det är kameraövervakat. Så det får nog bli dyra sunkfriskis ett år till. Vad tycker ni? Överdriver jag?

Förhoppningsis, man undrar ju hur du mår. Hur mår du? Och Glada Ankan, och Lapinette? 

Kram på er, G. 

Går in här i all hast för att hämta lite styrka inför morgondagens resa till Düsseldorf... en liten fjuttflygning på 1,5 timme eller så, men ändå tillräcklig för att trigga igång min resfeber - slash - flygrädsla för jag har, tro det eller ej, varken flugit eller varit utomlands (tivolibesöket i Köpenhamn oräknat) sedan vi åkte till Frankrike  i somras och måste verkligen öva mig nu. Med två barn och hemleverans av tre lådor vin har vi dessutom måst packa två enorma resväskor - för två dagar! Min Birkin får åka i handbagaget. 

Hur mår ni andra? Kram, G

Rapporterar in efter en ljuvlig helg hos mina foraldrar i Sverge dar vart overraskningbesok hade den perfekta och onskvarda effekten pa min alskade mamma som var lika forvanad som overlycklig. Sa fantastiskt att umgas med mina suverana foraldrar, ata goda smogenrakor och fantastisk skotsk hummer (tack Melanders!) och dricka delikata viner en hel helg. Tyvarr placerade sig ett sant dar kackt  vulkanaskmoln over Muenchen precis nar var flight skulle avga och sen gick det liksom bara utfor. Plotsligt konspirerade ALLT mot oss da vi inte kom med flighten till Frankfurt istallet i gar kvall: en idiot bestamde att det tidiga Muenchen planet inte gick i dag utan bokade in oss pa 12 planet: nar vi fick reda pa att det tidiga planet visst gick var det sa klart redan fullt. Sa efter en iofs trevlig kvall pa Clarion Sign med middag pa Tranan i gar kvall vaknade vi for att fa reda pa att flygplatsen var oppen igen: det tidiga planet avgatt och satte kurs mot Arlanda. Val i planet visade sig att detta var trasigt och sen foljde en fortjusande vantan pa...tjaa ingenting. Efter 1 timme bokade vi om till nasta flight 15.50 vilket visade sig vara smart eftersom den andra flighten senare stalldes in helt medforandes panik och heltslopp av den pensionarsgrupp som var med. For forsta gangen desa 24 timmar var vi "ahead of the game" kande vi fornojt och forsokte jobba fran loungen (hade egentligen forelasning for 75 pers i dag...). Kanslan holl i sig anda tills vi skulle ga ombord...det forsenade planet. Suck! Long story och allt det dar: vi ok hem ca 26 timmar senare an ursprungligen avsett och det kandes ungefar som en Jules Verne rundresa....

Ler at att vara hemma i duvnastet dock och hoppas att ni hade mera framgang Gemma.

Kära vänner, oj, ni tycks vara ännu upptagnare än jag! Och då har jag ändå flyttat, varit utomlands, lagat ex antal familjemiddagar (den senaste och mest lyckade bestod av vitlöksspäckad lammstek bakad 4 h i lergryta serverad med karljohansvamp-chinon-balsamicoreduktion, följt av svenska jordgubbar och len vaniljglass), räddat en enorm kasse späd rabarber undan grävskopornas käftar vid vårt lilla men stadigt växande hus och... druckit cappuccino på soffan. Ikväll blir det restaurangbesök. vi tänkte prova arenan för vårt förestående jättedop. 

Tyskland så. Sammanfattningsvis har vi bestämt oss för att trots allt inte resa två veckor till Shanghai i höst - det blir för jobbigt. Jag är inte den som hävdar att saker är omöjliga när man gör dem med barn, i första taget... men trots att vi varken hade vagnar eller sängar med oss blev det ändå ett förfärligt roddande och packande och kånkande. Annars hade vi hur trevligt som helst. Gick långa promenader i ett överraskande grönt Düsseldorff varje dag, drack litervis (nåja) med direktimporterad champagne (älskar det där att mannens pappa letar fram stora lådor från små leverantörer och alltid låter dem dyka upp under våra familjeträffar), klätt oss fint och minglat på konfirmationsfest, målat med akrylfärger, hoppat på studsmatta, sovit som stockar, pratat och pratat och pratat och ätit och ätit och ätit. Varma smörfyllda kringlor och parmalindade katrinplommon tillhörde höjdpunkterna; vår panikinköpta Happy Meal-middag gjorde det iNTE. Det var första och sista gången på Mc Donalds, vilket dyrt skit! Och man måste ha stenkoll på alla löjliga menykombinationer tydligen, och sen är det inte alls lika gott som det ser ut på bilderna och det landade på typ 200 spänn och man kunde INTE BETALA MED KORT och sen blev vi inte ens mätta utan bara arga. Men vad gör man i ett land där mataffärerna stänger klockan sex på kvällen och inte öppnar alls på helgerna, typ. Barnen var ljuvliga och supersociala, speciellt den lille. Monstret har ju sina preferenser, övriga blänger hon ilsket på tills de avlägsnar sig. Speciellt välmenande tanter som klappar henne på huvudet och kuttrar att hon är "så gullig så gullig". 

Den lille ja, han höll ju hela resan, sa inte ett knyst på ditvägen och pratade och flörtade sin vana trogen med allt och alla, såg bedårande ut i randig stickad jacadi-outfit och löjliga vita små brogues på fötterna... sen kraschlandade han totalt under hemresan. Det började redan med övertrötta små ylanden på flygplatsen som sedan accelererade tills han tokvrålade så att passagerarna inte hörde säkerhetsdemonstrationen eller något annat heller för den delen. Han däckade en stund i min famn, sen började han skrika igen under landningen. Monstret fick underhålla sig själv medan mannen och jag vyssjade och sjöng och hade oss... till slut hävde hon ur sig att: "Mamma, nu är flygplanet uppe i luften, nu kan vi inte komma ut!" (as if I didn't know...), följt av "Lillebror, nu får du sluta skrika och suga på din napp annars kommer polisen och tar dig"; vilket avrundades av ett "och pappa, när du slår mig kommer polisen och tar dig också". Behöver jag säga att vi höll en hyfsat låg profil efter denna kollektiva avhyvling..? 

I morgon skulle jag ha haft tjejmiddag för inte mindre än åtta väninnor men eftersom jag har tappat rösten helt - och då menar jag HELT - måste jag skjuta på det någon eller ett par veckor. Skitsurt. Jag som hade planerat dessert med femtiotalstema och allt. Plus att min fantastiska från ASOS nyinköpta Hobbs-klänning behöver luftas. Men vad gör man. Tjejmiddag utan prat är liksom rätt uteslutet. 

Nu ska jag väcka småkottarna och börja göra mig i ordning för om man inte kan använda munnen till att prata med har man desto större anledning att fylla den med god mat. 

Men hur mår ni andra???

Happy, vilken tur att det inte började strula förrän på hemvägen! Men SOM det strulade, stackare! Nope, vi kände inte av nåt askmoln utan allt gick enligt planerna. 

Kram, G 

(Vill för säkerhets skull tillägga att monstret ännu inte har så bra koll på skillnaden mellan "om du skulle slå mig" och "NÄR du slår mig"... självklart är det ingen som slår henne här). 

Morgon och mättnad efter gårdagskvällens restaurangbesök. Vi började med en vintage champagne, fortsatte med helstekt spätta med brynt smör / lammfilé med chevre-sallad och avslutade med frusen cheesecake respektive tahitipannacotta med rabarbergelé. Halv tio på kvällen kom vi hem med våra uppspelta barn och enades om att vi måste gå ut oftare, man måste ju passa på när de är så drömsnälla och matintresserade! Monstret är en sån som vill prova allt och tröttnar fort, så i går blev det mest kapris, chevre och rödbetor för henne, tillsammans med mjälla spättabitar. Barnmenyn använde hon som målarbok till sina färgkritor... 

Idag vräker regnet ner och vi är som sagt fortfarande stoppmätta så vi ställer in brunchen på Konsthallen utan nöjer oss med gympa för monstret och träning för mig. Har fortfarande inte bestämt mig för hur jag ska göra med mitt gymmedlemsskap. Vad tycker ni..? Mannen skalade också klart berget av rabarberstjälkar igår så girls, om ni har nåt extragott recept på nåt med rabarber blir jag jätteglad. 

Kramar, G. 

Hej!

Tittar bara in lite snabbt för att tala om att jag lever och att vi precis lyckades ta oss iväg från London innan askan förmodligen kommer att täcka hela GB. Har haft en superhärlig helg med den franska familjen (svärmor, bror och fru). Har promenerat massor i Hyde Park, sett alla sevärdeheter som man bör se (svärmor har ju aldrig varit där tidigare), samt besökt Holland Park, Portobello market etc. Och sist men inte minst ägnat en eftermiddag ensam med maken och hejdlös shopping. Han köpte mig ett par nya skor och en klänning till min 40-årsdag + fest ... ja och en ny jacka till maken, underkläder till mig, kofta och en massa dvd och cd-skivor så klart!

Som sagt, på onsdag åker vi igen. Denna gång till NY och för att fira min födelsedag. Maken har bokat en speciell restaurang till kvällen (det är då klänningen och skorna ska invigas) och sen blir det helikopterfärd, Mamma Mia, träffa upp en kollega till maken på en trendig bar på lördagnatten (om jag orkar hålla mig vaken) osv. Sen hoppas vi på att springa i Central Park för det bidde det aldrig av i Hyde Park men förmodligen kommer vi att vakna så tidigt så vi hinner med det innan frukost. Får berätta mer när vi är hemma igen. Ha det så bra här inne! Jag har inte glömt bort er.

Hej,
är inne då och då och låter mig inspireras...
Måste tipsa om den bästa rabarberpajen. Den fanns med i ett nr Allt om Mat typ sommaren 2004, och jag gör den varje sommar sedan dess. Alla blir tokiga i den.
Här är receptet: http://www.alltommat.se/recept/rabarberpaj-2338/
Annars är rabarberconfiture med vanilj jättegott!

Carla F, å tusen tack, det blir födelsedagstårta till maken så småningom! Har inte mindre än 2,5kg rabarber i kylen, började så ödmjukt igår med att gratinera de spädaste stjälkarna med sirap, crème fraiche och kokosflingor, serverade vaniljglass till det. Och sen sa det bara "slurp" så var allt borta. 

Lapinette, nej men det där var ju MIN absoluta dröm-weekend! Å, vill ha. London som är min favvostad och bästa bästa shoppingstaden. Har som sagt precis investerat i en orangebrokig HObbs-klänning som är helt ljuvlig. Hur ser din klänning ut? Och skorna? Vilka DVD:er köpte ni, vilka måste man se? Vi har inte ens en TV för närvarande. 

Nu skiner solen! Och jag har än en gång lyckats lägga småkottarna samtidigt! Och jag ska ut och lägga mig raklång i vår TRÄDGÅRD (japp, jag insisterar på att skriva med stora bokstäver). Igår regnade det och vi kastade bort den sista gnuttan god smak som återstår i våra liv och begav oss till ett så kallat "lekland". Vi hade ofantligt roligt alla fyra bland skumgummifyllda galon-hinderbanor och bollar och uppblåsbara jättegiraffer. Drack sen en hyfsad cappuccino och bläddrade i medhavd Elle medan maken lekte vidare med dottern som fick totalbryt när det så småningom var dags att åka hem. 

I morse var vi på kyrkans babydejt, sjöng, fikade och pratade (såklart!) förlossningar med andra mammor, medan monstret tog av och på kläder på den batteridrivna docka hon envisas med att kalla Toa. 

Nu ska jag som sagt lägga mig en smula medan kvällens ungerska paprikagryta puttrar vidare på spisen i sin ensamhet. 

Kram på er, G.