I glädje och sorg, i vardagens vedermödor och glädjeämnen finns vi till för varandra!
Läsning sker på egen risk, för vi viker inte för diskussioner om diverse kroppsvätskor, sexliv, sjukhus och övriga saker som skulle kunna anses vara smått privat.
Vi har gemensamt vår längtan efter barn, men efter många långa trådar hör vi också ihop i vänskap.
Förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3600713.html
Ja, det är fest i min bok också! Kom tsunami and shake my world! Lite vårvild...
Verkligen! 
Som sagt vi skall inte klaga det E skriker är absolut ingenting jämfört med kolikbarn som håller igång flera timmar om dan.
Men vad det gör ont i hela mig att se henne när hon vrider sig av smärta.
Igår var vi med om något intressant. Vi har skickat ut inbjudningar till dop nu, gästlistan blev lång, typ 58 pers. Och då har vi ändå hållt igen lite, vi har bjudit barndomskompisarna men inga nyare fynd. Alltså närmaste vännerna och släkt. Och vi känner definitivt att det räcker som det är med folk. Vi skall göra smörgåstårtorna själva så längre behöver listan inte bli.
Igår ringde en utav makens kompisar och anmälde sig OCH sin mamma. Mamman är inte bjuden. Maken blev så ställd att han inte visste vad han skulle säga. Nu känner vi att en person extra är lugnt, hellre det än att göra henne ledsen. Men hur tänker man? Inte bjuder man väl med sin mamma när man är vuxen?
Jag kan t.e.x lätt komma på kompisar jag hellre skulle säga till än att bjuda kompisars föräldrar. men men..
Hur är det idag Blommis?
Jag blev så glad när du skrev att du var glad!
Nej nu skall jag sätta fart, får snart en invasion här av tjejkompisar. Skall umgås hela dan.
Lanovia, mentalt mår jag bra-precis som nyss, men jag är rent fysiskt lite risig idag.
Jag började frysa och kände mig helt färdig inatt och la mig tidigare än jag tänkt. Och idag sov jag som en sten. jag har haft som rejäl mensvärk både bak i ländryggen/svanken och fram i magen. Fast det har jag haft sedan de plockade äggen iofs. Sedan när jag steg upp behövde jag gå på toa. Väl därinne blv jag helt darrig, kallsvettades så det rann och tänkte "nu kräks jag och svimmar på samma gång!" Obehagligt!
Nu har jag ätit lite och mår bättre, men inte är det läge för den storstädning jag hade planerat.
Det står i pappren att man ska höra av sig ifall man får yrsel och illlamående etc. för det kan vara tecken på överstimulering. Men jag känner mig mer som att jag håller på att bli sjuk.
Eller som när jag blir rikitgt kass vid mens.
Det går kanske över under dagen hoppas jag...
Men visst är det lustigt hur folk gör ibland?
När vi döpte lilla Vild så bjöd vi makens farbror och faster, som meddelade att de skull ta med sig sin dotter (vilket åtminstone är släkt) men även dotterns kille... som hon inte ens bodde ihop med och som vi träffat en gång... maken undrade om vi inte skulle ta och bjuda hans föräldrar också För dem kände vi ju inte heller...
Vi kan väl le, maken är ute med traktorn och skottar snö.... här vräker det ner 
Har svårt att se nån rabatt just nu
Så då kan vi ligga på soffan och äta praliner och planera våra rabatter medans de andra sliter!
EA, tittar in med en kopp te och lite muffins under deppfilten och en stor kram!
Tänker så på dig!
