Hej på er! *vinkar och ser väldigt pigg ut. En liiiten stund innan verkligheten gör sig påmind*
Leksi: hur går det för dig? Visst är det som att bära på en ljuv liten hemlighet när man är på jobbet?
Lanovia: gullig liten kille
Blomman: lycka till med alla projekten (en lång att-ringa-lista är verkligen ingenting som får fart på livsandarna...).
Andbeyonds brudbukett *klappar förtjust händerna*
Andbeyond: hoppas att all planering flyter på fint. Kraaam!
Ingis: hälsa fladderbuset. Fick du nån lunchdejt?
Ninnnis: tack, det går ganska bra den här första arbetsdagen (erkänner att jag tar det lite lugnt... )
Hvidis: ooooooh, så snart!
Villemoa skrev 2009-08-16 21:55:48 följande:
Då hoppas jag att det blir plus för er när du känner att du är redo för ett plus Vet själv inte hur det är att ha fått missfall men jag kan tänka mig att man är rädd för att plussa igen därför att man är rädd för ett nytt missfall.
Tack
*beställer ett plus närhelst jag är redo*
Jo, jag tror att jag kommer att vara rädd. Å andra sidan tror jag inte (känner mig själv här) att rädslan kommer att minska bara för att vi väntar ett halvår eller så med att försöka. *funderar så det knakar i semesterhjärnan*
Vi ser väl vad som händer.
Många kramar till er alla.