Vi fortsätter vårt umgänge och hänger med i alla livets svängar...
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3414645.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenaar, minst lika mycket.
Eller hur?
Fast, om inte Bolt funnits och sporrat så, kanske han inte sprungit sådär bra han heller förstås.
Nä, det är ju sant! 
God kväll tjejer
Nu blir jag ju ännu mer deppig över att jag inte såg friidrotten. Vi har nämligen inte fixat boxer än till nya huset, så här finns ingen tv. Men vad jag försår av det ni skrivit så var det häftigt...
jag som tom höll på med friidrott som yngre, det är dåligt av mig Känns som man kommer ifrån "allt" lite när man inte har någon tv. Måste helt enkelt fixa det snart.
Tro mig Jenny, du kommer att få se det där loppet fler gånger....
Jag är så djupt imponerad att jag ta mig tusan inte vet vad jag ska säga. *hatten av och stående ovationer*
Jenny; kolla Aftonbladet eller Expressen på nätet. De kanske visar loppet på Webb-tv
Tv4.se gör det iallafall!
Jag som var inne o kika på hennes presentation o allt! *suck* 
Ja jag ska försöka iallafall....Ninnis har ju verkligen inspirerat!
Då har jag också hittat hit. Har försökt lästa ikapp så gott det går. Glömmer jag bort något viktigt att kommentera ta det inte personligt, jag hade bara ca 10 sidor att läsa ikapp. 
*laddar pilbågen och bombaderar de sabblans indianerna med pilar* *tar sedan på mig en lite smidigare outfit och kör hoppsparkar i magen och de rödskinnade som fortfarande står upp*
*och sedan kommer massa KRAMAR till Blommis*
Leksi, hurra GRATTIS! Vad roligt. Hur känns det nu? Börjar sanningen sjunka in? Det tar tid att fatta, det är liksom bara för häftigt och alldeles för mkt mirakel för att man verkligen skall kunna förstå. Undra om man ens gör det när man sitter där med sitt lilla knyte i famnen.
Ninnis, vilken härlig helg. Skulle så gärna velat se din makes min när du kom traskandes in på hans jobb.
Hvidis, hur känns det nu? Inte långt kvar. Är det nervöst?
Ingis, spralla tillbaka lite från oss då.
Olivia, välkommen!
Jag har vid det här laget helt glömt din fråga? Men var den något i stil med hur länge vi funderade innan vi vågade börja satsa på barn eller hur vi tänkt innan?
Jag kan bara säga att hur mkt man än tänker och planerar som blir det ändå som det blir. Som Blommis säger kan det finnas mening med att se till så man har något SGI, men skulle man inte ha det så vet jag de som löst det ändå, blir bara lite tuffare.
Vi hör till dem som kört snabbt tempo, flyttade ihop efter ca 3 månader, hundägare och förlovade efter 1½ år. Efter det så satte vi oss ner och tog oss en rejäl funderare på hur vi skulle fortsätta vårat liv. Vi ville gifta oss och vi ville ha barn. Vilken ordning skulle vi satsa på? För mig var det viktigt att gifta sig först, kändes mest rätt och jag var rädd för att annars hamna i "barnträsket" där bröllopet glömms bort.
Beslutet blev alltså att sluta med ppiller ca 6 mån före bröllopet och köra med kondom fram till bröllopsmånaden. Detta beslut höll kanse 1 månad efter att jag slutat med piller, då båda kände att barnlängtan blev för stor. Vi la ner skyddet helt och lät det gå som det går. Ett bestlut som jag idag är väldigt glad för att vi tog. Då det tog oss ett år att få till vårat underverk är jag glad för att vi inte väntade ytterligare några månader innan vi började försöka. Så hur mkt man än tänker och fundearar kan man inte styra över vissa saker.
