• Äldre 20 Oct 00:00
    4808 visningar
    6 svar
    6
    4808

    Kalla fötter pga olika syn på barnuppfostran

    Vi håller på att planera ett bröllop inom ett par år och planerar att skaffa barn efter bröllopet. Men nu har jag börjat få kalla fötter på grund av att vi verkar ha olika syn på barnuppfostran.


     


    Jag är ingen extrem curlingförälder, men om jag har råd vill jag gärna skicka barnen på språkresa, hjälpa till med körkort etc i framtiden. Min fästman vill ha som regel att barnen ska betala hälften själv. Hur nu en 15-åring ska kunna hosta upp pengar för en språkresa t ex.


    Det är inte pengarna i sig, utan hans tänkande som oroar mig. För mig är det prio ett att barnen ska ha det bra, sedan får man försöka undvika att skämma bort dem. För min fästman verkar det nästan vara tvärtom, allra viktigast är att aldrig någonsin riskera att skämma bort barnen, sedan är det inte så noga hur de har det. Det enda jag någonsin hört honom säga om hur han vill vara som förälder är att han inte vill skämma bort sina barn.


    Men det som verkligen fått mig att börja oroa mig är när jag sett honom tillsammans med hans brorsbarn. Det känns nästan som om han söker konflikter med barnen och går in och tillrättavisar dem för småsaker eller för sånt som deras föräldrar redan ?tagit tag i?.


    Han tycker att hans bror och fru skämmer bort barnen och att de borde vara mycket hårdare mot dem. Jag tycker tvärtom att de verkar ha en sund syn på barnuppfostran. Om något så skulle de kunna vara ännu mer positiva och uppmuntrande som föräldrar.


    Är det någon som har erfarenhet av samma problem? Och ni som skaffat barn med en partner som har en annorlunda syn på uppfostran, har ni lyckats hitta bra kompromisser? Har ert förhållande hållit? Jag förstår självklart att man aldrig ångrar sina barn, men om ni hade haft ?facit? på hur det skulle bli innan ni bildade familj, hade ni ändå gjort samma val eller hade ni valt en annan partner?  

  • Svar på tråden Kalla fötter pga olika syn på barnuppfostran
  • Plätti­s
    Äldre 20 Oct 09:34
    #1

    Mina föräldrar har väldigt olika metoder vad gäller barnuppfostran. Mamma har alltid ställt upp, ekonomiskt eller på andra sätt, ibland utan att jag ens behövt fråga. Pappa jobbade väldigt mycket när jag var yngre, men när han var hemma hade han ofta den uppfostrande rollen. 

    Jag älskar dem precis lika mycket båda två, och relationen mellan föräldrar och barn förändras ju i och med att barnen blir äldre. I högstadiet minns jag att jag och pappa satt uppe på kvällarna när mamma och syskonen lagt sig och diskuterade. Nu ringer jag båda när det är något jag behöver prata om. 

    Det gick fort för mina föräldrar att skaffa barn, de hade varit tillsammans i mindre än ett år (kanske sex månader) när de gifte sig, och jag är född 9 månader efter bröllopet. Du och din blivande kommer ha haft mycket längre tid på er att lära känna varandra och diskutera barn och uppfostran innan. 

    Jag och min sambo har nog ganska lika syn på hur vi vill göra den dagen vi får barn, och för mig var det väldigt viktigt att skynda långsamt, att lära känna varandra och veta vem det är man har tänkt spendera livet med. 

    Att bli osams nu om huruvida ert eventuella barn ska få åka på språkresa är väldigt onödigt, det finns miljoner saker som är viktigare  


    Per aspera ad astra, ad infinitum.
  • Äldre 20 Oct 09:42
    #2

    Jag måste nog höja en varningsflagga här. Detta är ett jätte viktigt område och självklart ska du ta din oro på allvar. Vad man har för syn på barnuppfostran är väldigt viktigt då det handlar om att samma grundsyn anser jag. Att skaffa barn är en väldigt stor påfrestning på förhållanden ändå utan att man dessutom ska olika syn på hur man vill vara mot sina barn. Det handlar ju om vilken grundsyn man har mot sina eventuella barn och hur man vill leva sitt liv. Jag hade nog tagit mig en ordentlig funderare och även tagit både en och flera diskussioner med min fästman för att verkligen förstå hur han tänker. Ditt liv kan bli väldigt konfliktfyllt om ni inte är överens om detta. Och därmed även jobbigt för era eventuella barn.

  • Äldre 20 Oct 10:29
    #3

    Jo, det är ju inte språkresan i sig jag bekymrar mig om, utan precis som Magenta säger, att vi verkar ha så olika grundsyn. 

  • Plätti­s
    Äldre 20 Oct 11:13
    #4

    Jag förstår att det inte är språkresan som är problemet, och det du skriver om hur han beter sig med sin brors barn är absolut värt att ta hänsyn till. Men mina föräldrar hade helt olika inställning till barnuppfostran, och vi ungar blev helt okej i slutänden. Nu i efterhand har jag förstått att det var påfrestande för min mamma, men jag önskar inte att något av min uppväxt hade varit annorlunda. 

    Kan ni prata om det? Alltså inte bara nämna det i förbifarten, utan förklara att det är bära eller brista och något ni verkligen måste diskutera. 


    Per aspera ad astra, ad infinitum.
  • Himla
    Äldre 20 Oct 16:38
    #5

    Prata igenom allt INNAN. Tycker inte du ska ge upp allt för att ni har olika syn utan man får ge o ta i en relation. Spar pengar då på ett sparkonto från början till barnet i stället så har barnet en buffert att ta sina 50% från. Då har barnet både fått "spara" och ni lägger till. Det mesta funkar bara man pratar ut om saker innan man sitter med problemen och bråken.

  • Anonym (Svårt­)
    Äldre 22 Oct 20:13
    #6

    Höjer också en liten varningsflagg. Det är tufft att ha olika grundsyn om något som oftast ligger så oerhört nära hjärtat. Det beror kanske på hur starkt man själv brinner för sin grundsyn och hur pass mycket de skiljer sig åt, men jag skulle ha jättesvårt att leva med någon som behandlade mina barn på ett sätt jag ansåg vara rent av dåligt för dem.

    Jag och min fästman har tack och lov samma grundsyn men eftersom vi har olika bakgrund och "bagage" så har vi ändå olika sätt att bemöta och behandla barnen.
    Och det är tufft så det räcker kan jag säga...

    Jag tycker helt klart det är något som ni måste diskutera närmare. Sen är det svårt att föreställa sig hur man känner när barnet väl är fött, vi förändrade båda våra sätt att se på barnuppfostran ganska radikalt när vi väl blev föräldrar.  

Svar på tråden Kalla fötter pga olika syn på barnuppfostran