• Äldre 10 Apr 12:40
    3548 visningar
    7 svar
    7
    3548

    Hans familj...

    Känner att jag gått och irriterad mig på detta i två veckor så jag får rådfråga er andra!

    Min m2b´s familj verkar inte ha ngt större intresse av vårt bröllop. Så tolkar jag det i alla fall. För en månad sen skickade vi iväg inbjudningarna. Mamman, styvfadern och yngsta brodern fick en gemensam, och mellanbrodern med familj en gemensam.

    Ingen av dem har hört av sig överhuvudtaget. Skrev till yngsta brodern och mellanbroderns sambo på facebook igår och frågade om inbjudan hade kommit fram. Fick ett "japp" av bägge. Jaha?

    Överreagerar jag? Min familj är engagerad och hjälper till utan att jag har behövt be om hjälp men hans familj kan inte ens höra av sig så att man vet att inbjudan kommit fram.

    Gnälltråd, jag vet men jag är så jävla irriterad. Hur hade ni reagerat?     

  • Svar på tråden Hans familj...
  • Äldre 10 Apr 12:53
    #1

    Kan det inte vara så att det är självklart för dem att de ska komma? De kanske räknar med att du förstår det. Förstår dock att det är irriterande. Skicka ett nytt meddelande på facebook där du frågar om de ska komma, då kanske de fattar vinken ;)

  • Äldre 10 Apr 12:58
    #2

    Hur nära man än står någon så är bröllopet bara det viktigaste i livet för de som ska gifta sig.


    Det beror väldigt mycket på hur deras liv runtomkring ser ut, och dom kanske inte heller är sådana som lägger sig i och ska hjälpa till med allt.

    När vi berättade för makens familj så hade vi invigt hans svägerska i planerna så hon fixade middag och bjöd in oss och makens lillebror så att vi i lugn och ro kunde berätta för dom att vi ville att dom skulle vara marskalker, svägerskan hade redan fått en fråga om hon ville vara tärna.


    På kvällen efter detta gick vi hem till makens föräldrar där vi sover över när vi är och hälsar på och berättade att anledningen till middagen var just detta.
    Svaret vi fick var: Ojdå, det låter roligt. Vill ni ha te och smörgås eller är ni mätta och vill gå och sova?

    Dom erbjöd sig inte att hjälpa till heller, men när vi frågade om hjälp så tvekade dom inte en sekund.
    Dom är sådana... dom lägger sig inte i, dom tycker att vårt liv är vårt. Men om man frågar om hjälp så finns dom alltid där.

    När jag får en inbjudan till något kul (bröllop, större fest / fylla-jämt-kalas osv) så reagerar jag oftast "åh vad roligt, undrar vad jag ska ha på mig, kan jag få ledigt då, vem ska ta hand om hunden, vart ska vi bo, finns det hotell i "min" kedja så jag kan boka med rabatt... osv"
    Första tanken är inte "Oj nu måste jag ringa och gratulera och fråga om dom behöver ha hjälp"
    :) 

  • Äldre 10 Apr 13:11
    #3

    "Gratulera och fråga om man behöver hjälp" var inte riktigt det jag var ute efter.

    Däremot hade jag uppskattat ett "hej inbjudan har kommit, vi ser fram emot det" eller liknande. Någon form av reaktion liksom. Detta även om de ser sig själva som självklara gäster. Äldsta sonen ska gifta sig... Kom igen liksom...

     

  • Äldre 10 Apr 13:25
    #4

    Du skrev att din familj är engagerad och hjälper till, så jag tolkade det som att du ville ha samma av hans familj.

    Ja äldsta sonen ska gifta sig... 
    Min make är också äldsta sonen och den första som gifte sig, jag är enda dottern varav min pappa bara har mig och sen har han sin nya sambos 2 döttrar men ingen av dom är gift.


    Vi fick ändå inga direkta reaktioner, inte ens om att inbjudningarna hade kommit fram när vi skickade dom.
    Även om det kan kännas trist så är det ofta så. Och om du hänger kvar här på BT ett tag så kommer du se att det är flera som får samma brist på reaktioner.

    Om det känns väldigt jobbigt så fråga dom rätt ut - "är ni glada över det här? Jag vet inte vad ni känner eftersom ni inte säger något och det känns jobbigt för mig"

  • Äldre 10 Apr 14:16
    #5

    När jag gifte mig första gången trodde min svärmor att hon skulle få vara delaktig i allt. Jag tyckte det kändes jättejobbigt eftersom jag ville fixa allt själv. Hon till och med bestämde möte med mina föräldrar och trodde att de tillsammans skulle bestämma vilka psalmer vi skulle ha! (Min mamma blev helt chockad - och jag med). När jag berättade att jag ville att tärnorna skulle ha rosa klänningar fick hon spel, eftersom hon ansåg att det var en bebisfärg.
    Jag tar jättegärna emot hjälp jag ner om, men inte att andra tar över!

  • Äldre 10 Apr 14:30
    #6

    Om min lillasyster ska gifta sig och jag får ett kort så hör jag av mig på en gång men annars kolllar jag läget i kalendern och ser om jag kan tacka ja/nej genast eller så får det vänta. Beror på vem det är. Jag har ju mitt liv och en väns bröllop går inte före. En inbjudan är en inbjudan, inte så mycket mer :)

  • Äldre 10 Apr 22:26
    #7

    det kanske bara helt enkelt är så dom är? 

    Ni kanske hade fått samma brist på reaktion om det hade gällt en inbjudan till 50-års fest , studentexamen eller ett barns födelsedagskalas....  

    Om det är såna som dom är så är det så här dom reagerar, även om det är ert bröllop.

    Om dom INTE reagerar så här i vanliga fall utan blir glada över inbjudningar och tillställningar kanske ni ska fråga varför dom inte hör av sig till er. 

    När det gälelr just bröllop verkar många bli ganska paralyserade, det är faktiskt mer vanligt att folk inte vet hur dom ska bete sig med en bröllopsinbjudan hur nära familj och hur nära man än står brudparet. 

    Om ni vill ha nån form av reaktion eller hjälp får ni nog faktistk vara tydliga och säga det till dom. 

Svar på tråden Hans familj...