Hur mycket är det vanligt att man ger?

Vi brukar alltid lägga 500kr. Börjar kännas lite småsnålt. Men samtidigt i flera fall har vi hjälpt till både innan och efter och med andra grejer så.... Hade vi kunnat hade vi lagt mer.

Det beror lite på hur pass nära relation ni har till brudparet, tycker jag. Men 1000-1500 kr är inte snålt! 

Precis som kikät skriver så beror det ju på hur nära brudparet man är.
Det vanligaste verkar vara runt 500:- per par om det inte är syskon eller liknande. 

1.000-2.000 ville jag ge.

Det beror helt och hållet på våra förutsättningar just då samt hur väl vi känner brudparet.

Skulle det vara tex makens kusin som gifter sig, som vi aldrig träffar och vi enbart är inbjudna i form av släkt som "måste" bjudas, så skulle vi inte lägga lika mkt. Är det däremot en nära vän, så skulle vi vilja lägga mer. Var det någon av våra systrar, så skulle vi försöka lägga ännu lite till.

Men rent generellt sett skulle vi nog försöka lägga oss på kring 400-600kr från mig och maken, alltså 200-300kr från oss var kan man säga.

tack för alla svar:).

jag brukar tänka att jag lägger ca det som dom har lagt ut per /pers för maten å lite av drycken.
är det ett bröllop med bara en varmrätt så kanske jag lägger lite mindre (om bröllopet är lite mer budget) 
annars så lägger jag nog mer 

Du ser det alltså som en betalning för bröllopet och inte en present till brudparet? För dom båda sakerna tycker jag egentligen inte bör stå i relation till varandra, förutom vid tillfällen då brudparet väljer att ta ut en kuvertavgift.

Om brudparet tex är studenter och inte har råd att lägga ut en stor summa på sitt bröllop, men man själv som gäst har väldigt bra ekonomi och tycker mkt om och står nära brudparet, så varför ska man ge mindre då? Enbart av den anledningen att brudparet inte spenderat mer på en själv som gäst.

Jag trodde att man gav presenter, gåvor, till nära och kära för att man vill ge en present och att man ger från hjärtat. Inte som direkt betalning och i relation till vad den andra ger.

Jag frågar ju inte runt om vad folk tänker spendera på julklappar och födelsedagspresenter till mig, bara för att kunna ge tillbaka i samma prisklass. Jag ger ju utifrån mina förutsättningar och tänker efter vad jag vill ge.

Håller med 

En gåva är något man ger helt frivilligt, av egen önskan. Om man vill så kan man ge något som personen/personerna önskat sig, men har man något annat man hellre ger så ska man göra det.
En önskelista är inte en beställningslista som man kan pricka av. Och det finns ingen regel som säger att man måste ge det någon har önskat sig (i så fall hade jag ägt ett helt stuteri som 5:åring  med tanke på alla hästar jag önskade mig). Och gåvan behöver inte heller stå i relation till något.
Man måste inte ens ge något alls... även om personen/personerna önskar det, och det väl egentligen hör till vett och etikett. Men har man inte råd så kanske det är bättre att kunna lägga pengarna på att närvara - än att stanna hemma men skicka en present?

Visst kan det vara en bra tumregel att på ett mer påkostat bröllop kan en mer påkostad present vara på sin plats. Det finns etikettregler som säger att presenten ska stå i relation till kuvertpriset som brudparet har betalt.
Men hur kan man veta vad det kostar om man inte frågar vad det kostar (och det gör man ju inte).
En "enkel tebjudning" kan faktiskt ha kostat mer än en sittande trerätters. Och den hemlagade buffén kan i slutänden bli dyrare eller lika dyr som att köpa in catering, men man får kanske fler valmöjligheter med den hemlagade.

Däremot skulle jag kanske bara ha gett en liten slant / billigare present om det inte blev någon mat/dryck/fika alls. Om vi bara var välkomna till själva vigseln liksom... Men jag skulle ändå baserat det på hur nära jag är brudparet och vad jag vill ge  

1000 kr. hade jag och min fästman tillsammans gett om det var nära vän/en avlägsen släkting till oss.
Om det hade varit en familjemedlem/ nära släkting så hade vi tillsammans gett 2000 kr.
Till övriga hade vi gett 500 kr. tillsammans.

nej jag ser det inte som en betalning för då skulle dom fått pengarna innan.
detta var ju vad ts frågade efter hur mycket man skulle ge i PENGAR.
klart man inte frågar - ja hur mycket har ni lagt på mitt kuvert? innan för att man ska veta vad man ska ge.
utan det var väl lite mer som att sätta ribban där dom har lagt den som jag menade.
å är det en nära släkting så är det klart man lägger till mer. 

Men det är där jag tycker det blir väldigt svårt, för som Chicita skrev här ovan "Men hur kan man veta vad det kostar om man inte frågar vad det kostar (och det gör man ju inte).
En "enkel tebjudning" kan faktiskt ha kostat mer än en sittande trerätters. Och den hemlagade buffén kan i slutänden bli dyrare eller lika dyr som att köpa in catering, men man får kanske fler valmöjligheter med den hemlagade." så hur vet man vart brudparet har lagt ribban då? Om man utgår själv från att tebröllopet var ett lågbudgetalternativ och ger efter det, när det i själva verket är det dyraste bröllopet man varit på. Där brudparet lagt ner mest pengar på sina gäster.

Därför tänker jag att det är bättre att strunta i det, hur brudparet har valt att utforma sitt bröllop, och enbart gå efter hur mkt vill jag ge brudparet i gåva. Förutom om det är så, som Chicita också skriver, att man enbart är inbjuden på en vigsel. Utan någon form av uppföljnig efteråt. Då skulle även jag tänka att presenten blir av det mindre slaget (om det inte vore tex min syster).

Vi har gett olika på olika bröllop.

Alla våra nära vänner har vi gett 500 var, dvs 1000:- från oss båda.

För de som vi inte upplever står oss lika nära har fått mindre, 300 per person.

Vi har ingen i familjen som gift sig än, men det beror ju på vilken ekonomisk situation man befinner sig i då.... 

Maken och jag har inte gått på ett bröllop tillsammans men beroende på vem det är så är nog det lägsta iaf 500:- men kan lika gärna bli några tusenlappar om det är t.ex. min syster Summorna vi fick av gäster var väldigt olika ;) 

Det där är nog vädigt olika, vi har gett 500:- per par, men det har varit vänner. Inte de närmaste heller. Till en nära vän eller släkting hade jag nog kunnat ge mer.