tisa skrev 2012-11-16 15:35:53 följande:
Är det bara jag som tycker detta låter illa? Eller har jag missuppfattat? Det vänder sig i magen på mig när jag läser att TS måste visa en motprestation för att ”få” förlova sig med sin kille. Det låter som en dålig idé att förlova sig om han inte vet vilka ambitioner du har i livet. Det låter som en dålig idé att förlova sig med någon som inte känner dig så väl att detta villkor stressar dig. Det låter som en dålig idé att förlova sig med någon som ev skulle förknippa dig med sitt ex, om du inte bevisar att du är annorlunda. Det låter som att han inte vill förlova sig med den fina människa som du är, om du inte är lite annorlunda. Jag kan inte förstå alls.
Det är inte rätt att någon annan försöker forma ditt liv eller ens lägger in önskemål i hur han vill att du skall vara.
Tänk själv, kräver du liknande av honom? Är det ok att du t.ex. skulle be honom byta jobb? Ett han tjänar mer pengar på kanske?
Du har ett stort värde oavsett om du klarar tentan och du förtjänar att förlova dig utan motprestation.
Du har nog inte missuppfattat detta, men det är en massa andra saker som ligger i botten som gör att det är lite mer komplicerat än det kan verka på ytan... Det är så att min sambo har varit lite rädd för att förlova sig eftersom det i vår vänskapskrets alltid tar slut mellan de involverade efter en förlovning, och samma sak hände med hans ex. Hon sa i princip att det var att förlova sig nu som gällde, och om han var intresserad av deras förhållande skulle han göra det för hennes skull. Det höll inte i mer än ett år efter det. Hon slutade bry sig om deras förhållande och gjorde aldrig något hemma, och gick arbetslös utan att verka intresserad av att söka jobb.
Jag tror det är lite detta med att vandra runt utan ambitioner och mål som skrämmer honom, och han sade även i samband med vår diskussion att det såklart är helt ok om jag hittar ett jobb som inte kräver utbildning, eller om jag byter bana helt. Bara JAG är nöjd och verkar lycklig med livet som det är, det är det han vill komma fram till. För då känner han att vårt förhållande har kommit till ett helt annat stadie, för just nu känns det som att mitt liv är lite på paus (detta känner jag), och han vill att jag ska komma igång med mitt liv igen och göra något som gör mig lycklig. Detta vill ju såklart jag också, och vad jag velat göra har varit oklart länge, men nu är jag säker på att jag vill fortsätta plugga, vilket jag bestämt mig för att göra. Det är bara tentan ivägen. ^^
Och han hade funderat länge på när han skulle ta upp detta, för han visste att jag skulle tänka och fundera massa runt det, så han hade väntat tills så nära tentan med att säga det så att det inte bara skulle vara viljan att förlova mig som drev mig, utan att jag verkligen skulle vilja klara den själv, och fortsätta plugga. Så nu efter någon dag eller så ser jag det mer som en extra sporrning till att klara tentan, och känns inte alls som att det är någon prestation ham kräver av mig. Han har även nu i efterhand sagt att det kanske lät lite dumt med ett exakt datum, dvs ett år, utan att det är själva grejen med att komma igång med något jag känner kommer göra mig lycklig i arbetslivet framöver. Jobbet kommer ju trots allt påverka ganska mycket hur man mår i övrigt, och att ha ett jobb/utbildning till något man vill jobba med får honom att känna sig säker på att jag vet vad jag vill i livet och kommer vara lycklig , och inte sitta kvar på något jobba bara för att man tjänar pengar. =/
Vet inte om du blev något klokare av detta, men jag förstår vad han menar, och det är inte så "prestationsinriktat" som jag kanske fick det att låta i min TS. Det är mer en allmän önskan om att jag ska vara säker på vad jag vill göra med mitt liv och komma igång med det igen. =) (Han sa igår att han inte riktigt menat att det var ett år efter jag börjat studera som, gällde, "man vet ju aldrig, jag vill ju överraska dig" ^^)
