Tjej fria till sin kille

Jag funderar också på att fria till min gubbe.
Vi fick vårt första barn den 28 juni och vi har varit ihop snart 4år sambos i över 1år.
Detta ämnet har hängt med oss sen 2år tillbaka.

Men vet inte, vart jag ska göra det.
1.Funderar på att dra med honom på stan å kolla på ringar å att vi kollar storlekarna på ringar redan nu sammtidigt som man inhandlar årets julklappar.
2.Prata med vänner som får hjälpa till att arrangera det hela.
3.Utföra det!

Då är mina frågor:
Är den 14/2 ett dumt datum?
Är hans arbetsplats en dålig ide?
Kan ju tillägga att han jobbar på försvarsmakten.

Hur har det gått?? Håller tummarna för dig, lät jättefint med filmen!

Det gick bra! Jag backade inte ur och vågade. Jag gjorde en skattjakt som slutade med filmen. Jag fick varken ja eller nej på frågan. Han vill gärna gifta sig med mig men är inte redo nu. Dessutom ville han fråga. Så jag får helt enkelt vänta... Men det var samtidigt skönt att höra att han vill gifta sig. Först blev jag ledsen för jag ville verkligen få ett ja men sen försökte jag se det positivt! Han vill ju iaf gifta sig!

Spelar väl ingen roll vem som friar, eller om man kommer fram till det hela tillsammans.
Huvudsaken är att man älskar varann och vill ta det här steget.

Lycka till!

Igår fick en kompis veta att det var jag som friade till min blivande och hon hajjade till.
"Var det DU som friade?
jag trodde att det var han"

Det lät som att vi gjort det hela fel på henne.
Hon sa inte "Var det DU som friade? Vad modigt/ roligt/ kul/ mysigt etc..."

Kan inte rå för att jag blir lite brydd.
För mig har det ingen som helst betydelse.
Det var väldigt mysigt att planera det hela och sedan se hans reaktion, eftersom att det var totalt oväntat :)

Jag friade till min särbo och han blev rörd till tårar. Eller ja, det såg jag ju inte då eftersom jag gjorde något så förbjudet som att fria i ett sms. Fast för oss var det en kul grej eftersom vi har mer telefonkontakt än vi träffas. Vi träffades via nätet så det hela började dessutom med mailkontakt som övergick i telefonkontakt. Nu träffas vi flera gånger i veckan och spenderar helgerna ihop men vi skickar nog 10 sms till varandra per dag.

 

Jag har också fått höra "vaa, var det du som friade, jag trodde det var på riktigt". Och "vaa, ett sms, gud så oromantiskt". Till saken hör att jag är trogen Lugna favoriter lyssnare och är kompis med dem på facebook. På kvällen på skottdagen frågade de hur man spenderat skottdagen och jag skrev att jag friat och fått ja. Robin som jobbade där då bad mig ringa in och berätta om det och det gjorde jag. Det hade aldrig hänt om det "varit på riktigt" vilken dag som helst

 

 

PiaB
vad mysigt att du dessutom fick berätta det i radio :)
Då blir det ju ännu mer på riktigt, om det nu finns regler för hur man gör det på riktigt :P

Jag har blivit uppringd vid 2 tillfällen av lugna favoriter.
Den ena gången då vi firade 3 månader (då skickade dom hem deras lugna favoriter skiva som present till oss) och den andra gången var tidigare i våras då det var ganska precis 3 år sedan vi träffades för första gången.
Båda gångerna ville dom ha med min hälsning till älsklingen i direktsändning :)

PiaB: Jag "friade" också i ett sms! Det var på 99% skoj eftersom vi varit ihop i snart 12 år och har flera barn, bil, hund, hus och vitt staket redan! :) Trodde verkligen att han skulle skämta bort det... Men jag fick ett ja!

:D

Eh? Nä? Helt ärligt, jag förstår faktiskt inte frågan. Klart det inte är! Har vi verkligen inte kommit längre än så? Sen kanske det är snöpligt för killen om han har tänkt fråga men inte hunnit, fast å andra sidan kan det ju faktiskt vara snöpligt för en tjej som planerat att fria om killen frågar först. Men är man en segpropp får man kanske skylla sig själv helt enkelt ;)
Och att det inte skulle vara "på riktigt", det förstår jag faktiskt inte heller (och att ens vän säger det?!). Eller att det är fult att fria via SMS? Alla sätt är bra, oftast vet man väl bäst själv vad som passar för en själv och ens partner. Det är väl underbart att alla inte gör på samma sätt :)

Jag håller med om varenda bokstav! Men om du visste hur ofta jag fått förklara hur det gick till när jag sagt att vi ska gifta oss, och fått svaret "jahaaa, jag trodde det var ett riktigt frieri". Jag brukar utbrista med låtsad förskräckelse "åhnej, blir vi inte gifta på riktigt nu". Då brukar de tystna och diskussionen övergår till, grattis, vad roligt!

 

Jag tycker TS gjorde helt ratt. Om man vill gifta sig och tycker det ar viktigt sa tycker jag att man ska gora det klart for killen, och inte skaffa hus eller barn ihop forran han har friat, eller han har sagt ja till ens eget frieri. Om han redan har 'fatt' allting som ett aktenskap innebar (ett stabilt familjeliv, barn, etc) sa finns det ju ingen direkt anledning for honom att fria.

Jag tycker detta verkar vara jattevanligt i Sverige och jag tror det ar for att man ofta flyttar ihop och skaffar barn innan man ar gift eller ens forlovad. Det finns val ingen direkt anledning for en kille att fria om han redan har en familj och allt vad det innebar, och en ring pa fingret. Han kanner sig val redan 'gift' och tycker inte det behovs. Brollop ar ju sa brud-centrerade med fokus pa klanningen och dekorationer och allt det dar. Jag vet inte om killar tycker sant ar sa kul, generellt sett. 

 

Jag friade till sambon innan 12slaget på nyår. Nu är bröllop bokat till 31 augusti -13
Vi har en dotter på snart 1 år och varit tillsammans i 2 år.  

vill oxå!!!!