Hur bäst bemöta de man inte bjuder?

Vi hade en relativt liten vigsel (ca 40 gäster) och hade fått sålla ganska hårt vilka vi skulle bjuda. Blev inte ens hela släkten utan bara de som vi faktiskt har kontakt med. Bland annat blev inte min ena farbror och hans fru bjudna och inte heller en enda av mina kusiner. Däremot så tyckte min mammas särbos ena dotter att hon var självklart medbjuden! Vi är både vuxna och har bara setts vid enstaka tillfällen (exempelvis mammas eller särbons födelsedagar) men de senaste 3 åren har vi kanske setts 4 gånger totalt men knappt pratat med varandra vid de tillfällena. Inbjudan skickades till mamma men med både hennes och hennes särbos namn på inbjudan. Särbons dotter har alltså inte ens sett en inbjudan. Ändå så trodde hon sig vara bjuden. Som tur var fick hon sig en funderare dagen innan vigseln och smsade min mamma ifall ifall "Ville bara dubbelkolla så att jag verkligen är bjuden imorgon? Skulle faktiskt bli väldigt ledsen annars.". Mamma fick förklara för henne att det var en liten lokal så att vi hade fått sålla. Vem gör så dagen innan?? Väldigt jobbig situation, men den hade blivit ännu jobbigare om hon plötsligt dykt upp på själva bröllopet eftersom det inte fanns plats till henne...

Vilken bra tråd!
Tack för tipsen!!

Men hur gör ni med arbetskamrater som man träffar vareviga dag fram till bröllopet och som frågar om det etc,... bjuder ni dem eller inte och om inte hur bemöter man dem då :S Och om... har man verkligen lust/råd att också bjuda alla deras respektive som man aldrig träffat? =S

Känner verkligen igen mig..
Vår gästlista är än så länge på ca 180 personer! Släkten tillsammans är ca 110 personer, varav säkert hälften som vi knappt träffat på flera år, men "ingen får glömmas bort".
Till resten räknas gäster som är "familj" och de närmaste vännerna, vi har en väldigt stor vänkrets som vi faktiskt umgås väldigt mycket med. Men fortfarande är det folk som undrar om de "får komma på bröllopet" eller "kommer vi att bli bjudna?" och varje gång man ska svara så sitter det en klump i magen.
Som tur är så är många ändå väldigt förstående när de får höra antalet gäster på listan.
Vi, min fästman och jag, har alltid velat ha ett stort bröllop och nu får vi stå det kastet också! Haha

Oj den här tråden har levt sitt eget lilla liv!

På tal om tittbröllop och globröllop kan jag berätta att jag talade med en äldre släkting igår som berättade att när hon gifte sig var kyrkan knökfull med tisslande tasslande skvallertanter som var där för att beskåda skandalparet som var tvunga att gå till kungs för att gifta sig då hon var blott 17 år (och gravid) och han bara något år äldre.

Då var vigslarna offentliga (kanske idag också??) och vem som helst som önskade komma kunde göra det. Bjuden eller inte...

Detta åsido tycker jag iden med globröllopsinbjudningar är god och tackar återigen Pinkgrape för den och jag tycker också Aletas tips på svar var bra! 

I slutändan har det visat sig att de flesta ogäster som jag pratat med verkar inte alls så besvikna över att de inte får komma. Med facit i hand är nog mitt bästa tips att vänta så länge som möjligt med att gå ut med detaljer om hur bröllopet kommer att bli, just så att man har möjlighet att göra ändringar i gästlistan, som tex att ha vissa på globjudning och andra på kyrka+mottagning. Det är ju betydligt jobbigare att behöva oinbjuda någon som man redan bjudit...

Tack för alla svar!

En kyrklig vigsel är nog offentlig än idag. Det är ju faktiskt frågan om en gudstjänst, och dit får vem som helst komma.

Jag själv hade aldrig bjudit vänner eller personer som man inte känner så bra, meningen med bröllopet är ju att man ska ha den lyckligaste dagen i sitt liv och dela den med dom närmaste och käraste, så om man säger till arbetskamrater eller avlägsna bekanta att "tyvärr planerar vi bara ett bröllop för närmaste släkt och bästaste kompisarna" så kommer dom nog förstå... det är nog bäst att säga som det är och inte ljuga om saken...

Precis detta som jag tänker på.. vill helst inte bjuda vissa av släktingarna då vi inte kommer särskillt bra överrens men vet inte om jag vågar...

Finns ju inget bra sätt att göra det på man får ta det som ligger närmast en själv. Jag som är av facebook generationen och har nästan alla mina kollegor - som jag gillar - skrev på fejjan något i stil med "jag tycker om er alla och jag vill ha er alla med på min dag men jag har bara plats för fem av er på mitt bröllop, de första fem som skriver blir bjudna, resten av er har jag tyvärr inte plats för"

Ingen knusslade över det och då fick alla veta det samtidigt att jag inte hade plats men som sagt detta kanske inte direkt passar alla.

Vill oxå lägga till vilket jag missade i mitt inlägg var att de fem som skrev att de ville komma förklarade jag för ansikte mot ansikte att denna inbjudan gäller endast DIG och tyvärr inte din respektive. Dett strider ju mot etikettsreglerna men det var ingen som grät/gnällde över det.