• prinsessanochjag

    Bröllop & Barn

    Att ha med barn på bröllop verkar vara en känslig fråga som debatteras hett här på BT. Jag tycker såhär : För mig är bröllop en fest och hyllning till kärleken där man vill dela sin kärlek med familj och vänner. (Barn är ju frukten av kärlek.) Det är väl underbart med en fest för alla åldrar. Tycker att det kan vara upp till föräldrarna om dom vill ta med sig sina barn eller inte, det är väl bara "jobbigt" för dom som måste passa sina barn hela tiden. Tror inte det är någon annan som bryr sig, (speciellt inte efter ett glas champange eller två). Mycket tid, pengar och ansträngning läggs på att att gästerna ska känna sig så välkomna och speciella som möjligt (mat, dryck, presenter mm) då kan väl en och annan gäst få ta med sig sina barn om dom nu så gärna vill det. Eller ?

  • Svar på tråden Bröllop & Barn
  • Starling Ann

    Jag har ochvälskar barn, men vill brudparet att barnen stannar hemma hos barnvakt är det helt ok. Vill man inte gå utan sina barn kan man väl tacka nej till inbjudan.

  • Flotten

    Du har helt rätt Starling Ann. Dock efter att ha läst en massa på detta forum så är det enkla inte alltid det lätta, OM man nu tackar nej så finns det genast någon som får för sig att man bojkottar bröllopet, absolut vill ha barnen med sig eller något annat galet. Hade jag tackat nej till en vigsel för att jag inte har en barnvakt så är det MITT problem(som min familj väljer att lösa på det sätt vi anser bäst), inte brudparets.

  • Rufsas
    Flotten skrev 2010-06-04 16:29:09 följande:
    Du har helt rätt Starling Ann. Dock efter att ha läst en massa på detta forum så är det enkla inte alltid det lätta, OM man nu tackar nej så finns det genast någon som får för sig att man bojkottar bröllopet, absolut vill ha barnen med sig eller något annat galet. Hade jag tackat nej till en vigsel för att jag inte har en barnvakt så är det MITT problem(som min familj väljer att lösa på det sätt vi anser bäst), inte brudparets.
    För det första så bojkottar du ju faktiskt bröllopet. Sedan kan det bero på exempelvis att man inte kan få barnvakt etc.

    För det andra. Det är inte ditt problem. Det blir bådas problem när man med näbbar och klor försöker att leva genom sina barn och bli förbannad för att ungarna inte är medbjudna. Då är det faktiskt ett gemensamt problem. Det är så relationer går till och man är två personer i en relation. Inte en.


    Prioritering av en sak är ALLTID bortprioritering av en annan. Basta.


    OBS! För att undvika missförstånd är det föräldrar som prompt ska ha med sina barn eller så vägrar de komma, detta riktar sig till. Inte de som på riktigt har extremt svårt att hitta barnvakt.

  • BlackWIngedAngel
    Rufsas skrev 2010-06-04 16:58:03 följande:
    Det är inte ditt problem. Det blir bådas problem när man med näbbar och klor försöker att leva genom sina barn och bli förbannad för att ungarna inte är medbjudna. Då är det faktiskt ett gemensamt problem. Det är så relationer går till och man är två personer i en relation. Inte en. Prioritering av en sak är ALLTID bortprioritering av en annan. Basta. 
    För det första så diskuterade ju inte Flotten personer som slåss med näbbar och klor för att ha med sina barn utan folk som tackar nej till bröllop för att de inte har barnvakt. I obs:et skriver du om vilka du riktar dig till, men samtidigt var det ju Flottens meddelande du svarade på.

     


    Och visst är det en bortprioritering, men en förälder som inte har barnvakt och som i det läget inte prioriterar bort ett barnfritt bröllop hade jag snarare velat ta ett allvarligt snack med. Eller ringt socialen.

  • Rufsas
    BlackWIngedAngel skrev 2010-06-04 17:43:17 följande:
    För det första så diskuterade ju inte Flotten personer som slåss med näbbar och klor för att ha med sina barn utan folk som tackar nej till bröllop för att de inte har barnvakt. I obs:et skriver du om vilka du riktar dig till, men samtidigt var det ju Flottens meddelande du svarade på.   Och visst är det en bortprioritering, men en förälder som inte har barnvakt och som i det läget inte prioriterar bort ett barnfritt bröllop hade jag snarare velat ta ett allvarligt snack med. Eller ringt socialen.
    Tråden är fem sidor lång. Jag refererar inte bara till Flottens senaste inlägg. Men jag inser att jag var otydlig med det. Sorry.

    Men jag måste väl få kunna referera till ett inlägg och samtidigt kunna skriva till fler? Trodde det var lite det ett forum gick ut på...

  • Flotten

     


    Rufsas skrev 2010-06-04 16:58:03 följande:
    För det första så bojkottar du ju faktiskt bröllopet. Sedan kan det bero på exempelvis att man inte kan få barnvakt etc. För det andra. Det är inte ditt problem. Det blir bådas problem när man med näbbar och klor försöker att leva genom sina barn och bli förbannad för att ungarna inte är medbjudna. Då är det faktiskt ett gemensamt problem. Det är så relationer går till och man är två personer i en relation. Inte en. Prioritering av en sak är ALLTID bortprioritering av en annan. Basta. OBS! För att undvika missförstånd är det föräldrar som prompt ska ha med sina barn eller så vägrar de komma, detta riktar sig till. Inte de som på riktigt har extremt svårt att hitta barnvakt.

    Jag måste börja med att tacka BlackWingedAngel TACK för att du läser det som står skrivet.

    Rufsas, JAG skulle aldrig drömma om att ta våra barn med på en fest de inte är bjudna till men jag hade inte tvekat en minut att ta med dem om de var bjudna. "Learning by doing" är ett ledord här hemma.
    Däremot så finns det en del personer som får för sig att man bojkottar! deras bröllop när man av familjeskäl inte kan komma till deras fest bara för att de bjudit lång tid i förväg, detta underlättar i vissa fall men inte alltid. Allt kan nämligen hända under tiden. JAG lämnade inte(mina barn är nämligen lite större nu) till någon inhyrd dagispersonal eller liknade, det var en prioritering som var självklar för oss och vi anser inte att vi missat något väsentligt under den tiden barnen var små.

  • BlackWIngedAngel
    Rufsas skrev 2010-06-04 17:53:08 följande:
    Tråden är fem sidor lång. Jag refererar inte bara till Flottens senaste inlägg. Men jag inser att jag var otydlig med det. Sorry. Men jag måste väl få kunna referera till ett inlägg och samtidigt kunna skriva till fler? Trodde det var lite det ett forum gick ut på...
    Visst kan man kommentera andra inlägg samtidigt, men detta var väldigt tydligt ett svar på just Flottens inlägg. "För det andra. Det är inte ditt problem." ,gav åtminstone det intrycket. Om du inte ville svara på Flottens meddelande hade det förmodligen varit bättre att hålla det som ett separat stycke och inte börjat med att svara på just dennes mening. För det faktum att du började stycket med att svara på Flottens inlägg och sedan skrev om något helt annat, gjorde stycket väldigt osammanhängande.
  • Rufsas
    BlackWIngedAngel skrev 2010-06-05 11:23:02 följande:
    Visst kan man kommentera andra inlägg samtidigt, men detta var väldigt tydligt ett svar på just Flottens inlägg. "För det andra. Det är inte ditt problem." ,gav åtminstone det intrycket. Om du inte ville svara på Flottens meddelande hade det förmodligen varit bättre att hålla det som ett separat stycke och inte börjat med att svara på just dennes mening. För det faktum att du började stycket med att svara på Flottens inlägg och sedan skrev om något helt annat, gjorde stycket väldigt osammanhängande.
    Herregud.
  • knyttan
    Rufsas skrev 2010-06-05 12:15:20 följande:
    Herregud.
    Rufsas, jag vill minnas att jag har sett dig skriva i en annan trad att du jobbar med kommunikation, och om hur viktigt det ar HUR man sager nagot for att budskapet ska ga fram...

    Just nu sa tycker jag det verkar som om du ar extremt provocerad av den har fragan och darfor varken objektivt laser vad som faktiskt sags i de andra inlaggen eller kan argumentera pa ett vanligt satt, dvs. det du vill saga gar inte fram pga. hur du uttrycker dig...


    Jag kan i princip tycka att du har ratt att det ar tradigt med manniskor som inte kan vara atskiljda ens nagra timmar fran sina barn, men var och en har sina egna ideer om saker och ting och jag lagger mig inte i det. Om folk vill stanna hemma fran ett brollop pga. vad for orsak som helst (ingen barnvakt, ingen hundvakt, ingen kostym, inga pengar etc. etc. etc.) sa maste man ju inte skrika bojkott for det, precis som Flotten sa, det ar ju upp till var och en... och det kanske inte har ngt med prudparet att gora over huvud taget...


    Till alla: jag tycker vi ska chilla lite mer i den har traden....

  • pluggisen

    Hej!

    Vi bjöd alla i familjen om dom hade barn sedan fick dom bestämma själva om dom ville ta med barnen. Vi hade våra egna barn med och det ångrar inte jag. Barnen var så snälla och gulliga och det var bästa dagen i mitt liv. Hade inte kunnat gifta mig utan barnens närvaro, dom är liksom frukten av vår kärlek och en del av bröllopet. Vi hade även våra barn som brudnäbbar. Nu hade vi ett litet familjebröllop så det var inget problem.

    Vi skrev att alla barn är välkomna men att det är upp till föräldrarna att bestämma, vi ville inte ta det beslutet då våra egna barn skulle vara med. Vi skrev ett infoblad med inbjudan där det stod lite om det.

    Jag respekterar de som vill ha ett barnfritt bröllop men jag valde att ha med barnen.

               Lycka till:)

  • Rufsas
    knyttan skrev 2010-06-05 19:01:20 följande:
    Rufsas, jag vill minnas att jag har sett dig skriva i en annan trad att du jobbar med kommunikation, och om hur viktigt det ar HUR man sager nagot for att budskapet ska ga fram... Just nu sa tycker jag det verkar som om du ar extremt provocerad av den har fragan och darfor varken objektivt laser vad som faktiskt sags i de andra inlaggen eller kan argumentera pa ett vanligt satt, dvs. det du vill saga gar inte fram pga. hur du uttrycker dig...
    Självklart har du rätt. Jag har bara antagit att de som läser och skriver i tråden har varit aktiva i branfrittrådar tidigare.

    Till saken hör att jag är in a special place med några nära vänner som fick barn för två månader sedan som inte hört av sig sedan dess. Jag har provat med det mesta. Ringt, skickat sms, lämnat meddelande, skrivit sms och mejlat. Inget svar. Trots att jag ser att dem är jävligt aktiva på Facebook ovh i andra sammanhang. Och jag vet att det är andra av våra vänner som inte heller har fått svar. Dvs, det är inte personligt. Jag blir väldigt ledsen när jag tänker på det och andra bekanta som blir helt förändrade när de får barn. Många fler liknande situationer har uppstått. Bl a kommer inte min kusin på bröllopet eftersom hon fortfarande ammar sitt treåriga barn (!) och vi har bett om barnfritt. Ytterligare fler saker har hänt som gör att jag känner ett agg mot föräldrar som lever genom sina barn.


    Hursomhelst. Långt inlägg efter en vinkväll. Jag är väldigt ledsen för att vänner och bekanta tycker att det är viktigast i världen att de skaffat bar. Ja för dem. Men inte för mig och många andra.

  • Bride in leather

    Rufsas:


    Bl a kommer inte min kusin på bröllopet eftersom hon fortfarande ammar sitt treåriga barn (!) och vi har bett om barnfritt.


    Ok det kan jag inte förstå en 3åring klarar sig nog på vanlig mat vilket jag verkligen hoppas att han/hon får.


    Dock är det annat med små barn som ff ammas.


    Jag älskar mina 2 barn men jag är mer än mamma.På vårt bröllop ska barnen(familjens 6 stycken)vara med i kyrkan ocu under middagen sen ska de hem till oss med en barnvakt.

  • Rufsas
    Bride in leather skrev 2010-06-06 09:09:01 följande:
    Rufsas: Bl a kommer inte min kusin på bröllopet eftersom hon fortfarande ammar sitt treåriga barn (!) och vi har bett om barnfritt. Ok det kan jag inte förstå en 3åring klarar sig nog på vanlig mat vilket jag verkligen hoppas att han/hon får. Dock är det annat med små barn som ff ammas. Jag älskar mina 2 barn men jag är mer än mamma.På vårt bröllop ska barnen(familjens 6 stycken)vara med i kyrkan ocu under middagen sen ska de hem till oss med en barnvakt.
    Vill bara poängtera att ammande barn givetvis är välkomna.
  • minimis

     


    Rufsas skrev 2010-06-06 03:00:03 följande:
    Självklart har du rätt. Jag har bara antagit att de som läser och skriver i tråden har varit aktiva i branfrittrådar tidigare. Till saken hör att jag är in a special place med några nära vänner som fick barn för två månader sedan som inte hört av sig sedan dess. Jag har provat med det mesta. Ringt, skickat sms, lämnat meddelande, skrivit sms och mejlat. Inget svar. Trots att jag ser att dem är jävligt aktiva på Facebook ovh i andra sammanhang. Och jag vet att det är andra av våra vänner som inte heller har fått svar. Dvs, det är inte personligt. Jag blir väldigt ledsen när jag tänker på det och andra bekanta som blir helt förändrade när de får barn. Många fler liknande situationer har uppstått. Bl a kommer inte min kusin på bröllopet eftersom hon fortfarande ammar sitt treåriga barn (!) och vi har bett om barnfritt. Ytterligare fler saker har hänt som gör att jag känner ett agg mot föräldrar som lever genom sina barn. Hursomhelst. Långt inlägg efter en vinkväll. Jag är väldigt ledsen för att vänner och bekanta tycker att det är viktigast i världen att de skaffat bar. Ja för dem. Men inte för mig och många andra.

    För oss har det varit tvärtom, så fort jag blev gravid så tappade många intresset, det var sååå många fester som vi inte blev bjudna på etc. Vi försökte ofta förklara att visst ändras mycket men vi ändå vill fortsätta leva ungefär som vanligt.

  • Rufsas
    minimis skrev 2010-06-06 17:56:19 följande:
      För oss har det varit tvärtom, så fort jag blev gravid så tappade många intresset, det var sååå många fester som vi inte blev bjudna på etc. Vi försökte ofta förklara att visst ändras mycket men vi ändå vill fortsätta leva ungefär som vanligt.
    Och tänk vi har vänner som har fräst åt oss för att vi bjudit dem till grejer för att de ska känna sig välkomna. "Hur i hela friden tror ni att vi ska kunna komma på det här? Vi har ju precis fått BARN för guds skull!" Vad olika det kan vara.
  • Robi10

    På vårt bröllop blev alla barn bjudna (vi har själva 2 små barn) till kyrkan och festen. Vi hade ungefär 20 barn. Jag kan säga att det bästa vore att alla barn hade stannat hemma (det blev för livligt!), men jag vet att många som jag verkligen tycker om hade inte kunnat komma, vilket skulle vara tråkigt.


    Jag anlitade en barnflicka som följde med i kyrkan och på festen men mina barn ville bara vara hos farmor. Till sist fick farmor komma hem tidigare för att barna var för trötta. Jag rekommenderar definitivt inte att ha sina egna barn med på festen.

Svar på tråden Bröllop & Barn