Aktenskapsforord

Men det är ju skillnad på underhåll till barn och underhåll till fd äkta maka. Att inte vilja betala underhåll till sin exfru/man för denns uppehälle kan jag förstå, men det är ju inte samma som att betala underhåll för barnen. I tex USA så kan ju den fd maken/makan behöva betala underhåll även om det inte finns barn med i bilden, vet inte om det är samma sak i England.

Men det är ju skillnad på underhåll till barn och underhåll till fd äkta maka. Att inte vilja betala underhåll till sin exfru/man för denns uppehälle kan jag förstå, men det är ju inte samma som att betala underhåll för barnen. I tex USA så kan ju den fd maken/makan behöva betala underhåll även om det inte finns barn med i bilden, vet inte om det är samma sak i England.

Och man skiljer vad jag vet alltid på egendomen i sig (som inte nödvändigtvis ska delas) och värdet på den som ska delas om det inte är enskild egendom).

Anne.. Jo men beroende av värdet och allas finanser sa kan det ju ga pa ett ut. Vi har ett sadant fall i familjen pa makens sida; där mamman och hennes bror ärvt föräldrarnas hus; Brodern har gatt bort och hans del delas da upp mellan hans barn och hans fru. Hans fru är totalt rabiat och vill ha pengarna, medans de andra inte vill sälja huset och inte KAN lösa ut henne; det kan alltsa göra att de blir TVUNGNA att sälja det...

Självklart. För de flesta människor med "normal" ekonomi så är ju boendet en himla stor del av ens ekonomi och att ha råd att lösa ut sin partner är det verkligen inte alla som skulle ha.

Men jag var nog otydlig, mitt inlägg var tänkt som ett svar till någon högre upp som föreslog att man kunde dela enbart värdet och bevara egendomen som sådan (jag skulle såklart ha citerat det i mitt svar) i familjen. Min poäng var att det inte finns nåt som säger att man måste dela egendomen utan att det är värdet som delas redan som det är nu, i svensk lag.

För övrigt är de värdet av tillgångarna minus ev skulder som delas.

Och TS problem handlade ju delvis om nåt annat... sorry om jag är OT.

Ok da e jag med pa baten Anne. men VISST det ÄR vâldigt knöggligt när man har med olika länders lagar att göra; jag är svenska, maken fransman och vi bor i Luxemburg; Nu är vi gifta men innan dess skrev vi ett slags papper pa att om nagon av oss gick bort skulle den kvarvarande ärva innan tex förâldrarna. Fragan är hur stort vârde ett sadant papper har när du flyttat fran landet dâr du skrev det...

Zozo, man kan skriva ett officiellt lagvalsavtal om man vill, det tipsade jag TS om i början av tråden. Det är som ett äktenskapsförord men avgör vilket lands lag som ska gälla vid en skilsmässa. Annars är huvudprincipen i Sverige att lagen i det land paret bor ska gälla (om de inte kommer överens om nåt annat) - men vad som gäller i t ex Frankrike går säkert att ta reda på.

Ang. det där med underhåll till fd. maka. Den reglen finns här i Schweiz också och den grundar sig, precis som i England antar jag, i att kvinnan oftast inte arbetade/ arbetade deltid även om paret inte hade barn och om de hade det säkert var hemma ca 5-10år. Då har hon ju inte haft en rimlig chans att utveckla sig karriärmässigt, har mycket liten pension om hon är skild osv. Hon har ju "offrat" sig för familj och hem, så där tycker inte jag det är något konstigt med att maken ska betala underhåll för barnen plus fd. makans uppehälle. Beroende vid vilken ålder skilsmässan är har hon ingen chans att få ett kvalificerat jobb. Att hon sen måste anstränga sig och anpassa sig till den nya situationen borde vara självklart. Sen att det ibland inte tas hänsyn till fd makens reella ekonomiska förmåga och att underhåll ibland betalas ut (för fd. makan) trots att hon hittat en ny fast parter är ju ganska vrickat.

Jag kan dock förstå att sådana regler låter absurda för en svensk eftersom sitationen i sverige är helt annorlunda. Jag blev själv chockad av att många unga kvinnor här i landet som lägger 4-6 år på en universitetsutbildning på allvar säger att de efter utbildningen tänker skaffa barn och vara hemma en 10 år för att därefter arbeta 30-50%. Självklart ska man göra det som passar en själv bäst, men att andelen är så stor är lite skrämmande för mig iaf. Men nu blev jag visst lite OT.. (Kan bli väldigt irriterad på kvinnors situation i det här landet..)
Ville egentligen bara visa på att regeln om underhåll till fd. maka kanske har ett vettigt ursprung, även om den borde anpassas till den reella situationen.

I frankrike har man även underhallsplikt till tex föräldrar som av ngn anledning inte kan försôrja sig själva..

anne på grönkulla skrev 2008-07-04 09:56:28 följande:

Stämmer verkligen det?
Jag är inblandad i en arvstvist just nu dät den svenska lagen tillämpas över den där den avlidne var bosatt. Lagarna säger helt olika och advokaterna här går efter den svenska lagen. Detta trots att alla arvingar (som vill ge sig tillkänna) helst vill att lagen i det andra landet tillämpas.

Där sägs det nämligen att makar som inte bor ihop inte ärver varandra, men sådan är inte lagen i Sverige.

Aleta, jag har inboxat dig. Svenska jurister kan ha fel, eller vilja tillämpa svensk lag för att det är den de känner till bäst. Men det kan vara så att all egendom finns i sverige eller så.