• engelsman

    Aktenskapsforord

    Jag har redan arvt och kommer att arva mina foraldrar nar den tiden kommer. Jag vet att detta kommer att bli som enskild egendom och kommer mao inte vara del av giftorattsgodset.

    Eftersom jag lever i England sa respekteras inte "svensk" enskild egendom utan allt blir del av giftorattsgodset. Jag har diskuterat detta med min blivande och hon forstar detta. Vi har darfor kommit overens om ett aktenskapsforord.

    Men varenda gang vi diskuterar detta sa blir hon anda rosenrasande, irriterad och valdigt jobbig och ha att gora med. Sager att jag inte alskar henne, jag ar girig och bara tanker pa mig etc. Jag tycker att jag bara vill att respektera de som givit mig egendom.

    Jag ar inte sa fortjust vid tanken pa att eventuellt behova betala underhall etc efter eventuell skiljsmassa. Men hon tycker det ar valdigt viktigt etc.

    Vad tycker folk i allmanhet om aktenskapsforord?

    Vad ska jag ta mig till?

  • Svar på tråden Aktenskapsforord
  • PennyJenny
    20080802 skrev 2008-07-02 15:37:12 följande:
    PennyJenny: Det dramatiska med äktenskapsförord tycker jag inte är att man funderar på hur det ska gå utifall att man skiljer sig någon gång utan just att man påverkar frödelningen av resurserna. Det är ju en försäkring för den som sitter på egendomen men för den som INTE har de resurserna är det ju bättre försäkring med ett äktenskap utan förord. Vet du förresten hur man skriver förord på "vissa pengar"? Anger man en summa eller en viss placeringsform eller...? Pengars värde förändras ju och placeringar är ju oftast inte heller för evigt.
    Nu ser ju jag på det på det sättet att jag inte tycker att jag har rätt till hans pengar som han har tjänat innan vi ens träffades och som han har förvaltat väl. Så det är just de pengarna vi har skrivit om. Och det står en summa i äktenskapsförordet och så lite olika villkor kring det. Däremot så gäller att allt som vi tjänar, sparar, placerar osv från och med att vi har gift oss ska delas mellan oss vid ev skiljsmässa. Det gäller även ev räntor som min man får från de undantagna pengarna (har jag för mig i alla fall). Pengarna som är undantagna är också så att om han gör dåliga investeringar eller de minskar i värde så får han bara ut den summan som finns kvar. Det är ganska viktigt att hålla de besparingarna åtskilda från våra överiga gemensamma, men det är iofs ganska enkelt löst.

    Det är ganska vanligt att man skriver äktenskapsförord om summor, vi tog hjälp av en firma via nätet som drog upp själva dokumentet åt oss och så skickade hem det.

    Visst, om vi går skilda vägar har jag ingen rätt till den delen av hans förmögenhet. Men varför skulle jag det? Varför skulle jag "tjäna" på äktenskapet i just det hänseendet? det vi drar in tillsammans är en helt annan sak. Jag tycker inte heller att det är relevant ifall vi har barn eller inte. Jag kan verkligen inte se varför han ska ge mig av de pengarna bara för att vi ska ha samma utgångsläge efter en skiljsmässa när det är pengar som han hade långt innan mig.
  • 20080802

    Nej jag förstår precis hur du tänker och tycker det är ett vettigt sätt att resonera. Dock är det bara ett sätt att se på det och allt går att vrida och vända på många sätt. Finns liksom ingenting självklart i de här frågorna, tycker jag. Känn dig nu inte anklagad av detta utan jag använder bara er som ett exempel i denna intressanta diskussion...
    En intressant fråga är ju vad han har tänkt göra med de pengarna. Ska de bara sitta där och förränta sig eller har han tänkt använda dem till något särskilt. Utgående från att ni vilket man får hoppas aldrig separerar så kommer de ju på ett eller annat sätt att användas av er familj. Han skulle ju kunna tänka att han inte behöver jobba heltid eftersom han har den där reserven till exempel. Om du inte har motsvarande så kan du inte gärna resonera på samma sätt. Han kanske vill ut och resa för pengarna. Får du följa med då? Han kanske vill ha dem när han blir pensionär så att han inte ska behöva dra ner på sin levnadsstandard då. Ska ni ha olika levnadsstandard då? Jag vet som sagt att det är svårt detta men jag har lit esvårt att se hur man helt kan separera på mitt och ditt om man har för avsikt att leva tillsammans som en familj. Men min sambo är mycket för att var och en ska ha sitt så jag är van vid det sättet också!!!

  • Zozo

    20080802; hur maken använder pengarna I förhallandet i det fallet är vâl inte sa viktigt egentligen. Vill han ga ner till halvtid och anvânda pengarna fôr att tâcka lönegapet för familjens behov är vâl det rättvist?
    Jag tycker vâl eg att det är mest vettigt med âktenskapsförord i fall där man har tex ett hus eller dyl i familjearv. JAG vill definitivt inte vara med och gruffa med makens syskon i ett sadant fall. Hade jag ärvt ett hus av föräldrarna sa ser jag inte varför maken skulle ha nagon del i det om vi skiljer oss egentligen... men sa âr det ju om man inte skriver ngt speciellt.

  • 20080802

    Zozo: Håller helt med. Tycker också att den mest uppenbara anledningen till äktenskapsförord är fast egendom i släkten, så att säga. Det jag i övrigt försökte exemplifiera i mitt inlägg ovan var att det inte är så självklart att pengar från "före förhållandet" inte har något med make/maka att göra och det under viss förutsättnignar kan skapa en viss obalans i förhållandet. Förhoppningsvis har man en så bra relation att detta kan redas ut utan problem, men det kan ändå kännas lite märkligt för den part som INTE har en massa egna pengar. Så kan jag känna det och då är jag ändå inte barskrapad på något sätt men har betydligt mindre både besparingar och inkomst än min blivande.

  • Zozo

    Vi hade ju inga besparingar INNAN sa alla besparingar vi har nu gar ju till oss sas... även om maken tjänar mer; jag har a andra sidan flyttat fran Sverige till hans land och da far man ju tyvârr ofta sta ut med sâmre lön, förutom att vi inte alls är i samma bransch.. men sa vill jag inte halla pa att râkna. Hade heller inte velat râkna sa om det var pa andra hallet, dvs JAG som tjänade mest, som det var när vi var studenter.

  • 20080802

    Nej men poängen med ett äktenskap är ju att man inte ska behöva räkna så utan att man kan se det som att allt mitt är ditt. Men som sagt det är långt ifrån någon självklarhet och beror så mycket på...

  • 20080802

    Jag menar naturligtvis inte att det är ENDA poängen med ett äktenskap. Bara så jag slipper försvara mig mot sådana kommentarer...

  • PennyJenny
    20080802 skrev 2008-07-03 13:02:54 följande:
    Nej jag förstår precis hur du tänker och tycker det är ett vettigt sätt att resonera. Dock är det bara ett sätt att se på det och allt går att vrida och vända på många sätt. Finns liksom ingenting självklart i de här frågorna, tycker jag. Känn dig nu inte anklagad av detta utan jag använder bara er som ett exempel i denna intressanta diskussion... En intressant fråga är ju vad han har tänkt göra med de pengarna. Ska de bara sitta där och förränta sig eller har han tänkt använda dem till något särskilt. Utgående från att ni vilket man får hoppas aldrig separerar så kommer de ju på ett eller annat sätt att användas av er familj. Han skulle ju kunna tänka att han inte behöver jobba heltid eftersom han har den där reserven till exempel. Om du inte har motsvarande så kan du inte gärna resonera på samma sätt. Han kanske vill ut och resa för pengarna. Får du följa med då? Han kanske vill ha dem när han blir pensionär så att han inte ska behöva dra ner på sin levnadsstandard då. Ska ni ha olika levnadsstandard då? Jag vet som sagt att det är svårt detta men jag har lit esvårt att se hur man helt kan separera på mitt och ditt om man har för avsikt att leva tillsammans som en familj. Men min sambo är mycket för att var och en ska ha sitt så jag är van vid det sättet också!!!
    Nejdå, jag känner mig inte attakera så det är lugnt.

    Du undrar lite hur vi gör med pengarna om vi nu inte skiljer oss. (Och det har vi ju verkligen inte tänkt göra.) Men så länge vi är gifta och lever vårt liv ihop ser vi på de där pengarna som våra. Som en buffert typ. Det är inte pengar vi tar av om vi inte absolut behöver eller vill. Min man skulle aldrig få för sig att ut och resa utan mig eller att han skulle kunna använda pengarna för att ändra på sin levnadsstandrad men inte på min. Det enda som äktenskapsförordet gör är att ifall vi går skilda vägar så har jag ingen rätt till dem. Men medan vi är gifta så ser vi på dem som på allt annat vi äger, det är vårt gemensamma att bestämma gemensamt över. Om vi skulle spendera dem på konsumtion, resor eller dylikt, tja då försvinner dem. Det är inget som då kan räknas av vid en ev skiljsmässa heller, det står också i äktenskapsförordet. Däremot så om han investerar dem i tex ett hus, då har han rätt till större del av huset med motsvarande värde vid en ev skiljsmässa, men det är det enda.

    Visst är det som 20080802 skriver alltid en risk att sånt här skapar en obalans i ett förhållande, men i vårt fall funkar det fint. Vi har varit ihop i 7 år, vet precis vart vi har varandra och har aldrig haft några problem att prata om pengar. Pengar har aldrig någonsin varit ett föremål för någon hätsk diskussion hos oss. Vårt upplägg passar inte alla, helt klart, men det funkar fint för oss.
  • 20080802

    PennyJenny: Låter som ett väl genomtänkt upplägg!!

  • JosieAdde

    Är nog bra att hålla isär underhåll och enskild egendom.
    Skriv att du behåller enskild egendom men att hon blir ersatt för en del eller halva värdet vid en ev skilsmässa.
    Sen förstår jag inte varför du inte kommer vilja betala underhåll? Har ni/ska ni inte ha barn?

    De brittiska familjelagstiftningen är verkligen så gammeldags...t ex har ju inte "utomäktenskapliga" barn arvsrätt elle rogifta mödrar rätt till underhåll..helt sjukt...

Svar på tråden Aktenskapsforord