Gifta sig fort?

Lite OT men...

Jag har oxå hört om det där.
Men vi skuttade runt på rosa moln tills vi fick barn....då blev det tufft eftersom att jag fick göra det mesta o fick förlite sömn.
Vi hade inte bråkat om ngt innan dottern kom, allt hade varit lull lull....så hon kom med ett litet uppvaknande.
Och då hade vi varit tillsammans i 3 år när hon kom.

Nu har vi tagit oss igenom småbarnstiden och har haft det riktigt tufft, men vi vill inte ha ngn annan och tänker tillbaka på det vi fann hos varann för 7½ år sedan.
Så det var värt att kämpa för och i höstas gifte vi oss.

Vi förlovade oss efter 27 dagar, gifte oss efter 6 mån o 1 dag (o jag slutade gymnasiet dagen innan), första barnet kom efter 10 mån o 25 dagar. OCH - jag var dessutom "bara" 17 år (har man lekt klart så har man...)
Nu har vi varit gifta i över 20 år, och vi beter oss fortf som nyförälskade (Barnen har tom slutat skämmas för det!) och känner oss så också. Lillen tar studenten i juni.
Mina föräldrar förlovade sig efter 3 mån, bröllop 6 mån, första barnet efter knappt 5 år. De har varit gifta i 45 år.

Vi förlovade oss den 12/9-07, vilket var drygt 9 månader efter vi träffats för första gången. Den 23/12-07 föll han ner på knä och friade och den 30/8 i år gifter vi oss, inte riktigt två år efter första mötet. Och i början, de första två/tre månaderna, till ung mars/april 2007 var vi bara vänner. Så folk tycker det har gått fort för oss. Med tanke på att jag var gift när jag träffade min blivande och inte ens skild än när han friade så..men nu är jag lyckligare än någonsin.*S*

Vi traffades pa jobbet, blev ihop efter ca 4 veckor, gifte oss 13 manader senare.

Vi pratade om att gifta oss redan efter 4 manader tillsammans. Han ar valdigt annorlunda fran andra man jag varit med, har aldrig velat gifta mig eller skaffa barn forut. Med honom vill jag ha allt!

Den sanna kärleken kan verkligen öppna ens ögon hehe kul det där. Jag trodde aldrig att jag skulle gifta mig så ung men så är det när man hittar den rätta.

Vi har fått höra att vi gifter oss väldigt snabbt, men själv tycker jag inte det. Vi gifter oss efter 4,5 år tillsammans.

Däremot gifte en kompis till mig väligt snabbt, den förlovade sig knappt en månad efter att dem hade träffats/blivit tillsammans och gifte sig efter 6 månader. Nu har det gått ett år och dem är fortfarande lyckliga.

kommer ju aldrig gifta mig själv, men tycker det är vansinnigt kul med par som tror på kärleken och vågar satsa

Hehe håller med dig att det är väldigt modiga att våga satsa på kärleken

Varfor kommer du aldrig gifta dig Fjosok? Och hur vet du det med san bestamdhet? *Nyfiken*

har man chansen så ska man, tycker jag. vi som aldrig fick chansen tycker nog i dom flesta fall att många "tvekare" efter flera år är minst sagt lite knasiga

Fjosok du har ivarje fall möjligheten att vara glad för andra istället Och en annan fördel.. du sparar en maaaassa pengar *man måste se allt positivt*

Precis. Har ju inte rådit brist på bröllop i ens liv *s*

Men tycker ändå det är coolt med alla som tror på kärlek så starkt. Ett bevis att romantiken fortfarande lever

Jag och min m2b och om två veckor sambo :) förlovade oss 4-5 mån efter att vi träffats och vi gifter oss ett år efter förlovningen:)
Visst reagerar folk i omgivningen, men det har lugnat sig.
Är jättenervös nu när vi ska flytta ihop..det är större nu än det var första g man flyttade ihop med någon för då kom man direkt från föräldrahemmet och nu har ju båda ett riktigt hem och dessa ska ihop.

Har dock aldrig riktigt förstått varför folk ska reagera på att an väljer att knyta banden rel tidigt. Det anses som ett störe vågspel att gifta sig efter något år bland många än att skaffa barn. Tycker det verkar vara en lite knasig inställning, minst sagt.

Och dessutom, vem ska tala om för mig vad som är rätt i MITT liv, framförallt om man inte är typ 19 längre.

Kan jag känna ...

Jag ar lika chockad som familj och vanner. Jag sag t.o.m fram emot att leva ensam, med den familjen jag redan har (syrrans kids som ar mitt ALLT).

Sen klamapar han in...
Skulle vi, Gud forbjude, skilja oss sa vill jag fortfarande leva sadar. Mitt hus, min sang, kattunge, forfester...

Tror det small till mycket for att han kommer fran Pakistan och ar valdigt annorlunda fran svenska/europeeiska (bor i England) killar.
"Once you go black, you never go back..." Ja, harfargen iaf...

hehe önskar jag kunde bli så kär ...

verkar omöjligt :)

TRE minuter efter att jag såg min kvinna första gången, tog jag hennes hand i min, och friade. Hon tittade mig i ögonen och svarade ja. Efter tredje mötet blev vi sambos. Efter sju månader var vi gifta. Att det inte gick ännu fortare beror på skattemyndigheterna och den lokal vi ville ha åt oss själva.

Varker hon eller jag har ens funderat på giftemål med någon annan innan vi träffades. Men med henne kändes det SÅ RÄTT! När jag berättar detta brukar folk säga "det där tror jag inte på!" eller "vad fort det gick för er" men jag bara ler och säger: varför ska man vänta om det känns så otroligt rätt?