Porr?

Misstrixie: Tack så jättemycket för dina kloka ord. Det värmer att få snälla ord och en bra förklaring på hans beteende. Jag har hunnit smälta allt lite mer nu. Han är verkligen ledsen för det här. Och han har förstått att det inte handlar om sex eller porr utan om lögner och hur ledsen jag blir för att han inte vill ta tag i våra problem. Våra problem beror på att han inte tror att jag vill ha honom. Han har väldigt låg självkänsla. Håller med om att det problemet antagligen gör det frestande att smita in på en porrasjt istället. Det är ju mycket läskigare att försöka ha sex med någon som man inte tror tycker man är sexig.

Vi behöver nog inga knep för hur vi ska hitta tillbaka till sexet. Jag känner mig inte alls upplagd för sånt nu. Bryr mig mer om att hitta tillbaka till honom och hoppas att vi kan hitta nåt sätt att lita på varandra igen. Sedam finns förhoppningsvis mer vilja från hans sida att prata om vårt sexliv och de problemen när de värsta såren läkt från den här tråkiga incidenten. Och då tror jag säkert att vi kan komma på nåt bra hotell-tips eller rollspel eller vad som nu behövs...

Vi vill ju lösa det båda två. Så det hoppas jag att vi kan. Jag är glad att han förstår mig. Annars hade allt känts hopplöst.

Sommargrönt,

Vad skönt att höra att ni kan kommunicera så rakt om det här nu, det kommer säkert att leda till att er relation blir ännu djupare och starkare på sikt. Jag tycker inte heller ni ska försöka er på en massa experiment eller rollspel i nuläget, sånt kan vara kul som krydda men jag tror inte att det är det rätta sättet att hitta närhet och trygghet i sexlivet när man kommit lite ur balans.

Det positiva när såna här kriser inträffar är ju att man ser varandra som de mänskliga varelser man är, med fel och brister och osäkerhet och allt annat som faktiskt är delar av oss. Men kan man se en person med alla hans/hennes svagheter och ändå känna sig säker på att man vill dela sitt liv med den personen... då har man ju kommit en bra bit på väg mot en bra framtid tillsammans.

Fortsätt kämpa, ni kommer att kunna lösa det här. Kramar!

Jag tycker personligen att det här är fruktansvärt.. =(

Hej sommargrönt!

Har inte orkat läsa riktigt alla inlägg men jag lägger in ett ändå... Det var så väldigt många!

Jag har själv varit med om ungefär samma sak.
Kom förra sommmaren på min man när han surfade på porr, trodde själv, dum som man är, att det bara var nåt som han inte hade surfat in på utan att det var nåt som bara kom upp av sig självt...
Min man och jag är kristna och är väldigt aktiva i en kyrka och vi båda har flera gånger pratat om hur fel vi tycker att porr och det som hör till är.

Nån dag efter att jag kom på honom så berättade han för mig och jag trodde jag skulle sjunka genom jorden. Min första tanke var att jag inte skulle kunna leva med honom, för tydligen så kände jag ju honom inte riktigt osv.
Men efter ett tag så gick den känslan över och det jag kände mig mest sviken över var hur han kunde gifta sig med mig utan att berätta att han hade dessa problem... Ha har tydligen haft problem med porr sedan han var tonåring...
Hur kunde han stå där i kyrkan och säga "ja" utan att tänka på att jag kanske skulle tycka det var väldigt viktigt för oss att han hade sagt nåt, att det faktiskt kunde påverka om vi skulle gifta oss överhuvudtaget...

I alla fall så skämdes vi båda så med att berätta detta för någon så han försökte ta i tu med problemen själv och jag försökte förlåta honom utan hjälp av andra... vilket inte är lätt.

Jag rekomenderar er att prata med någon i er församling som ni har tillit till och som ni vet inte dömer er utan ger er så mycket hjälp som möjligt.
Han kommer inte att kunna sluta med det på egen hand och är det till och med så att han inte vill sluta med det så fråga dig själv om du kan leva med det? orkar du det?

Du ska absolut inte gifta dig bara för att nu har ni ju lagt ut pengar, skickat inbjudningar, bokat lokaler osv... Det ska du inte tänka på. Erat äktenskap ska hålla hela livet, klara det det? Ni kanske behöver skjuta upp det ett tag?

Ta det på allvar så att det blir rätt. Bröllopet är ju inte bara en fest utan ni ingår äktenskap som ska hålla hela livet.

Hoppas jag kunde hjälpa något...

Det är bra att ni kan prata om det öppet med varandra, det är viktigt!

Lycka till med din relation med din fästman.
Jag hoppas att allt löser sig till det bästa för er båda!

frugan 2005: Problem=Porr!?? Vad pratar du om?? vem har sagt att porr är ett problem??

Oj, tycker att det var en lite klumpig kommentar av din m2b! alltså gällande bilderna, att dom tjejerna är villiga och smala etc.

men så är dom inte verkliga heller!! titta omkring dig, hur många tjejer är supersmala med jättetuttar och villiga som porrstjärnor..inte många va!

Jag förstår verkligen att du är ledsen, det värsta är att han ljugit för dig och i kombination med er svacka i sexlivet är det inte så konstigt att du känner dig otillräcklig.
tycker att du ska prata med honom och berätta om dina känslor och hur du känner dig när han hellre sitter med "villiga" tjejer på nätet än med dig.
Har som många andra varit med om liknande och det som löste det för oss var att prata, prata och prata.

Numera tittar vi tillsammans ( inte så ofta) och han har i stort sett tappat intresset helt för grejen..så nej jag tror inte att alla killar gör så.

Hej

Tycker inte du ska ställa in det hela det blir inte att lösa problemet i alla fall. Du säger att ni har pratat men jag rekommenderar helhjärtat att gå till någon annan (proffs) och prata om detta tillsammans, kommunen har familjerådgivare som man får tid hos ganska snabbt om ni är mer kyrkliga av er kan man alltid prata med någon från kyrkan. Att prata med någon utomstående sätter perspektiv på det som har hänt, er relatuion samt tankar och besvikelser. Jag önskar verkligen att fler skulle våga detta iställer för hemsnickrade lösningar som inte fungerar. Jag lovar att det är ett mycket bättre alternativ än att ställa in allt och gå runt och fundera i sin ensamhet.
Prova åtminstonde!!!!!

Åh, vad skönt att ni verkar kunna prata så bra om det!! Håller alla tummar jag har för att ni löser detta till sammans & att han får "rätt" på självförtroendet så att ni kan hitta "tillbaka" till varandra

... nu har jag bara skummant, men Sommargrönt, mitt råd till dig skulle vara att försöka separera ert tillfälligt haltande sexliv och faktumet att killen spanar på porr. Jag tror inte att det är "ersättning" för dig, inte alls. Fantasier är fantasier och de är bra att ha. Men att man fantiserar om något, behöver inte alls betyda att man söker just detta (t ex stora bröst, smala tjejer, mm). Fantasier är så mycket annat.
Jag tycker absolut att ni ska prata om detta tillsammans, eftersom du blivit sårad (coh du är inte alls dum/fånig/naiv).
Tänker på dig, lycka till!

Tack för alla kommentarer. Det känns redan mycket bättre. Vad lite tid kan ge perspektiv. Ville bara poängera en gång till att jag inte tycker att porr är fel, det verkar vara vissa här som fått den uppfattningen. Personligen så kan jag ha lite problem med industrin i sig och vilka arbetsvillkor/kvinnosyner man uppmuntrar när man tittar på sådant. För mig är det en djungel som det känns svårt att ha insikt i. Men förutom det så anser jag att det är upp till var och en. Och även om det kanske inte är min grej så har jag inget emot det egentligen.

Jag tror inte heller att vi borde prata med ett proffs. För mig känns det som något man gör när man inte når fram till varandra på hemmaplan. Och vi kan prata och respekterar varandras känslor, även om detta var ett snedsteg som min m2b gjorde. Han gjorde det inte för att vara elak. Han skämdes och ville inte berätta därför men förstod inte att det skulle få sådana effekter på mitt känslomässiga plan. Förhoppningsvis har han förstått skillnaden på att "inte berätta" och "dölja/ljuga" och gör ett bättre val nästa gång. Och så har ju jag fått tillfälle att berätta att jag inte tycker han ska skämmas heller. Det kan förhoppningsvis få vårt sexliv att bli bättre så småningom.

Att prata med kyrkan känns definitivt inte som ett alternativ. Det är ju deras "fel" att min m2b skämdes. Om han inte gjort det hade han nog inte ljugit, även om det inte ursäktar beteendet i sig. Jag tror vi klarar detta själva. Med lite hjälp och underbar chockterapi härifrån vill säga! Tack så jättemycket alla. Igår var vi på litet bröllopstema i kyrkan i träffade präst och allt. Lyssnade på psalmer om kärlek och andra kärlekssånger, tittade på bordsdekorationer och annat. Vi gick runt där och delade vår lilla hemlighet tillsammans. Och visst känns det lite tungt och jobbigt. Men det kändes mellan oss att det inte finns några tvivel om framtiden...som om vi kommit ännu lite närmre varandra.

Jag tror att ni kommer att fixa det här alldeles perfekt tillsammans! Hoppas att det här för er närmare varandra och att ni vågar be och berätta om era fantasier, så kommer ni att få ett underbart liv tillsammans. Lycka till!

Sommargrönt.. Tänk pa att ni är tva om det hela. Om din kille är för "pang pa" och det far dig att slockna far du kanske visa honom mer demonstrativt hur du vill ha det. I stället för att bara acceptera att det inte funkar och vânta pa nâsta gang..

Vi kan visst ibland komma ner i en gang i manaden typ, men det är periodvis, när det är mkt jobb och stress tex.. Är det sa hela tiden och ni inte trivs med det maste ni ju göra ngt at det.

Porr i sig tycker jag inte har med saken att göra; för mig handlar det inte om "i stället för" utan om ett komplement sas.