• Isse05

    Blir nog inget bröllop...

    Har planerat att gifta oss 31 maj 2008. Blir nog inget med det vad det verkar. Mina föräldrar kommer inte överens (de är skilda sen två år). Har sagt att jag vägrar lägga ner pengar och planering på en dag som jag ska gå och vara orolig över eftersom dom inte kan skärpa till sig. Saken hör också till att pappa vill ha med sin nya tjej på bröllopet och då kommer inte min mamma. Vi funderar just nu på att skita i allt och göra något annat. Utan släkt och vänner. Förslag mottages gärna!!!!

  • Svar på tråden Blir nog inget bröllop...
  • avil

    men JAG kan inte fatta att man är nära att sluta ut ,sitt eget bröllop,för att föräldrar inte är överens!?
    Skit i de då! det är ER dag o ERT bröllop!

  • Trettondagsafton

    Jenny!

    Min föräldrar är gifta och min M2B:s lika så, så där har vi inga problem.

    I en annan tråd har jag dock svarat följande och jag tycker likadant i ditt fall. Din mamma får helt enkelt stå ut! Placera dem långt ifrån varandra och kräv att de uppför sig (lätt för mig att säga Även om din pappa säkert kunde valt en roligare fru så är det trots allt hans val och eftersom de är gifta tycker jag det var rätt att bjuda henne (sedan har jag för mig att din pappa betalar en stor del av bröllopet också....) Vuxna männiksor får helt enkelt lägga sina egna problem åt sidan för er skull. Den dag ni får barn
    blir de väl ändå tvugna att träffas - du kan inte gärna begära att din pappa alltid ska lämna frugan hemma på dop, födelsedagskalas etc. De är ju gifta även om du inte gillar henne. Försök förklara för din mamma att du inte heller gillar din styvmor men att du bjuder henne ändå därför att hon är gift med din pappa (för hans skull och för att du repsekterar honom). Det är lika bra att din mamma försöker vänja sig för det blir nog inte sista gången de träffas och hon vill väl inte missa viktiga kalas framöver.

    Så här skrev jag i den andra tråden (i detta fall hade brudparet redan barn men ni kanske får så småningom):

    Mina morföräldrar separerade ett drygt år innan mina föräldrars bröllop och min morfar gifte snabbt om sig med en ny kvinna (som han känt i många år). Mormor och morfar var skilda i drygt 30 år innan de båda dog av ålderdom. Under hela denna långa tid träffades de aldrig. Under hela min uppväxt kunde jag aldrig räkna med att både mormor och morfar kom på dop, födelsedagar, konfirmation, studentmottagningar etc. För att mormor skulle få gå (och för att han inte vågade träffa henne) tackade morfar alltid nej. När det gått en tid sa mormor att hon kunde tänka sig att träffa honom igen och till min student (då de varit skilda i 20 år) bjöd jag själv in dem båda, men morfar (och hans fru) tackade nej.

    Jag tycker du ska "tvinga" dina föräldrar att uppträda som vuxna människor och komma för din skull. Jag tycker också att du ska fråga din mamma om det är sådana signaler hon vill ge dina barn (sina barnbarn). Ska de böva minnas att morfar och mormor inte kunde lägga sina konflikter år sidan för en viktig dag och träffas och glädjas för andra.

    Nu när jag själv ska gifta mig har jag medvetet valt att inte bjuda min morfars änka, trots att vi träffas ibland. Eftersom både morfar och mormor är döda skulle hon mycket väl kunna komma, men jag har helt enkelt ingen lust att bjuda någon som så konsekvent tackat nej till att dela alla andra högtider med mig.

  • Trettondagsafton

    Hoppsan föregående inlägg skulle INTE ligga här.

  • Brollop15juli

    Hej tjejen.
    Ska veta att jag lider med dig.
    Tyvärr känner jag igen detta för väl.

    När vi annonserade i somras att vi skulle gifta oss tog det ca en månad innan mamma frågade om min pappa skulle komma.
    (separerade innan jag föddes.)
    När jag svara ja så svarade hon att jamen då får vi fundera på om vi kommer. Aldrig varit så besviken och ledsen.
    Tanken på att ens egen mamma inte ska dyka upp på ens bröllop var totalt förkrossande.

    Mitt tips, som jag själv gjorde var.
    Sätt dig ner med din mamma, när ni är lugna och sansade båda två. Förklara hur DU känner när hon "hotar" med att inte komma.
    I mitt fall gjorde jag klart att jag varkeen tänker välja eller prioritera den ena föräldern. Du har inte valt att ha separerade föräldrar och ska därför inte straffas för det.
    Kan blidka henne med att du kommer se till att dem sitter i varsin ände av salen exempelvis.

    Att bara undvika sitautionen kommer inte göra dig någon nytta.
    Dem/hon kör mental utpressning och ärligt, det kommer inte sluta efter bröllopet om man inte hävdar sig själv.
    Kommer kanske dop och liknande saker i framtiden.
    Dem behöver inte tycka om varandras närvaro, men för sin dotter måste man faktiskt ställa upp och offra en del för att få det att funka.

    Oj det blev långt...

    Vill du diskutera mera så får du gladeligen höra av dig.
    Jag vet att det inte är lätt och man vill inte såra sina föräldrar.

    Lycka till och god jul på dig!

  • Marsaphir Marlean

    Jag hade frågat min mamma om hon inte kommit över min pappa än. Jag menar han har ju tydligen gått vidare med sitt liv så varför kan hon inte bete sig som en vuxen ang. det?

  • Little Nikki

    Skumt när vuxna människor beter sig som 16 åringar!!! Hur sjutton kan det bli så??

  • CattiM

    Jag har det precis likadant. Min pappa lämnade min mamma för tio år sen för en yngre kvinna. Dom har nu två barn, fem och sju år. Min mamma och pappas nya har aldrig träffat varann. Min mamma har sagt flera gånger att hon inte kommer. Nu börjar det väl ändra sig, att hon kommer man att hon bävar för det. Det kommer inte bli en lycklig dag för henne säger hon.
    Även om min mamma kommer så känns det jobbigt. Det kommer nog inte vara en så lätt stämmning. Så det kommer bli en jobbig dag också. Ja, just och pappa vill inte komma om inte hans nya familj får....blääää
    Att dom inte kan tänka på sina barn först nån gång. Trodde den här dagen kunde få vara min i alla fall. Vi får se:)
    Långt till augusti

    kram!!

  • Knopan

    Usch och tvi,säger jag bara! Skulle kunna skriva en hel uppsats om vad jag tycker om detta,men det blir så långt... Tycker kort och gott att det är fruktansvärt beklagligt att vuxna människor inte ska kunna sätta sig över såna där saker för att kunna glädja sitt eget barn (och sig själva oxå för den delen) genom att närvara på dennes bröllop.
    Omoget,själviskt...usch,va ledsamt!!

  • Isse05

    Vi har nu ändrat planer!!!! Vi ska gifta oss en helt vanlig tisdag i kyrkan. (Redan kl 09.00 på morgonen)! ALLA är välkomna dit (även pappas nya... ) Efter vigseln ska vi bara skåla på kyrktrappan sedan drar vi (min familj) och goda vänner till Kefalonia i Grekland. Där ska vi tillbringa en vecka, utan krav från alla håll! Vad tycker ni om detta?

  • lycklig78

    Toppen! Så hade jag också gjort. Tänk att föräldrar kan förstöra så mycket. Men det är en bra lösning.

  • Humlanekerö
    Isse05 skrev 2008-01-10 11:31:10 följande:
    Vi har nu ändrat planer!!!! Vi ska gifta oss en helt vanlig tisdag i kyrkan. (Redan kl 09.00 på morgonen)! ALLA är välkomna dit (även pappas nya... ) Efter vigseln ska vi bara skåla på kyrktrappan sedan drar vi (min familj) och goda vänner till Kefalonia i Grekland. Där ska vi tillbringa en vecka, utan krav från alla håll! Vad tycker ni om detta?
    Låter kalas!!Hoppas ni får en underbar Dag och resa!!
  • Paeonia

    Känner igen mig i allt du skriver. Mina har nu varit skilda i över 15 år. Det börjar gå liiiite bättre. Mamma svara fortfarande inte om pappa säger något till henne och hon dömmer honom än. Men nu kan vi bjuda dom samma dag utan att mamma tackar nej ivarjefall. Hon kan to m uppföra sig (bortsett från att hon inte svarar på tilltal). För bara 5-6 års sedan var det stora utbrott om de råkade komma samtidigt.

    Ni gör helt rätt i att sticka iväg och lägga pengarna på er istället.

    Kram och lycka till! Paeonia

Svar på tråden Blir nog inget bröllop...