m2b ledsen på grund av efternamnet?

Jag kunde inte tänka mig att heta min blivandes efternamn och han kunde inte tänka sig mitt men det var viktigt för honom att vi hade samma efternamn så vi skall båda byta. Känns bra, som att vi startar en ny familj =)

Vi tänkte först att min fru skulle ha båda våra efternamn - men då vi insåg att det innebar att hon skulle heta en sak, jag en annan och vårt barn en trdeje så slog vi det ur hågen. Självklart ville vi heta samma namn hela familjen, det är ju ett tecken just på att vi är en familj. Så jag tog hennes efternamn, som är ovanligt. Och nej, vi heter inte Präst i efternamn

tredje, tredje, tredje...

Jag ville egentligen att vi skulle heta ett av hans släktnamn. Det är såå otroligt vackert. Men det tyckte han skulle uppfattas som snobbigt att byta till för det är de "von" namn.

Så efter mkt om och men tar vi mitt efternamn, det fina von namnet och hans nuvarande! Tre efternamn alltså (tekniskt blir det ett efternamn o två mellannamn)

Komplicerat men kul tycker jag... Annorlunda.

Och om svenska myndigheter krånglar gifter vi oss i hans hemland, fixar papprena och informerar Sverige om ändringen. De måste ändå godkänna alla europeiska giftemålsbestämmelser hehe... tack EU!

Ja hur funkar det egentligen om man gifter sig utomlands? Jag vill ha bägge efternamnen men i Sverige får man ju bara ha sitt gamla som mellannamn, och jag har tagit för givet att jag måste byta namn i Sverige liksom, så att det är de svenska bestämmelserna som gäller. Men helst skulle jag ju vilja ha bägge namnen som efternamn, jag gifter mig i Storbritannien. Vet du hur det fungerar Fröken Figo?

I vårt fall har jag alltid tänkt att jag vill gifta mmig med någon som har ett lite ovanlligare namn. Och så har han ett vanlgit -son namn =). Det visade sig att han hade ett lagom ovanligt efternamn i släkten. Då blev det ändå att jag fick hans efternamn, han bytte en månad innan, samtidigt som vi fick ett lite ovanligare.

Zozo:
Precis samma uppenbarelse jag fick (ang Facebook). Har ett ovanligt för och efternamn (definitivt ensam i världen) men har tänkt byta till sambons vars namn inte är jättevanligt heller, vi har 2 barn som jag valt att ge sambons efternamn eftersom jag räknat kallt med att gifter oss ngn gång . Jag skulle inte vilja att han bytte till mitt för som många andra killar så kallar ALLA hans kompisar honom för efternamnet. Och så himla sentimental är jag inte med mitt namn (är dessutom flexibel o gillar förändring). MEN så fick jag ett infall häromdagen att jag inte vill tappa min identitet, och vill kunna hittas senare i livet av gamla bekanta. Så nu har jag bestämt mig för att köra mitt namn som mellannamn o sambons som efternamn. De passar riktigt bra ihop så jag är helnöjd . Skulle däremot aldrig kunna tänka mig att heta olika för jag vill verkligen att de ska synas att vi är en familj.

Tilläggas ska att sambon inte haft ngn åsikt om detta what so ever utan låter det vara upp till mig.

Om ni är folkbokförda i ett annat land och er vigsel registreras där så kan ni nog försöka få det antecknat som ett efternamn (och inte mellannamn och efternamn alltså). Tror det är det bästa sättet att försöka men det finns nog inga garantier.

Samos och Anne på Grönkulla: Tack för era svar! Än har det inte blivit ett problem, det kanske till och med är jag som tolkar in för mycket i hans första reaktion. I alla fall så tänkte jag kolla med er smarta flickor här på bröllopstorget innan jag tog upp det igen! Nu har jag fått lite idéer! Tack!

Jag förstår de som inte vill byta sitt namn för att de vill kunna hittas senare, det är ett problem som jga inte har iaf. Jag har ett extremt ovanligt förnamn och efternamn, kan nästan garanter att jag är ensam i världen gällande mitt förnamn, iaf om man ser till stavningen. Gällande efternamnet så var det inte särskilt mycket disskusston, jag ville ha ett svenskt efternamn och han har ett lite udda och vackert namn, och jag ville inte behålla min pappas utlänska efternanm då mina föräldrar har varit sikilda sedans jag var 5 år och båda är omgifta, och jag tycker att det låter lite fult. Ironin är att jag eg ogillar när kvinnor tar sina mäns efternamn av vana, och det känns lite fel att byta, men men, det praktiska går före.

Min blivade svärmor vart överlycklig när hon fick höra att jag skulle ta deras efternamn, för hennes sida av släkten är i princip utdöende med undantag för hennes två söner, dvs min m2b och hans bror, och det märktes att hon har oroat sig för hur det ska gå med släkten och släktnamnet. Det roliga är att om det är någon som är mer exalterad över vårat bröllop förutom mig och min m2b så är det hon

Nanna

Jag tycker också det är irriterande när tjejerna byter av bara farten för att "så ska det vara".
Men det gör ju inte du - du har ju tagit ställning genom att betänka alternativen noggrant. DET är en helt annan sak!

Charmigt med din lyckliga svärmor, btw

Nanna: Roligt med din svärmor! Det är härligt när man är efterlängtad i en familj! Min blivande svärfar körde en Gert Fylking när min sambo berättade om förlovningen i telefonen, han pratade med sin mamma men i bakgrunden hörs hans pappa: Äntligen! Det kärleksyttrandet kommer jag att leva på länge!

Vi kommer att ta ett helt nytt efternamn, för oss känns det som att vi stratar upp vår familj :)

Sister of teh night och Icaflickan,

ja, visst är det skönt att hon är så engagerad, spaciellt när min mamma är tvärtom.

Har bestämt mig för att ta min blivandes efternamn. Namnet är ju rätt häftigt och varför ha ett vanligt svenskt. Sen så älskar jag honom och vill heta samma.

Det bästa är väl att ta upp det när ni pratar om bröllopet. Fråga hur han vill göra med efternamnet och säg sen det du känner för att ha hans efternamn. Det bästa är ju att vara ärlig. Det är ju inte för att vara elak som du inte vill ha hans efternamn.

Vi kommer att ta mitt efternamn.
När vi började disskutera efternamn så ville han nog ha sitt efternamn och jag sa att det viktigaste för mig är att ha samma efternamn,
Men häromdagen så sa han att han ville ta mitt efternamn. Mamma blev superglad eftersom att det bara är min släkt som har det efternamnet och vi är mest tjejer...*hehe*

Lycka till nu!

Just ja, det dâr med att efternamnshistorien skulle vara enklare nâr man gifter sig utomlands stämmer inte, kan jag intyga. Du byter nämligen ditt namn i det land du är skriven. Jag gifte mig i Frankrike och vigseln gäller da även i Sverige. Däremot maste jag byta namn (om jag nu vill det) i det land jag har mitt medborgarskap och pass. Ev. kan det vara annorlunda fôr dem som har dubbelt medborgarskap.

min sambo ska ta mitt efternamn. han surade inte alls.

känner dock en som hette ann.

hon ville INTE ta hans efternamn. Ahl. ni kan ju gissa varför..