Hur många vänner/kompisar har du?

Hej!

just nu är jag inne i en period då jag har börjat känna vilka som egentligen är ens vänner.

En som jag trodde stog mig nära sa en massa konstiga saker om mig till en annan väninna som står mig väldigt nära sedan 13 år tillbaka. Det var på midsommar och hon var visserligen inte nykter men jag ser inte det som en ursäkt.

En kille som är min barndomsvän och hans flickvän som jag har umgåtts mycket med kommer kanske inte till bröllopet för det är ju sommar då så då ska dom till husvagnen över helgen. Då frågade jag mig själv, är det riktiga vänner??

Jag har nog 1 riktig vän, hon jag nämnde i början som jag har haft i 13 år, trots att hon numera bor 8 mil i från mig och periodvis så träffas vi inte alls så kan vi alltid prata om allt. Sen har jag en vän som jag har haft sen 10 år tillbaka. En nära vän men som ibland det också kan ta ett tag innan man träffas igen. Sen har jag några ytliga och några mitt i mellan nära och ytliga. Lät komplicerat men det är det inte. Felet med mig är att jag är så himla snäll och ställer upp jämnt på andra, passar barn, lånar ut pengar, föder upp andras barn med mat osv. Och känner ibland att jag får inte ens hälften tillbaka. Är jag för snäll eller är jag bara väldigt korkad, eller är det mina vänner som bara tar men inte ger????

Jag har tre nära vänner. Två som jag umgås med mycket eftersom de bor i samma stad och en som jag hör av mindre ofta, men som jag ändå räknar som en nära vän.

Ytliga vänner har jag några stycken, kanske 5. Då menar jag sådana som jag inte umgås med så ofta och som jag inte direkt berättar känsliga saker åt. Några är personer som jag umgåtts lite grann med tidigare som flyttat, andra är kompisar till min sambo som jag liksom "fått på köpet". När jag tänker efter kan jag faktiskt prata om lite av varje med min sambos vänner, men jag skulle ändå inte beteckna dem som "nära vänner".

Med mina tre närmaste har vi umgåtts mycket tidigare när vi bodde på samma ställe, på gymnasiet.
En av dessa har jag varit vän med sedan vi var 13.

I övrigt har jag sållat bort några vänner genom åren. Vänner som visade sig att inte vara vänner.

jag har fyra vänner, två som jag lärt känna under det senaste året och två som jag känt sedan jag var liten.

ytliga vänner räknar jag inte som vänner.

Hur många nära vänner har du?
*** 5 + syster + sambo, fast de flesta träffar jag inte så mycket eftersom vi bor på olika ställen och sånt... saknar dem.

Hur många "ytliga" vänner har du?
*** Sambons kompisar, fast de är väl lite mer än ytliga, en del av dem iaf. Gamla gymnasiekompisar. Kanske ett 20-tal som jag skulle kunna ringa och ta en fika med. Såna jag kan springa in i på fester är väl många fler, men de ser jag inte som vänner alls utan bara bekanta. Bekantskaper är inget jag bryr mig så mycket om, jag har hellre bara ett fåtal bra vänner.

Umgås du i stora kompisgäng?
*** Ja, men jag är relativt ny där. Kärnan i gänget är barndomskompisar. Vi andra är de de samlat omkring sig i vuxen ålder. Ett mycket brokigt gäng där jag för första gången inte känner mig udda i en större grupp folk.

Har du kvar vänner/kompisar sedan barndomen?
*** Nej, inga.

Hur många nära vänner har du?

Ett par, men tyvärr bor alla så långt bort. Man lovar att ringa och så blir det aldrig. Har en kompis som jag vet jag kan ringa när som helst och hon är min bästis, men det var länge sedan vi sågs.. Det är 50 mil mellan oss. Men henne älskar jag verkligen. Vi har varit vänner sedan högstadiet.

Sen är min svåger en mycket nära vän, men han ser jag mer som en bror än en vän.
Och så min sambo såklart.

Hur många "ytliga" vänner har du?

Jo jag har en massa sådanna. Gamla och nya skolkamrater,kompisars kompisar, folk man håller kontakt med på internet osv..
Och så har jag fått endel "kompisar" genom sambon, men jag kallar dem hellre irritantionsobjekt!

Umgås du i stora kompisgäng?

Nja, då jag umgås med mina nära vänner så blir det ofta i större gäng, vi är många gymnasiekamrater och så har en del andra kommit in. Vi brukar ha stora middagar (utan makar och sambos) och då kan vi vara 10-20 st.

Annars umgås jag hellre med två-tre personer i taget.

Har du kvar vänner/kompisar sedan barndomen?

Det har jag faktist. Jag förlorade kontakten med dem efter högstadiet, men fann dem igen efter gymnasiet via andra kompisar. Har bra kontakt med en kille som jag gått hela grundskolan med och mina gamla bästisar från lågstadiet brukar vara med på våra tjejmiddagar..

Sen har jag kvar kontakten med min första pojkvän som jag hade då jag var 14. Vi pratar ofta gamla minnen..

Hur många nära vänner har du?
-- Min sambo är min bästa vän. Vi har så otroligt kul ihop! För övrigt så har jag flyttat runt en del, och samlat på mig vänner på olika platser, en del står jag fortfarande nära (även om vi inte pratar så ofta), andra har jag glidit ifrån av olika anledningar (de har visat andra, sämre, sidor eller vi har vuxit ifrån varandra).

Sen har jag en vän från min tid i Stockholm, vi träffas inte så himla ofta, men kan alltid ringa till varann om det är nåt. Under min studietid på min nuvarande bostadsort har jag hittat ett gäng på tre tjejer som jag har umgåtts mycket med. Vi är rätt olika, men har ändå samhörighet på nåt sätt. En av de tjejerna är min närmaste vän idag. Vi har tyvärr börjat sprida ut oss över Sverige efter examen.

På mina två arbetsplatser jag har varit på efter jag slutade plugga har jag hittat en tjej på vardera stället som jag har nära kontakt med. Dessa är själsfränder båda två. Jag känner att jag väljer vänner annorlunda idag än tidigare. Jag har gått på en del nitar, blivit utnyttjad. Nu är jag noga med vem jag släpper in i mitt liv.

Sen är det min syster som bor fyra mil härifrån. Vi står varann nära. Och min svägerska, fast hon bor i ett annat land. Vi kan ändå prata om allt och har varandras fulla lojalitet och stöd när det behövs.

Min sambo är inte alls lika social som jag är, så det är mest jag som umgås med mina kompisar. Han har inte det behovet på samma sätt. Men vi har ett annat par som vi brukar göra saker tillsammans med, vi stöttar varann mycket också, när det händer saker som man blir ledsen eller glad över.

Hur många "ytliga" vänner har du?
-- Jag har några kompisar som jag träffar ibland för en after work eller på fest. Det är gamla studiekompisar och jobbarkompisar.

Umgås du i stora kompisgäng?
-- Nope. Vad menas med stort? Vi är fyra tjejer som brukar träffas och ha middagar/förfest/krogen emellanåt eller after work eller en fika på stan.

Har du kvar vänner/kompisar sedan barndomen?
-- Jag har sporadisk kontakt per mail och telefon med mina barndomskompisar, vi var fyra tjejer som hängde ihop från ettan och upp genom gymnasiet. Vi hörs av typ när vi fyller år och kanske nån gång mer per år.

Nu ska jag flytta utomlands om tre veckor. Det blir spännande. Måste då börja "arbeta upp" ett nytt socialt kontaktnät, vilket kan bli en utmaning då jag inte pratar det lokala språket, fast en del kan väl engelska förstås Och vilken tur att internet finns så jag kan fortsätta hålla tajt kontakt med mina vänner hemma i Svedala, är ju redan van att ha dem utspridda över hela Sverige...

Det här med mina vänner blev en stor grej när vi skickade inbjudningarna till vårat bröllop!!!

De vänner jag trode skulle komma, de jag räknade som nära vänner, ville inte komma då det krockade med deras semester!!! En av de som jag verkligen räknat med åkte till Mallis med sin tjej fast han visste att vi hoppades på att han ville komma!

när det så blev massa platser över på festen bjöd vi folk vi inte träffat på länge och en del blev JÄTTE glada och ärade att få komma!

En av dem var en tjej jag växt upp med, hela grundskolan, men tappat kontakten med för några år sedan. När jag nu ringde och frågade om hon ville komma blev hon förtjust och ville vara tärna!

Så svaret på frågan är:
En bästis (som går genom eld och vatten) en riktigt nära vän
en barndomsvän (tydligen ;))

Kanske 7-10 som jag kan ringa nå'n gång och fika.

Träffas helst en och en ev. parmiddag (läbbigt, jag vet!)

I gäng träffas vi bara över midsommar eller födelsedagar men då är det himla kul! Då är det vänner och vänners vänner och partners. Kanske 30-40 pers!

Har faktiskt just IDAG gått och tänkt på om jag skulle starta en sånhär tråd när jag kom hem :D Jag har det ovanliga problemet (tror jag) att jag har för många kompisar :?

Vet inte vad som menas med nära vän,,,men om man menar en som jag kan prata med om vad som helst, litar på till 100%, skulle kunna dela säng med och ge mitt liv för ;) så är det 4st... (inklusive min bror och min make)

Om man menar någon jag pratar med ofta, trivs tillsammans med och kan prata med om vad som helst är det kanske åtta till...

Om det är personer jag inte träffar ofta men pratar/mailar mycket med och som jag kan prata med om vad som helst är det ytterligare ett tiotal...

(Nu är vi alltså uppe i ca 20 personer som jag vill kalla mina nära vänner :D)

Utöver detta har jag 20-30 kompisar som jag träffar emellanåt. Gamla nära vänner som jag inte umgås med jämt längre. Sådana man träffar nästan bara på fester men har skitskoj med. Gamla klasskompisar som jag tycker massor om men inte har tid att träffa så ofta. Vänner som bor utomlands som jag inte har råd att träffa tillräckligt ofta. Nya vänner som jag inte hunnit träffa så mycket än. Vänner i kyrkan, vänner på nätet, vänner på jobbet...

Visst låter det jobbigt ;) Nä men allvarligt känner jag ibland att jag inte har tid att umgås med alla så mycket som jag själv vill... Och (nu kommer det gräsliga) Jag har några kompisar som jag mest umgås med för att DE vill..och jag inte klarar att säga nej... Vet inte vad jag ska göra, inte kan man säga till nån att "Du jag HAR så många nära vänner att jag inte har tid och kraft för dig..." :-S

Babbla är jag bra på också ;) Nåväl, nu har jag gjort min redogörelse klart!

(Oh men ja just ja.. :D Jag har MÅNGA barndomsvänner kvar! Runt fem som jag umgås med OFTA och kanske fem-tio till som jag träffar ibland :))

Ellte

Svaret på ditt problem ger sig ju av sig självt!!!

Du skriver att du inte har så mycket tid som du skulle önska för dina vänner och att du har vänner du _egentligen_ inte vill umgås med...

Så varför inte helt enkelt umgås med dem du VILL umgås med och när de "du inte saknar" ringer säger du _helt sannings enligt_ tyvär jag har inte tid, jag har lovat en annan vän...

Då slipper du säga "nej, du duger inte"
Dagen har inte tillräkligt många timmar för att du skall hinna med helt enkelt :D

Mina bästa vänner är 3 st.
En har jag kännt sedan vi gick på lekis,en träffade jag på en utbildning när jag var 19 år (är nu drygt 30..) sen en arbetskamrat som är en vän sedan några år.

De två första har jga ju kännt länge o det är roligt tycker jag med någon som funnits med i ens liv så länge o vet om vad som hänt. Relationer med pojkvänner o annat.Kul att prata gamla minnen eftersom man ofta kommer i håg olika saker o kopletterar varann!

Sen har jag vänner via sambons kill kompisar men de träffar jag bara ibland när vi alla ses. Trevliga men inga nära vänner.

Sen har jag kontakt med flera kompisar sedan skoltiden men vi bor på olika orter så vi ses kanske 1-2 gånger per år. Går ut flera stycken o äter o så.
Mailar ibland.

Sen har jag massor av mer ytliga vänner som man träffar o pratar med när man stöter på varann, men ingen jag direkt går ut o äter eller ringer till.