Anmälan till soc

Ja, asså jag frågade pedagogen rakt ut "tror du våra barn far illa, tror du de mår dåligt?" Absolut inte sa hon och grät igen.

Nu när det gått några dagar och jag smält det blir jag mer och mer förbannad, känner mig så oerhört kränkt och jag kan inte ens förmå mig själv att se dagispersonalen i ögonen utan att vilja kräkas på plats.

Jag förstår att de säkerligen kommer erbjuda ngn form av föräldrastöd osv vilket är helt meningslöst. Mina barn är 2 år och den andra är 3,5 år. Vilken förälder är INTE stressad med 2 så små. Den enda springer åt ena hållet o klär av sig medans andra klättrar upp på stolar o bänkar o hoppar, man måste vara överallt när småttingarna är vilda på mornarna.

En av punkterna till soc är att jag inte vart medmpå föräldramöten, jag har missat 1 av 2 då jag arbetar i butik. Min man är med på ALLT. hade jag vart man hade ingen ifrågasatt mig om jag missat föräldramöten då alla män jobbar men när en kvinna arbetar e d att vi inte bryr oss om våra barn.

Vi har suttit hemma och spelat upp samtalet om och om igen, vi förstår ingenting. Istället för att ta in oss föräldrar på ett möte där vi kan ha en sansad dialog blir vi (JAG) påhoppad direkt, hela samtalet i 45 min är när rektorn diskriminerar mig och påtalar hur dålig jag är. Aldrig träffat människan förut.

Men oavsett så är hela processen dåligt skött för att relationen mellan oss och pedagogerna är för alltid förstörd. Det finns inget förtroende där längre. Och DET tycker jag är tråkigt för att jag är en väldigt öppen/glad människa som pratar med allt och alla.

Önskar personalen kunde tagit det med oss direkt. Istället satt hon och lipa i 45 min oavbrutet, och sa knappt ett ord.

Är det inte JAG som ska gråta som blivit så kränkt...