Hur känns det att vara gift?

Jag tycker att gammelfarmor hade helt rätt  - men då körde vi faktiskt den riktigt traditionella (frikyrkliga) varianten och väntade till bröllopsnatten (även om vi bodde ihop). Då är det svårt att undvika att det blir väldigt speciellt.

Samtidigt tycker jag att omgivningens attityd ändrades. Det var plötsligt självklart att vi var helt seriösa och försökte få ihop vår framtid tillsammans, snarare än "tror du det blir något av er?" Efter bara en månads förhållande, när vi redan pratat om hur länge vi skulle vänta innan vi förlovade oss, åkte jag till Pakistan i en månad. Har du en pojkvän där får du genast frågan: "När ska ni gifta er?" Det kändes nästan befriande att de såg lika seriöst på min relation som jag själv. Jag hävdade att vi i Sverige ser det som oansvarigt att gifta sig för snabbt, så vi hade inte bestämt datum än.

Dessutom blev vi plötsligt tilldelade de få enskilda rum som fanns på släktträffar och liknande.

Jag var för övrigt på ett bröllop när jag var i Pakistan. Bruden och brudgummen hade utväxlat foton och talat med varandra i telefon... Fast en nygift tjej jag träffade hade träffat sin blivande på en fest när hon var 15 och tjatat på sin pappa i fyra år tills hon fick honom. Fadern hade inget emot killen vad jag vet, men tyckte förståeligt nog att hon borde växa upp och vara säker på vad hon ville.

Efter fem år och med en ettåring så känns det fortfarande som om vi är två pusselbitar som självklart hör ihop. Vilken plastig lunch som helst är en romantisk middag, bara han är där. Vaknätterna gör sitt för tålamodet, men då är jag egentligen som gladast över att vi är två som hjälper varandra. Med honom är jag mer av den jag vill vara. Att veta att han också är en envis idiot som vägrar att ge upp något man påbörjat känns tryggt för framtiden. Att gifta mig med honom var det bästa beslutet i mitt liv.

Det är bara de som inte satsat allt och förlorat stort, som säger att man bara ångrar det man inte gjorde...
Det finns många satsningar som ändar i plågsamma konkurser och min relation med mitt ex kom det då inte många positiva grand ur.

Men har man en stabil relation så tycker jag absolut att det är en bra idé att gifta sig. Man ska hålla hårt i dem man älskar.

Plus att många relativt jämlika relationer plötsligt kan bli väldigt snedfördelade när barnet kommer. Då ska man orka ta den diskussionen mitt i nattvaken. Man får sätta sig ned och diskutera xxxxx (valfritt problem man skrek om) någon gång när båda faktiskt fått sova lite, när det nu inträffar.