Hur känns det att vara gift?

Jag upplever förlovningen lite som @plätts. Mest kanske för att man haft förhållanden tidigare som uppenbarligen inte hållit. Så i början tänker man mycket att det inte kommer bli annorlunda denna gång så jag var ganska motvillig att flytta ihop (slutade med att jag hyrde ut mitt korridorsrum i andra hand). Men efter att vi förlovat oss har jag nu sagt upp rummet helt. Det känns skönt att veta att båda har för avsikt att verkligen satsa på förhållandet. 

För min del tror jag inte att det kommer att kännas så mycket mer speciellt att vara gift. Jag är en inte världens mest känslosamma person så jag tror att jag kommer att tycka det är kul att samla familj och vänner runt något positivt, vi har haft så mycket begravningar på senaste tiden...

När vi gifter oss kommer vi ha känt varandra i ca 2 år. Så vi är inte så mycket för att vänta. Det finns fördelar med att vänta och det finns fördelar med att gifta sig ungt. Vi vill gifta oss när vi är unge för att vi då i större utsträckning kan planera den fest vi vill ha. 

Jag känner inte att de är ett förhastat beslut att börja planera bröllop efter att ha känt varandra bara ett kort tag. Vi älskar varandra men är ändå också två personer som är väldigt drivna av att göra karriär även om vi är inom helt olika området. 

Men vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden och jag följer ett råd som en av de smartaste personer i världen get till mig "gör det du tycker är roligt just nu så går det oftast bra". Ett väldigt enkelt råd men faktiskt väldigt svårt att följa. 

Vi har självklart ingen aning vad som kommer att hända med våra liv eller hur det kommer att se ut om 10 år, kanske min karriär tar mig utomlands. Han är egen företagare men med väldigt starka lokala anknytningar. Men vi är flexibla... 

Mitt tips är väl att alltid vara flexibel, fastna inte för mycket och ha kul.