• Anonym (Avvak­tande brud)
    Äldre 19 okt 13:26
    2536 visningar
    3 svar
    3
    2536

    Kalla fötter?

    Fästmannen och jag har varit ett par under flera år nu och äktenskap/bröllop har planerats vid några tillfällen. Då har han på ett fint sätt förklarat att bröllopsplanerna måste skjutas upp, varje gång. Jag må vara naiv men hans förklaringar HAR varit godtagbara för mig. Vi har särkullbarn och är inte purunga, vi har stor livserfarenhet och försöker, i möjligaste mån, vara kloka i alla våra steg. Så att bröllop ställts in är inte hela världen även om det var jobbigt då det hänt. Följden blev att jag fann mig nöjd med det vi hade i vår relation. Särboskap, god kommunikation och mycket respekt och kärlek till och inför varandra. Äktenskap blev inte prio ett för mig, det fick komma när tiden passade.


    DÅ ändrade fästmannen sig. Kanske för att jag inte längre drev frågan. Kanske för att tiden fick gå och han hann jorda ämnet i sitt inre. Frågan blev alltså aktuell på nytt. Jag sa ja med försiktighet och datumet sattes till denna vinter. Allt gott egentligen. Verkligen allt gott.

    Djupa samtal om den förestående vigseln tog vid. Planering, önskemål och som alltid - en respekt för alla inblandade. Tillsammans kom vi överens om att vi skulle gifta oss privat och vid en enkelt ceremoni. Utan våra barn, utan släktningar. Bara vi två. Vi har båda varit gifta tidigare och gjort "allt det där". Nu skulle vi strunta i konventioner, måsten och borden.

    Jag har själv fixat enkel men ack så fin klänning och skor. Jag har bestämt mig för att ev fixa håret själv och makeup trollar jag dit som om jag skulle på min livs fest. Vi har, tillsammans, beställt ringar (som varit vår dyraste post ever) och kyrka är bokad. Vi ska gå ut och äta och sen bo på hotell över bröllopsnatten. Allt sådant är klart och här borde jag vara lycklig om än nervös. Men jag är inte lycklig... För nu inser jag att han inte är med på tåget. Han pratar inte om sin egen klädsel, han undviker numera alla samtal om t ex fotograf ("kan vi väl ta bilder själva?") och han bokar inte samtal med prästen fast det är hans självpåtagna uppgift. De gånger jag frågar något om den förestående bröllopsdagen så blir han obekväm och alldeles nyligen sa han något per telefon som fick mig att reagera. Vi hade en fint och mjukt samtal om livet och framtiden och han förklarar att han känner sig trygg med allt som ska ske i vinter... han känner sig också trygg med att han "kan ringa mig och förklara att vi måste avboka vigseln med kort varsel och att vår relation håller för det samt att förklaringen till att inhibera kan komma senare, att vi båda ska respektera den andre om detta sker". Jag blev helt mållös och lyssnade mest på vad han sa. Tidigare tillfällen då han avbokat har vi aldrig hunnit så här långt i vår planering. Då har det mest varit ett samtalsämne. Ord men ingen handling så att säga. Nu ÄR kyrkan bokad, ringar beställda.

    Då vi var särkullbarn och respektive familjer att ta hänsyn till så är det en viss spänning i luften om hur vi ska framföra informationen. Men det pratar vi om. Jag har så svårt att förstå att just det skulle vara orsak till en avbokning. Hur som helst börjar det bli bråttom för det är inte långt kvar till bröllopet och jag är på helspänn v a r e n d a dag för att jag ska få besked om att detta inte blir av.
    Någon som varit med om cold feets och som kan säga något klokt i saken?

  • Svar på tråden Kalla fötter?
  • Anonym (Knepi­gt)
    Äldre 20 okt 16:57
    #1

    Det låter juknepigt.

    Jag tänker att du måste prata med honom. Du vill kanske inte för att det kan bli att han säger att han vill vänta och det är inte det du villl höra, men det ärviktigt för din inre ro. Förstår han att detta är viktigt för dig, eller tänker han att det nog är lite vilket som för dig? Prata!

    Sen måste du välja hur du ska förhålla dig till att han ställer in igen, för det låter som att det har flyttats fram på hans initiativ. Det låter som att du försöker vara förstående och ta det med ro, men inne i dig blir du ledsen, orolig och är trött på det. Ställ krav att det är nu eller så släpper ni tanken på äktenskap och så slipper han vela och du fundera över nääääär det äntligen blir av, för det blir inte av. Klarar du av det eller behöver ni lämna varandra om det inte blir bröllop?

    För din egna ro skulle jag ha ställt det ultimatumet, att om vi inte gör det nu så släpper jag det här och så får vi 1. Fortsätta som ett par eller 2. Göra slut, om det är så att äktenskap är något väldigt viktigt för dig du inte innerst inne inte vill nöja dig utan.

    Glöm inte att kvinnor nöjer sig för ofta och viker i förmån till mannensönskemål. Gör det DU önskar för dig själv, för DU är viktigast i ditt liv.( bortsett från barn kanske ;))

  • Äldre 21 okt 21:24
    #2

    Lever ni som särbos nu men flyttar ihop efter vigseln? Det kan ju vara trassligt, med särkullbarn och allt. Annars förstår jag inte vad som egentligen förändras när ni gift er. En romantisk stund och mer laglig trygghet.

    Han känner sig också trygg med att han "kan ringa mig och förklara att vi måste avboka vigseln med kort varsel och att vår relation håller för det samt att förklaringen till att inhibera kan komma senare, att vi båda ska respektera den andre om detta sker"
    ??? Det kommer ALDRIG att ske att någon som hävdar att han velat gifta sig med mig kommer undan med att ställa in vigseln med kort varsel och inte ens orkar ge en förklaring!
    Det låter som att han vill vara helt obunden vad gäller era planer och till och med ta ifrån dig rätten att ifrågasätta vad han gör när det påverkar er båda. Sådana själviska fasoner förtjänar ingen respekt alls!

    Ibland är jag mer glad än annars att min drömprins inställning var att vår relation självklart skulle gå till giftermål när vi väl prövat att vi verkligen passade för varandra. Hjärta

  • Äldre 22 okt 09:52
    #3

    håller med föregående talare, jag reagerade också på just det stycket. 
    känns lite som att han liksom tror du accepterar vad som helst. känns respektlöst...
    ärligt talat, Har HAN nu faktiskt "friat" själv, så tycker ajg det är otroligt respektlöst mot dig att liksom ev. ställa in allt. då kunde han ha låtit bli att fråga från första början! 

Svar på tråden Kalla fötter?
Logga in
Bli medlem