Umeåbrud 2015

Gick du tillbaka till salongen och tog bort dem eller gjorde du det själv?

Förstår precis hur du känner. Det är därför jag börjat med Matdagbok, det fungerar. Använder mig av www.matdagboken.se

jo de gjorde jag, när de skulle ta bort silicon/akrylen på salongen som jag gjort dem på...

Med facit i hand så borde jag ha låtit dem växa ut än att låta dem ta bort de, de filade ner så mycket när de skulle bort

Har en nedräkningsapp på telefonen (och paddan) och när jag kollade på den idag så lyckades jag tajma in när det var exakt 3månader 3veckor 3timmar och 33min och 33sek kvar :)

Bah. Jag behöver råd. 

Vi börjar vela (efter ett antal pikar av olika slag från diverse delar av vår familj) över om vi ska bjuda in fler, alltså dom delar av våra familjer och släkt som vi har skurit bort för att vi i grunden vill ha ett litet bröllop. D

et handlar både om känsla (vi vill hålla det anspråkslöst, litet och lättsam stämning) men också lite grand om ekonomi även om vi skulle kunna lösa kostnaden för fler deltagare. 

Men nu vet vi verkligen inte, hur förhåller en sig till sånt här?

Känner igen det där, men vi har gjort så att vi har dragit en gräns, man kan inte bjuda ALLA!!!! Kör på dem som ni vill ha, det är ERAT bröllop!!!

Jag vet men det är så sjukt svårt. Det är ju inte så att vi ogillar människorna vi inte bjudit det skulle bara bli fler än vad vi tänkt oss. Hur fasiken stänger en av andra människors åsikter?

Vi hade samma problem tidigare, och vi valde att ge efter och bjuda in allihop. Det blir väldigt mycket dyrare, men å andra sidan är det ganska trevligt att veta att alla vi bryr oss om kommer vara där på bröllopsdagen. 

Jag blir lite besviken på våra familjemedlemmar som inte respekterar vår önskan om hur vi vill ha vårt bröllop, utan säger "så här måste ni göra". Det får mig bara att tappa lusten och inte alls se fram emot bröllopet på samma sätt. Våra yngre släktingar och vänner (alltså i vår ålder) försöker fortfarande påverka oss att göra si eller så med middagen och festen, och jag kommer antingen bli jättearg och börja skrika åt folk eller bara sluta planera eftersom det inte kommer bli som jag önskar i vilket fall. 

Det är verkligen inte lätt. Vi ska bestämma hur vi gör ikväll. Vi har varit ganska ärliga mot dom vi inte har bjudit eftersom dom ändå kommer få reda på det förr eller senare liksom. Vissa är fantastiska av våra inbjudna men andra vette fan. En undrar ju också om det kommer bli konstigt att bjuda in en andra vända typ "vi är sur över att vi inte blev inbjudna först, men nu duger vi typ"

För oss är det lika delar påtryckningar från omgivningen och att vi kände själva att det blev tomt att välja bort dem. Och om vi hade hunnit skicka ut inbjudningar däremellan hade vi nog sagt som det var, att vi ändrat oss och vill ha ett bröllop där alla nära och kära och mittemellan får vara med. 

Jag är dock mycket stolt och tacksam över att vi inte böjde oss för omgivningens önskemål/krav på att vi skulle gifta oss i kyrkan. Borgerlig vigsel har varit det enda jag haft som orubbligt krav i planeringen, men ett tag tvivlade jag på det också eftersom det kom krokodiltårar från vissa familjemedlemmar. 

Fundera på vad som är viktigast för er, att få det bröllop ni vill ha eller att alla omkring er ska vara nöjda. Vissa saker ska man inte kompromissa med, och även om bröllopet inte blir exakt som jag hade föreställt mig kan jag leva med det. Åtminstone om alla uppför sig som vuxna, inte förkrökar innan vigseln och anstränger sig för att göra bröllopsdagen minnesvärd för oss som brudpar. I nuläget är jag lite osäker, men jag har min superkraft som plan B. (Att bli så förbannad att jag skrämmer livet ur de personer som inte kan uppföra sig.)