Sviken och besviken
Hej, (varning för långt inlägg, måste "kräka" av mig)
för ca 1,5 år sedan började jag och min bliviande planera bröllop till den 9 augusti i år. Jag frågade då en väldigt nära vän om hon ville vara hederstärna (HT). Det ville hon så gärna och hon tyckte att det var så himla roligt att jag skulle gifta mig och allt ni vet.
Jag hade även en annan vän som skulle vara tärna. Jag vet att de två inte direkt pratar med varandra men de är vuxna människor så de överlever. Denna andra tärna var ännu mer uppspelt och hade en massa ideer och så, vilket var jätteroligt eftersom jag efter att jag pratat med HT inte fått mer respons.
För lite mer än 1 år sedan så skickade HT ett sms och frågade om man fick ta med +1. (inbjudningar eller så var ej utskickade och hon hade sagt att hon gjort slut med sin kille) varpå jag svarar nej vi har bara bjudit sambos (för då är det seriöst osv.). en vecka efter det så skickade hon ett sms och frågade hur mycket pengar jag lagt till möhippan. Var på jag svarar att jag inte lagt några pengar dit eftersom det är hon och tärnan som ska planera den och att de som är bjudna ska betala.
Ca 2 veckor efter detta så skickar hon ett sms och säger att hon gärna skulle vilja vara min HT och fixa med möhippa osv men att hon inte kan för hon ska flytta utomlands och inte vet om hon är hemma då. 1. Det är 1 år kvar kan man inte planera att man är hemma tills dess? Sp om man redan vetat om det i ca 6månader. 2. Hon har sagt att hon ska flytta utomlands de senaste 3åren men det har inte hänt än.
Jag ville då träffa henne och prata med henne för jag blev såklart jätteledsen och besviken på henne. Så vi träffades ca 1 vecka senare och pratade om det och jag var ärlig och ledsen osv. Då sa hon att hon kommit in på en skola här omkring där vi bor så hon ska inte flytta utomlands. Hon sa inget om att hon ville ha tillbaka rollen som HT (inte för att hon fått det ändå men...)
Efter det så blev det lite konstigt mellan oss och när vi bestämt att vi skulle ses så avbokade hon alltid dagen innan eller samma dag. Vilket såklart skapat lite slitningar.
När vi skickat ut inbjudan så var hon sist med att svara, någon dag efter att OSA gått ut. Hon skulle ju bara HT hon borde svarat först typ.... Sen för någon dag sedan bad hon mig skicka all info för hon har tappat bort kortet. Jag ger henne adressen till vår hemsida som har mkt info men hon kunde inte se så jag skrev typ samma sak som i inbjudan. Då frågar hon mig hur ska man ta sig till kyrkan? Ja det vet ju inte jag. Ta buss, taxi kör bil eller nåt (hon bor ca 15min där ifrån med buss).
I förrgår så var jag hos min mamma på eftermiddagen och kollade inte min telefon. När jag kom hem vid 22 tiden såg jag att jag fått ett sms från henne vid 19. där stod det:
"Hej gumman, hur är det? Det har kört ihop sig på jobb så jag kan tyvärr inte komma på din möhippa nästa lördag..."
Jag ringde direkt till min mamma och sa precis vad jag tyckte om henne och jag var såklart jätteledsen och besviken för jag ska ju inte veta om möhippan!!
Nu har hon förstört allting för mig och för de som lagt enr tid och energi på att fixa en överraskning. Okej jag vet fortfarande inte vad som kommer hända men jag vet att det blir på lördag...
Min blivande är fly förbannad på henne för han har planerat detta med min tärna så det förstörde ju hans planer... Han vill inte se henne och han vill inte att hon kommer på bröllopet.Han säger att han gillar alla mina kompisar men han tål inte henne (det har han aldrig gjort men han har aldrig sagt något liksom).
Hon skickade strax efter att jag läst hennes sms och frågade om jag var sur. Jag förklarade att jag var sur för jag ska inte veta om detta osv. Hon tar då "ton" och säger "Det visste inte jag, jag skulle bara vara artig och säga att jag inte kan komma" Så skrev jag att bruden vet aldrig om möhippan osv. samt att hon inte ska säga till de andra att jag vet för då förstör hon för dem också. Då får jag tillsvar "Hade jag vetat det hade jag inte gjort det!!! Men nu viste jag inte!!! Förlåt då!!"
Jag känner mig sviken, besviken och fruktansvärt arg på henne. Hon är så arogant och bryr sig bara om sig själv. Jag har känt att vi har glidit ifrån varandra och jag undrar om detta inte var sista droppen?
Jag vet inte vad jag vill med denna tråden. Jag ville bara kräka av mig och se om någon hade något tröstande att säga eller tala om för mig att jag är knäpp som reagerar såhär eller något.