Varför kristet bröllop när du inte är troende?

Kyrkor är vackra och ger en högtidlig stämning som är svår att åstadkomma på egen hand. Det finns många saker jag gör av tradition, inte för att de betyder något för mig på ett djupare plan. Jag uppskattar kyrkans arbete för de svaga i samhället (tex. diakonin) och har inget emot att stöda deras arbete. Prästen som ska viga oss har jag känt hela mitt liv och jag litar på att han gör ett bra jobb. Det är viktigt för mina äldre släktingar med ett kyrkligt bröllop. I den lilla staden jag bor finns inte många (fina) alternativa vigselplatser. Jag vill ha orgelmusik på mitt bröllop. Jag uppskattar religioner som kulturellt fenomen och något som ger en bekant inramning till vissa livshändelser (som dop, bröllop, begravning).

Så, där är några av mina anledningar (både mer och mindre ytliga) till varför jag vill vigas i kyrkan. Min sambo är inte lika förtjust, han undviker kyrkor så långt han kan, men t.o.m han är okej med prästen vi har valt så det blir en kyrklig vigsel för oss.

filibustern skrev 2014-05-30 20:31:33 följande:

jag kan bara berätta från hur jag och min fästman tänker.

jag är väl typ egentligen inte kristen, lever då defenitivt inte som en, men ajg tror, eller hoppas väl, att det finns en högre makt, "gud" om ni vill. och jag vill att denna högre makten ska välsigna vårt äktenskap, lite som tur typ. låter väl naivt, men det är så jag tänker. att man genom välsignelsen från gud kan orka med de ev. svåra stunder man tar sig igenom.

min fästman bryr sig inte alls gällande gud eller religion - han ser till traditionen och att kyrkan (speciellt den vi har) är så otroligt vacker.

jag pratade med hans kusin igår om hur HON tänkte när hon och hennes man gifte sig. hon är inte heller religiös. men hon hade tidigt sagt att när dagen väl kommer att hon ska gifta sig, då SKA det vara i kyrkan. som hon sa - då ska det vara på "riktigt".

inget illa menat till de som kör borgeligt, men även jag har den känslan att borgligt är lite.. ja vet inte.. "hafsigt"? har varit på ett bröllop och det var borgeligt, och det kändes "ofärdigt" på något vis, fast det var ju vackert ändå! lär vääl få skit för det här, men jag säger som jag tycker. :P

Åh precis likadan är jag. Jag är inte speciellt troende, men vill ändå hoppas på att det finns ett "någonting", någon slags godhet (kanske den som förekommer i alla religioner, på olika sätt?) så vi inte är helt ensamma i livet och i döden...

Det känns bra för mig att vårt äktenskap ska välsignas, på samma sätt som det kändes bra att döpa dottern och "veta" att om nu Gud finns, så kommer han att se till vår dotter.

Låter löjligt när jag skriver ut det, men det är helt enkelt en önskan om att det finns någonting mer än vi små människor här på jorden :)

Varför kristet bröllop när du inte är troende?

INNEHÅLL