mår dåligt av tjat om barnbarn

Usch detta tjat om barn kan verkligen tära på en. Framför allt min fästmans familj har pikat oss och främst hans syster som skickar  fram sina barn för att fråga NÄR SKA NI SKAFFA BEJBIS???!.. Jag berättade i förtroende för min svärmor hur jobbigt jag tycker att det är med frågan och att jag också har stor oro inför att kunna få barn pga särskilda omständigheter. Det samtalet verkade inte ha gått in då vi vid senaste familjemiddagen fick frågan igen, varav svärmor kläckte den fantastiska idén att dom bara behöver fråga de gånger jag inte dricker vin (jag dricker alkohol ibland men långt ifrån vid alla middagar). 

Jag älskar hans familj men jag vill inte behöva komma med ursäkter, lögner eller vara tyst pga att vi inte vill berätta när, var eller hur vi ska skaffa barn? Som om barn är något man hämtar ut på posten liksom?