• Miniängeln

    killar och dataspel...

    Jag är stundvis så trött på min sambo. Han sitter och spelar "Warcraft" på datorn timme efter timme och varenda minut då han får chans till det. Har någon av er samma "problem" med sin kille?

    Jag känner mig åsidosatt, utanför och tråkig eftersom han inte vill umgås med mig. Jag känner mig också ibland mindre värd eftersom han hellre spelar spel än att vara med mig.

    Jag vill heller inte tjata på honom att sluta spela för hur kul tycker han att jag är då?

    Jag lider ibland bara i min tysthet. Ja, jag vet att jag borde prata med honom men hur ska jag lägga fram det utan att vara en tjatig kärring som bara gnäller efter uppmärksamhet?

    Det känns som att det oftast är han som bestämmer i vårt lilla hushåll, och jag känner mig underlägsen på så sätt att det alltid är jag som ska anpassa mig.

    *gnäll gnäll*
    Jag är nog väldigt trött idag på allt och alla!
    /Kärringen

  • Svar på tråden killar och dataspel...
  • Pallas Athena

    Min karl har blivit helt inne i att spela över nätet.. Så pass att han sitter där varje ledig stund. Men när han började göra det blev jag så ledsen över ensamheten att jag sade ifrån, och han hade då inte riktigt tänkt på det, så efter det har vi upprättat ett slags system där han "gör sig förtjänt" av att spela, dvs han får bara spela när han gjort något nyttigt, t ex diskat eller städat - eller när han har ägnat tid åt mig innan. Jag tycker det fungerar bra, och vi har ju trots allt olika sätt att slappna av - hans är att spela och mitt är att umgås med honom, och då måste man ju ge varann chansen att få ta det lugnt.. Jag får helt enkelt ta ett steg bakåt och försöka att inte ta det personligt när han spelar, för antagligen skulle han vara odräglig om han inte fick utöva sina "avslappningsövningar"..
    :)

  • anncaBq

    Näpp! Det är jag som spelar, han gör annat med datorn. Letar information, kör disskusioner etc. (LysKom, om någon vet vad det är). Eller så spelar vi saker ihop!

  • lassemaja

    *generad hostning* eeehh.... det är liksom lite beroendeframkallande med dataspel. Förstod heller inte det fascinerande med detta. Sedan provade jag och kunde för några år sedan bli sittande 12 timmar med ett så simpelt spel som ett gammalt Macspel, Warlords!
    Och jag kan ibland känna suget redan när jag vaknar, "hm, om jag testar det där...".

    Är likadan med böcker: läser jag något riktigt bra kan jag sträckläsa många många timmar. Då "stänger" jag liksom av omvärlden och märker knappt om nån pratar med mig.

    Så ta det inte personligt, det är säkerligen inte du som är ointressant! Men miniängeln, om du ska acceptera hans stora spelintresse, måste han acceptera ditt kattintresse. Visa honom att du tänker göra slag i saken: visa honom annonser och säg bestämt att du tänker åka och titta på dessa kattungar. Det är ditt hem också....

  • Oliven

    Det är svårt det där.
    Man får helt enkelt kompromissa.
    Försöka ta ett break eller någon spelfri kväll ibland.
    Jag höll på att bli tokig när min kille satt timme efter timme på nätet och spelade CS. Det slutade med att jag bestämde mig för att testa. Mest för att jäklas och säga att det där var ju inget kul, kan du ju inte spela dag ut och dag in.....
    Det slutade med att jag blev lika inbiten jag och nu spelar vi tillsammans.
    Det enda negativa är att ingen tjatar att vi ska sluta, så nu spenderar vi nästan all vår lediga tid i datarummet...

  • Frances

    Jag är också spelberoende, men inte till den grad att det går ut över pojkvännen... Miniängeln, du får helt enkelt ta tag i din kille och ryta till så han fattar att du menar allvar. Och gör det gärna innan december då World Of Warcraft kommer ut - då kommer du INTE kunna slita bort honom från datorn det närmsta året... *Garantera*

  • Guldfisken

    Åh, herregud, vilken bra tråd. Min sambo är helt fast i "Dark Age of Camelot" och sitter framför detta spel, eller de chattar som handlar om spelet, på morgonen (han går upp tidigt för att hinna spela innan jobbet), på eftermiddagen när han kommer hem och på kvällen. Han blir lite ledsen när jag säger att jag skulle uppskatta om han ville spela lite mindre. Det behöver inte ens handla om attt han skall umgås med mig, utan om att han inte skall avskärma sig från världen borta från datorn.

    Vad gör man...

  • Mid

    Hmm, verkar inte helt ovanligt med spelande partners.

    Min sambo har perioder när spelande (men det kan vara annat datorrelaterat också som ex bildredigering )är så otroooligt viktigt.
    För att få min rättmätiga :) uppmärksamhet försökte jag mig först på att berätta detta för honom men det funkade bara delvis. Då bytte jag taktik och istället för att ta honom bort från datorn försökte jag då istället med att locka honom till mig! Alltså hitta på roliga gemensamma saker redan innan han suttit sig vid datorn. Detta fungerade alltså för mig och det är ju kul att hitta på saker! Men tricket är alltså att hinna hitta på någon gemensam aktivitet INNAN han satt sig vid datorn och att öka det positva beteendet istället för att minska det negativa.

    Ja, lite flummigt blev det nog men det kan ju alltid vara värt att prova!

  • Morfen

    Mitt tips är: skaffa en dator till, ha dem bredvid varandra och sitt tillsammans vid era datorer och lek, du på BT han med warcraft.. fika lite och snacka lite emellan. Så gör vi. :)
    /Datanördarna

  • Morfen

    Tillägg:
    glöm inte hur män fungerar, du måste säga nåt för annars finns inget problem, du kan inte gå å lida i det tysta och tro att han har uppfattat att du inte tycker om det han gör.

    Det enda som funkar är att vara rak, tydlig och tala om hur du vill ha det istället. Det är lika bra att du börjar öva på det om du inte gjort det innan för det är så killar generellt funkar.

  • Nessie

    Har haft samma problem här också. Men i våras kom vi överens om att han spelade på morgonen innan jag gick upp, och en timme på eftermiddagen. Funkade jättebra.
    Nu har det dock blivit mycket mer igen, men vi har varsina datorer bredvid varandra, och jag sitter här rätt mycket också. Och när jag tycker han suttit vid datorn för mycket eller så, så är det bara att jag nämner det så stänger han av. Så det är för mig inget problem längre.

    Viktigt dock att du pratar med honom om det, och att ni kommer överens om något, försöka mötas halvvägs, eller hur man nu säger.

  • AnnaKajsa

    Dinturiel!

    Du kan inte ha det så där!!! Han är far till ert barn, det är hans hem också och du ska inte behöva passa upp på honom tills du stupar!! Jag tror du måste sätta dig ner med honom och verkligen förklara att det inte fungerar längre (ställ ultimatum!)! Ingen, varken han, du och minst av allt ert barn, är förtjänt av att du blir utbränd. Han har inget val än att ta sitt ansvar!

    Lycka till och tusen kramar!

    /AnnaKajsa

    PS vill inte förringa miniängels eller er andras problem men när barn är med ibilden blir jag så upprörd!

  • TeaSpoon

    Det handlar inte oom att du är tråkig att umgås med, absolut inte!

    Men spel är så jäkla kul och man fastnar BENHÅRT och det är svårt att släppa musen ibland...

    /Magdalena - PC-spelberoende med tillika spelberoende man...

  • Guldfisken

    Jag har skrivit tidigare att det kanske inte handlar så mycket om mig och den tid han eventuellt hade kunnat spendera med mig. Jag är nämligen väldigt upptagen med allt pluggande. Vi har dessutom, bla som Nessie, två datorer bredvid varandra så det handlar inte om att jag vill komma åt datorn heller. Nej, mitt problem är nog snarare, jag hoppas att ingen tar alltför illa vid sig, att jag tycker att det är ganska "töntigt" med vuxna människor som spelar en massa dataspel. Jag har dessutom fått mina fördomar bekräftade när det gäller dem som min pojkvän spelar med.

  • Smulu

    Fniss, ja dessa datorer och data spel.
    Min sambo spelar ett spel som utspelar sig i rymden. Spelet går visst ut på att ta över de andra galaxerna och man är en grupp i varje galax. I hans galax finns bla en kompis till honom. Så han ringer t o m till kompisen och diskuterar hur de ska gå tillväga, samt att han ställer väckarklockan så han kommer upp och hinner göra sitt drag innan fienden hinner före.

    Som tur är så hittar vi på saker tillsammans rätt ofta också

    Lite trist bara när han springer till datorn det första han gör när han kommer hem. Jag vill ju ha kram först!!
    Tur vi har två datorer och att vi kan surfa samtidigt

  • 040404

    Synd om dig att du känner dig som känner dig åsidosatt. Min blivande spelar också mycket men jag ser det som att vore det inte det hade han haft någon annan hobby. Framförallt är jag glad att han inte är ute och festar, raggar eller dylikt istället , jag sitter bredvid och surfar på BT!

  • Meddelande borttaget
  • emmmeia
    Hej. Ja, jag tror att du måste prata med honom på hans område, försöka förstå varför det är så intressant som han söker i spelet som han har i livet. Det är allt. Men det är om du verkligen behöver det. Du kan också övertyga honom om att byta genre https://firejoker.se/.
Svar på tråden killar och dataspel...