• Anonym (överd­rivare­?)
    Äldre 26 jan 00:08
    6385 visningar
    31 svar
    Inlägg från Anonym (överdrivare?) Visa alla inlägg
    31
    6385

    Min bror gifter sig inom en vecka av mig har jag rätt att vara sura?

    Jag har egentlgen inget behov av att vara anonym vissa kan nog lista ut det endå Flört men jag valde att göra tråden det ifall någon skulle vilja vara anonym i sitt svar och självklart vill jag inte att någon av de som blir nämda i den lilla historen ska räkna ut det internet är ju trots allt synligt för alla...I alla fall för att göra en kort historia lång Flört

    Mycket kan man planera för men inte det här! Ärligt talat vet jag inte om jag ska skratta, gråta, eller om jag överdriver. Men detta får mina stackars klänningsbekymmer att blekna. Jag och sambon gifter oss ju i hemlighet, de som vet är de 4 personer som ska vara med som vittnen, fotograf plus min mamma. Jag ska ta min sambos efternam för det är väldigt ovanligt endast 32 pers heter det. Men det visar sig att en av dessa 32 har samma förnamn som jag så jag bestämmer mig för att lägga till min mammas flicknamn (vilket jag alltid velat heta men jag är döpt efter min pappa som jag har en väldigt ansträngd relation till) Vilket gör att det inte finns någon anledning att ha kvar mitt gamla. 

    Allt är frid och fröjd och min mamma är inte alls förvånad över att jag vill lägga till det och hon förstår det då vi har en väldigt bra relation. I alla fall ett par timmar efter att vi disskuterat att jag ska ta det namnet oxå ringer mamma. Och min bror har ringt henne och hon frågar om jag pratat med honom vilket jag inte gjort. Och det visar sig att min bror som varit tillsammans med sin flickvän av och till först ca (jan 2013-jun 2013) och sedan (nov 2013-nu) fått ett infall och ska gifta sig borgeligt vilket de inte ens planerat i en vecka, den 8 februari ska de gifta sig. VI gifter oss den 14de!! Alltså inte ens en vecka emellan. okej vi har inte sagt det men hur stor risk är det att min bror med ett på och av förhållande kommer gå och gifta sig inom loppet av en vecka ifrån mig? Desutom vill han med sin nya och hennes son, ta mammas flicknam... och seriöst detta händer samma dag som jag disskuterat detta?!!

    Okej jag förstår massor skiljer de ska bara gå till stadshuset, jag vet inte ens om hon ska ha blommor eller en vit klänning kan gissa att de kommer spendera en 1000-lapp och vi har lagt 50 000 på vårat. Men på något vis minimeras endå det vi gör om de går och gör samma sak samma vecka!! jag med ett stabilt förhållande sedan 4 år tillbaka ville vara den första i släkten att gifta sig, desutom sa han till mamma att "om vill vi gifta oss på riktigt kan vi göra det om några år" vadå gifta sig på riktigt?! varför inte vänta då?!

    och att min bror som har växt upp hos min pappa väljer min mammas flicknamn. (vilket hon var mer chockad över än att de skulle gifta sig) vilket man då kan förstå är väldigt osanolikt. 
    Okej jag har ingenting emot att heta samma sak som min bror (det gör vi ju nu Flört) men han har absolut ingen relation till det innan. Aldrig hintat om att han någonsin skulle vilja heta det. Då kan tilläggas också att hans tjej har ett efternamn som är bland det mest ovanliga i sverige under 10 pers heter det. 

    På något vis känns det nu som om jag kommer bli lillasystern som härmas med både namn och giftemål då jag gör det efter, aha två suprisegiftemål under samma vecka! och så börjar en jämförelse eller så blir det ingen nyhet när det är min tur, klart man vill ha uppmärksamhet kring sin bröllopsdag?

    och på något vis blir jag så himla ledsen för hon har krossat hans hjärta innan och vad hindrar henne ifrån att göra det igen? jag vill bara att min bror ska ha en stabil tillvaro men det kommer det aboslut inte leda till...och om det endå planerar på att gitfa om sig om ett par år lixsom....

    MEN ärligt, är det bara mina bröllopsnerver som gått överstryr?? har jag rätt att bli stött? Min bror vet ju egentligen ingenting alls om mina planer så det kan ju inte han veta.. 

  • Svar på tråden Min bror gifter sig inom en vecka av mig har jag rätt att vara sura?
  • Anonym (överd­rivare­?)
    Äldre 26 jan 00:09
    #1

    haha skrev först "vara stött" och skulle ändra till sura men vara blev kvar haha, men ni fattar nog endå

  • Anonym (överd­rivare­?)
    Äldre 11 feb 14:51
    #14
    Anonym (Nej) skrev 2014-02-11 01:14:26 följande:
    Varför ska hon oroa sig över det? Han är vuxen och gör sina val, det är han som ska ta konsekvenserna av de valen. Uppenbarligen har de klarat en djup kris eftersom de separerade en tid, deras förhållandevis korta förhållande kanske har starkare fundament än TS "långa".
    Det är väl klart att man oroar sig över vilka val ens syskon gör här i livet även om de är bra eller dåliga? Det är ju jätteknäppt om man skulle tänka som du kring varje val ens nära och kära gör, då skulle vi ju vara jättesjälviska och aldrig hjälpa någon...Sen tycker jag att det är helt onödigt att ifrågasätta  mitt förhållande då det inte ens var relevant för disskusionen och inte ens det disskusionen frågade efter. 

    Sen måste jag säga att det har varit en onödigt hård ton i disskusionen, men jag gissar på att det var naivt att tro att det är okej att bli ledsen när ens bror gifter sig i närheten av en själv. Kanske var det relevant att jag när jag skrev detta PRECIS fick reda på det och kände att alla mina månader av att planera bröllopet kommit i skymundan av hans "hastbröllop" och behövde känna att mina känslor inte var fel. Men uppenbarligen så var det helt fel att bli ledsen över detta. Sen tycker jag att det är dumt att ANTA att jag skulle be min bror flytta sitt bröllop. Det skulle jag ALDRIG göra. Jag är inte dum i huvudet vilket många av er verkade tro, jag var bara LEDSEN över att vår speciella dag på året kommit lite i skymundan, ÄR det verkligen så himla konstigt?! Och ja, 24 timmare efter att jag skrivit detta hade jag processerat det varit lite ledsen och kommit över det. Gör det verkligen mig till en BORTSKÄMD PRINSESSA?! ursäkta men man kanske ska tänka 2 gånger innan man skriver, bara för att man är anonym betyder det inte att man inte har känslor. Bara för att jag ville veta att mina känslor inte var helt fel ger det rätt att IFRÅGASÄTTA mitt förhållande?!

    Och tack till er som faktiskt gav ett bra svar om att vara ledsen/sur/stött, bearbeta och fokusera på annat. Det visar att någon har förståelse för att man faktiskt kan bli ledsen i en sådan situation.

    Jag tycker att alla komentarer om att jag borde "växa upp" "eller slut vara en bortskämd prinsessa" "eller skärpa mig" har varit onödigt. JAG ÄR EN PERSON. och ni vet ingenring om mig, vad ger er då rätten att kalla mig dessa saker? Jag är helt övertygad om att om ni hamnde i en likande situation skulle det om så en väldigt lite komma exakt sådanna här känslor för er också.  
  • Anonym (överd­rivare­?)
    Äldre 12 feb 00:03
    #23

    tack LMF, det är skönt att veta att man inte är ensam!{#emotions_dlg.flower}

    Så det är sakligt att kalla någon en bortskämd liten prinsessa och kalla en vuxen människa någon man ska dalta med?! Om du ska ha någon som är saklig är det sandraElisabet som är rak, ärlig med förståelse utan att lägga in någon värdering i det hela. Något som du Innuedo verkar har väldigt svårt för.

    Om min bror skulle hoppa framför en bro, skulle jag bara tillåta honom att göra det och sedan efteråt när han brutit alla ben säga att, "ja jag visste ju att det var en dålig idé men du är en vuxen människa så det var inte min rätt att lägga mig i."

    Du verkar fortfarande ha väldigt svårt att förstå att jag faktiskt är en person med känslor? Jag var upprörd, jag undrade om mina känslor var berättigade. Du behöver absolut inte hålla med mig, men du behöver inte skriva med en så negativ ton. Jag tvivlar på att du överhuvudtaget ens läst min trådstart? Jag skrev utryckligen att min bror inte kan ha någon aning om detta och jag förstår att det inte är meningen att det skulle bli så tätt inpå. Så hur du kan tolka att jag skrivit någonstans att min bror skulle förstöra mitt bröllop med vilje, det vill jag gärna läsa. 

    Känslor är inte rationella och vi vet inte varför vi reagerar som vi gör, när jag skrev detta var jag uppe i det och nu kan jag se tillbaka på det med andra ögon. Men jag anser fortfarande inte att jag har fel i mina känslor och är övertygad om att de är tämligen vanliga om normpersonen skulle hamna i  en liknande situation. Och jag anser fortfarande inte att du har rätten att kalla mig en bortskämd prinsessa. Jag tror att ni har lagt in alldeles för mycket mellan raderna och inte läst det som faktiskt står.

    Desutom plockar du ut texter ur två helt olika stycken och därför två olika sammanhang och förvrider dem. Inte okej! Hur ska man beskriva ett på och av förhållande, det är ett på och ett av förhållande det finns inget annat sätt att förklar det på. Jag beskriver förhållandetyperna men jag lägger ingen jämförelse i dem. Den jämförelsen jag gör är mellan hur de två olika bröllopen ser ut, jag försökte inte skryta med tanke på att jag och sambon vänt på varenda krona för att få det bröllop vi vill ha och förtjänar. Medans min bror snarare har av åsikten att deras bröllop inte är på "riktigt" och att de ska gifta sig igen om ett par år. Och därför ifrågasatte jag varför de inte skulle vänta från början. Men det känns ganska lönlöst att försöka förklara någonting för dig för du har uppenbarligen bestämt dig att jag är en dålig person som vill bli daltad och få allt serverat på silverfat. 

    Om det är någonting som förstört denna upplevelsen är det att du varit negativ och elak mot mig som person. Jag hade redan bearbetat och släppt detta vilket jag var tydlig med och ville bara klargöra och avsluta med mitt förgående inlägg. Men nu drar du upp allt detta och jag blir besviken på mig själv att jag låter en energitjuv som dig slösa min tid. 

Svar på tråden Min bror gifter sig inom en vecka av mig har jag rätt att vara sura?
Logga in
Bli medlem