Livet utan social media
Jag har också svårt att få ihop rubriken, frågan och svarsalternativen. Men jag gjorde en välvillig tolkning och röstade på att livet utan sociala medier skulle vara "tråkigt", för jag antar att det var så det var menat.
Tja till att börja med skulle vårt förhållande inte existera utan sociala medier, om man i sådana räknar in dejtingsajter. Så det var ju bra för förhållandet, kan man säga. Sen kan det nog vara så att vi båda sitter lite för mycket med våra datorer istället för att göra något tillsammans, men det är mest jag som sitter med sociala medier. Han tittar på amerikanska ekonomiprogram eller spelar onlinebridge. Å andra sidan är man ju ofta trött på kvällen efter jobbet, så frågan är hur roliga saker vi skulle orka hitta på annars.
För mig som har en kronisk sjukdom och har svårt att orka ta mig ut och träffa folk och göra saker är nätet en social livlina. När jag har varit som sjukast har jag ibland inte träffat någon på typ flera månader, och då skulle jag nog ha blivit galen om jag inte haft vänner och bekanta enkelt tillgängliga i datorn bredvid mig i sängen/på soffan. Nu mår jag bättre men då jobbar jag å andra sidan mer och orkar inte ses så ofta av den anledningen. Jag träffar ju mina trevliga kollegor iofs.
En del av mina vänner är dessutom personer jag lärt känna online och sen börjat träffa irl, faktiskt flera från dejtingsajten som på min tid hade ett diskussionsforum där man märkte vilka som var vettiga och som man hade något gemensamt med, inte bara potentiella partners. Sen måste jag säga att jag har lärt mig oerhört mycket av att bara lyssna på andra på twitter och på olika diskussionsforum, människor jag aldrig hade kommit i kontakt med annars och som har helt andra erfarenheter och infallsvinklar än jag själv har. Sånt är nyttigt.
Så sociala medier kanske inte är någon stor tillgång i mitt förhållande i nuläget, men däremot är de ett absolut oundgängligt redskap i mitt sociala liv.
