Den enda utan barn..

Jag kan ju säga, som mamma då, att det inte alltid är jättekul att lyssna på mina barnlösa (vissa singel) vänner om deras eviga tjat om resor, krogbesök och annat ;)

Oavsett vem man träffar, så tror jag inte att man alltid är superintresserad av att lyssna på precis allt som den personen har att berätta om. Det är en balansgång, från allas håll, att kunna intressera sig för sina vänner liv, oavsett vad dom innehåller, och att berätta om sitt eget. På en bra nivå.

Och det är faktiskt helt okej att byta samtalsämne ibland, att säga ifrån och försöka styra samtalet lite. Ibland inser man inte själv att man maler på om en sak, oavsett om det är barn, fotboll, jobb osv.