Vad säger man istället för "Tills döden skiljer oss åt"?

Fast det här är ju inte sant. Man har ju formuleringarna med en vf som ska ha tillstånd just som en del i att det hela ska äga juridisk giltighet. annars är det ju ingen vigsel? Jag fattar inte vad det isåfall är vf ska intyga? Hela grejen går ju ut på att vissa frågor ska ställas-då är det väl verkligen inte upp till brudparet själva att diktera vad det är om ska frågas och svaras? Hur menar du egentligen?

Kan kan man väl om det godkäns av präst eller vigselförättare. Jag försökte bara spåna lite, tycker också tills döden skiljer oss åt låter lite dramatiskt. Ser inte riktigt att det skulle vara okristligt med evighet eller framtid. Framtiden är ju den tid man har framför sig, när man dör har man ingen framtid kvar.
Dessutom framgår inte om det rör sig om en borgelig eller kyrklig vigsel. Tror inte alla präster är lika "militanta" som dig.. om man kan uttrycka sig så, fanatiska kanske är ett bättre ord. Menar att de inte hänger upp sig på en textrad i bibeln. Det står en massa saker i bibeln som kan analyseras hit och dit i olika situationer i samhället. Tror säkert man kan hitta en präst som inte har hakat upp sig på det stycket du pratar om och som tycker det är okej att säga så. Kan man ha starwarstemat eller en rocklåt som ingågnsmarch i kyrkan så måste man väl kunna vara tillsammans i all framtid?

Nu är jag lite nördig men jag tycker det är fint med "så länge vi båda andas"

(plus poäng till den som fattar vad jag refererar till  ) 

Eller så är det så att Kjell Präst vet vad det är som gäller utifrån den vigselordning man har i Svenska Kyrkan. I egenskap av duktig på sitt jobb-helt utan att vara fanatisk.
Det är ganska ignorant av dig att inbilla dig att du kan mästra honom i det här sammanhanget.

Det framgår förresten visst-det är en kyrklig vigsel TS pratar om, och som du själv sa i ett tidigare inlägg, så bör man väl kunna få veta vad som gäller ifall man frågar en präst? Vissa saker är obligatoriska och kan inte ändras på -inte utan att prästen riskerar att förlora jobbet.
 
Det vore nog smart att tro på prästens upplysningar vad gäller de bitarna. Anledningen till varför man inte får säga "i evighet" är alltså inte Klejj Prästs personliga åsikt, utan en vänlig förklaring om varför kyrkan har den ståndpunkten. Han förtjänar inte att bli kallad nedlåtande tillmälen av dig för det. För fanatisk och militant är faktiskt bland det starkaste man kan dra till med när man vill platta till någon med en trostillhörihget.

En stor skillnad i din egen livsåskådning och den kristna är förresten upplysningsvis att som kristen tror man faktiskt att man har en hel massa framtid kvar-nämligen en evighet. Man tror dock alltså inte att man fortsätter evigheten som gift på samma sätt som man var på jorden-vilket ju andra kanske personligen tror.

Ingen är tvungen att gifta sig enligt den tro SvK står för. Men man har inte "rätt" att möblera om i hela upplägget hur som helst , och säger personalen nej, så kanske det inte har med fanatism att göra-utan att det finns gränser för hur mycket man ska behöva anpassa sin arbetsplats till nycker, idéer och infall från brudar som (oftast) aldrig är där annars.

Fjärilen skrev 2013-07-12 14:10:57 följande: Kjell Präst skrev 2013-07-12 12:40:57 följande: Helenis skrev 2013-07-12 12:33:27 följande: Fjärilen skrev 2013-07-12 11:44:50 följande: Fjärilen skrev 2013-07-12 11:42:17 följande: Vi sa typ "in till livets slut" tor jag. Det tyckte jag var fint iaf. Eller var det i livets alla dagar... Nu blev jag lite osäker... Det har jag också hört. I all evighet eller för all framtid eller något kan man väl säga. Prata med präst eller vigselförrättare, denne bör ha koll på det Nej, det kan man alltså inte säga om man gifter sig kyrkligt. Se inlägg #2 och #5 Hur är det med den katolska vigselcermonin då?Där så säger man tydligen så här:".... och lovar att vara dig trogen i medgång och motgång, i sjukdom och hälsa och att älska och ära dig i alla våra livsdagar"

Okej..att citera funkade ju inte så bra, blev ju väldigt kladdigt...så vi gör så här istället:Fjärilen: man säger så här tydligen i den katolska vigselcermonin:"...och lovar att vara dig trogen i medgång och motgång, i sjukdom och hälsa och att älska och ära dig i alla våra livsdagar"      

Passionsblomma: bra skrivet!!

Passionsblomman, coola ner dig! Snacka om att överdriva och kasta inte sten i glashus för nu är du väldigt otrevlig. Jag försvarade bara hans kommentar på det jag skrev och som jag skrev så hittade jag inte rätt ord. Jag tycker inte allt är svart på vitt och jag tycker man skall kunna ifrågasätta saker och dessutom har jag och alla andra rätt att yttra sig. Du vet heller inte säkert att det är en riktig präst som ligger bakom profilen. Du vet heller inte vem jag är, så döm inte! Det är väldigt okristligt.. om jag nu har rätt att skriva så.. väldigt många på denna siten som har svårt att acceptera att alla är olika och har olika åsikter och infallsvinklar. Jag tycker det är jättefånigt med starwars temat som inmarch och tycker inte det hör hemma i kyrkan, men jag accepterar och respekterar de som vill ha det så och om deras församling godkänner det så har jag ingen rätt att ifrågasätta det och det jag försökte säga var att jag tycker att samma sak gäller val av fras som skall yttras. Och, nej det framgår inte i rubriken vilken typ av vigsel det gäller. Det är möjligt att det står någonstans i ett senare inlägg, men jag orkar faktiskt inte läsa allt som står.

Jag har i hela mitt medvetna liv haft svårt för döden. Ordet, innebörden, fantisiserna kring vad som händer efter etc etc. Jag vet inte hur många kvällar min mamma fick sitta vid min sida för att lugna mig från dödstankar bara för att jag skulle kunna somna. Inte dödstankar rörande mig själv utan de människor jag älskade. Min farfar, som idag är död, min farmor, som idag är död, min pappa, som idag är död....

Jag gifter mig på lördag om en vecka, 20 juli, och jag har förberett vår präst på att jag skulle vilja byta ut just döden-ordet. Jag har inte direkt lättare för döden idag om jag säger så. Att se min pappa förtvina och dö i cancer vid 55-års ålder avdramatiserar inte direkt det hela. Det är nu fem år sedan.
Kan man inte bara säga "så länge vi båda lever", "i alla våra levnadsdagar", "så länge vi båda andas" eller vad tusan som helst? Alla de fraserna, och många fler, utelämnar just ordet döden men sträcker sig inte ländre än tills dess att båda inte lever längre.

Jag är så oerhört ledsen över att min älskade pappa inte kan sitta vid min sida på bröllopsmiddagen, att inte få se hans lyckotårar i kyrkan etc att det sista jag behöver är ordet "döden" i min vigsel cermoni.

Mycket fint skrivet. Jag tycker alla dina tre förslag var bra och absolut tycker jag att kyrkan skall ha förståelse för detta och hitta ett alternativ (och det tror jag också att de kommer göra för dig). Det var precis det här tråden handlar om från början.