hjälp, vad ska jag göra?

Så länge du går gymnasiet, så är dina föräldrar försörjningsskyldiga och därför kan du tyvärr inte få någon hjälp av tex soc. Så vitt jag vet, har ingen aning om hur det är i specialfall osv, men misstänker att det ska vara väldigt starka skäl. Din pojkvän däremot, såvida han har gått ut gymnasiet, kan ju få hjälp om han vill bo själv, tex socbidrag eller bostadsbidrag. Han måste ju givetvis vara inskriven på arbetsförmedlingen osv osv.

Jag vet dock hur du känner angående att inte kunna bo hemma. Jag säger inte att jag exakt hur du har det eller att våra hemmiljöer är liknande. Jag och min familj kunde dock inte bo under samma tak. Numera, sedan jag flyttade hemifrån, så är vi väldigt goda vänner och har en toppenrelation.

Jag valde att flytta ihop med min pojkvän (numera make) när jag var 18år och gick sista året på gymnasiet. Han hade sommarjobb och övrig tid alfakassa. Vi hittade en etta (bostadsrätt som på den tiden kostade 12 000kr att köpa, han hade det på ett sparkonto, så vi tömde det för insatsen. Den lägenheten kostar idag 120 000kr, så hade det varit idag, så hade det inte varit möjligt för oss att göra så) där hans alfakassa och mitt studiemedel skulle täcka kostnaderna för räkningar och mar och det räckte för oss. Vi hann dock bara bo där en natt innan vi fick reda på att vi väntade barn, och sedan hade vi tur då han fick fast jobb, så vi kunde uppdatera lägenheten. Dock en annan historia :P

Vill ni flytta ihop, så får ni helt enkelt kämpa. Du kanske kan jobba extra? Din pojkvän får verkligen ligga i och söka jobb osv. Då kanske ni kan få ihop en liten slant så ni klarar er, men räkna inte med att ha just någe mer pengar än så. Till en början åtminstone.

Aha, det hade jag ingen aning, för makens syster och hennes sambo är båda under 25år och får bostadsbidrag (inget socbidrag, då dom "tjänar för bra", men dom har haft det en kort period också). Dom har dock passerat 20år och är båda klara med gymnasiet. Dom kastas just nu mellan arbetspraktiker och väldigt tillfälliga (och "små") extrajobb. Vi har också två vänner som är under 25år båda två (som visserligen har barn) som just nu lever på socialbidrag.

Men ja, det låter väldigt konstigt att det ska vara så. Inte så att jag ifrågasätter att det är så, mer bara konstaterar att det är.. ja, konstigt. Det är väl en "lösning" på den extremt höga ungdomsarbetslösheten som finns idag. Det skulle kosta för mkt att behöva ta hand om alla, lättare att "dumpa" över det ansvaret på föräldrarna. Håller med dig om att det är väldigt svårt att kunna växa upp och bli självständig när det fungerar så.