Hej!Jag har ett litet huvudbry när det kommer till bordplaceringen. För förlovade par ska ju alltid sitta tillsammans (eller snarare om de är nyförlovade vad jag förstått). Men sambos ska ju säras på. Men vad sjutton gör man med dem som både är sambos och förlovade? Jag funderar på att sära på dem.Hur gör ni andra och hur tänker ni kring ämnet? :)
Vi placerade folk efter var vi ville att de skulle sitta......
Vi har placerat gifta, sambos, förlovade eller de som "bara" är ihop i närheten av varandra. Hörde mig lite för bland vänner och alla sa att det är uppskattat om man placerar dem i närheten av varandra. Särskilt om man har småbarn och äntligen kan få en kväll på tu man hand, utan barnen. Och då är det inte roligt att inte få sitta i närheten av sin partner.
Jag sitter själv helst med nån annan till bordet än maken, men håller i princip med Sara 120707! Individuellt uttänkta beroende på personerna funkar nog bäst, rent allmänt känns den sortens formell etiketts principer rätt förlegade idag.
Vi delade in våra gäster i fyra "högar" när vi började med bordsplaceringen, "vänner-oblyga", "vänner-blyga", "släkt-oblyga" och "släkt-blyga" och försökte blanda så gott som möjligt efter det. En blyg person placerades nära (bakom (vi hade runda bord), mittemot eller bredvid) en släkting eller partner. oblyga försökte vi sprida ut så mycket som möjligt för att få "fräs" på samtalet runt bordet och ingen hade sin partner till bordet. Vi hade tre föräldrar till väldigt små bebisar (den yngsta var 8 veckor) och föräldrarna till henne placerades så att de lätt kunde ha ögonkontakt. För vår del fungerade det ypperligt (utgår jag från, eftersom alla gäster hävdade att just de hade suttit vid det roligaste bordet), så jag vill tipsa om att inte stirra ihjäl sig på "regler" för placering utan mer gå efter personligheter. Jag tror att det blir roligare så!
Vi satte par mitt emot varandra där de kom parvis.
Vi tycker själva att det känns bäst att sitta i närheten av någon man känner då man blandas med helt främmande folk.
Har man en "kändis" framför sig så räcker det och sedan kan man ju prata med de som sitter bredvid eller snett mitt över bordet också.
Vi följer inte någora bordplaceringsregler till punkt och pricka utan försöker lösa det så att det blir bäst för gästerna.
I en familj som vi bjudit in som har två barn i övre tonåren, deras dotter har adhd och ar väldigt orolig över att hamna bland främlingar.
Vi har ställt borden i E formation, tre tungor alltså.
Hon är placerad vit bordet närmast oss, längst in vid mitten-tungan..
Vid samma bord som henne sitter hennes pappa, hennes morbror och hennes mormor och på stolen bakom henne vid den yttre tungan sitter hennes mamma och mitt emot mamman deras son.
De familjer som har yngre barn sitter också tillsammans, även om de varken är förlovade eller gifta utan bara sambos.
Vi känner att det är viktigare att bordsplaceringen funkar för gästerna än att följa bordsplaceringsregler.
Vi har en dotter på 9 år och en son på snart 2 och kommer oss väldigt sällan iväg på några tillställningar.
I Juni var vi på en bomullsbröllopsmidag och då tänkte jag precis sådär.
"Tänk om dom palcerat oss långt ifrån varann nu när vi för en gångs skull kommer oss iväg utan barn ett par timmar, det skulle kännas rätt trist"
Men där satt par mitt emot varandra så jag var nöjd med upplägget :)
Vad olika det är hur man känner!
Jag kan känna precis tvärtom-att vad roligt att vidga umgänget från det vanliga och komma utanför familj, parter och hela den given. Inte så att jag vill bli av med min sambo, men det kan vara riktigt uppfriskande att sitta långt ifrån honom och därmed få helt egna samtal. Det känns skönt att han och jag får höra andra röster än varandras och sedan är det efteråt jättekul att ta del av den andres upplevelser och intryck. Det finns något befriande i att höra honom asgarva ihop med ett helt gäng borta vid ett annat bord och se att han har en rolig kväll. Särskilt om han hängt med mig till festen trots att han inte är den som känner värdparet så väl. Då blir jag extra glad.
Det är bara en gång jag blivit placerad så jag önskade att han suttit närmre, och det var när jag hade så oartiga bordsgrannar att jag hade behövt honom där för att rädda mig lite. Det var enbart honom jag kände på hela feste och jag var gravid dessutom och hade mått bra av att åtminstone kuunna få ögonkontakt med honom över rummet. Det var en lång lång kväll.
Vi satte oxå par mittemot varandra oavsett gifta eller inte. Sen blandade vi upp lite med ensamstående.
Det var så jag och min man träffades. Vi blev placerade mittemot varandra på ett bröllop. *Och sedan var det kört 
Det var så jag och min man träffades. Vi blev placerade mittemot varandra på ett bröllop. *Och sedan var det kört 
Förresten så kom jag på att vi inte alls var så konsekventa som jag påstod 
Vår intention var att placera par mittemot eller diagonalt. Men det blev lite blandat.
Exempelvis så tärnorna och marskalkerna + ena tärnan och marskalkens barn 6 personer alltså, blev omblandade lite hipp som happ inom den gruppen. Men där känner ju alla varandra och dom satt liksom i en "klunga".
En jobbarkompis till mig och hennes man + deras två barn delades upp så att dom hade ansvar för ett barn var och dom satt nog med typ 3 platser emellan fast på varsin sida om bordet.
Toastmasterns fru hamnade 6 platser bort från sin man men hade sin svåger till bordet istället.
Vi utgick från att försöka placera alla mittemot eller diagonalt, men låste oss inte vid det hade varit bättre att säga.
Vi hade undantag från vår egen regel, men då var det typ att vi tog två par som känner varandra väldigt väl - bytte partners inom paren och sen satte dom på olika tungor eller 6-8 platser ifrån varandra på samma tunga.
Jag vidhåller att mitt tips (som jag gett så många gånger) om att färgkoda Hans och Hennes + vänner - gäster på lappar och sen flytta runt dom tills man får en bra blandning där man känner att alla borde vara både trygga och ha trevligt sällskap, är den bästa lösningen på placeringsproblem 
Sambos och förlovade har vi delat på. Tycker det är viktigt att lära sig umgås med alla sorters människor. Också roligt att sedan kunna berätta vad man pratat om vid "sitt" bord. Yngre par, två stycken, lät vi dock sitta ihop pga att ena parten är helt nya i släkten och känner därmed bara ett fåtal.Annars har vi delat på samtliga par, sitter inte ens vid samma bord....
Tusen tack för alla era tankar och tips! Nu känns det plötsligt mycket lättare. Jag kommer att göra som jag tidigare tänkt och sära på dem. Sedan ska jag se till att alla får sitta i närheten av någon de känner. Nu gäller det bara att lyckas pussla ihop det. :)
