Råd och tips till blivande sambos!

Jag tror att det är ruskigt vanligt att kvinnor hamnar i rollen som projektledare. De flesta fostrar fortfarande sina barn rätt könsstereotypt med följden att man får generation efter generation flickor som kan mycket på hemmafronten och pojkar som inte kan lika mycket. Det är dumt, men om man är medveten om att det är de förutsättningarna de flesta av oss kommer från så kan man göra något åt det istället för att irritera sig på det. Och man kan välja lite smartare kring sina egna barn.

Min sambo kommer från en familj med fyra söner och en mamma som gjorde precis allt. Det går fortfarande avsevärt mycket snabbare om jag gör saker än om han gör samma grejer men vill jag göra allt? Nä. Så istället för att bli GALEN på hur omständlig han är så gör jag något annat under tiden och tänker, gud vilken tur jag har som inte har värre saker att haka upp mig på än det här.

Det sämsta jag tror man kan göra är att ta över för då slutar det med att man står där med hela skiten själv.

Sen tycker jag i allmänhet att man kan fokusera på det som är bra istället för det som inte är bra. En av mina gamla kompisar har hängt ihop med sin man i herrans massa år och lärde mig vitsen med plus- och minuslistor. När hon blev trött på B brukade hon för sig själv lista hans goda och mindre goda egenskaper och sa jämt att den dagen minus blir längre än plus, då går jag. I verkligheten gjorde själva listandet att hon alltid blev påmind om vilken fantastiskt bra man han var och hur himla många goda sidor han hade :). Det tar ju lite udden av ilskan.....

Vi stänger rätt ofta av tv:n, det är ett bar råd tycker jag. Sen gör vi rätt mycket knäppa, oplanerade saker tillsammans också, tar bilen och ser vars vi hamnar. Alltid finns det något kul att se och något gott att äta :).